Basinkomst i Norden

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Basinkomst, ofta även kallat "medborgarlön", har debatterats sedan 1970-talet i Norden. Gröna partier har generellt visat intresse för basinkomst och under 2010-talet har Piratrörelsen i Norden också blivit positivt inställda till konceptet. Högerpartier eller borgerliga partier har med som regel varit skeptiska, eller åtminstone inte drivit frågan. Detsamma gäller socialdemokratiska partier och vänsterpartier. Dock har (högerliberala) Centerpartiet och Vänsterförbundet i Finland visat intresse och drivit frågan i Finland. Detta har lett fram till ett pilotförsök i Finland som inleddes den första januari 2017. I försöket får 2000 slumpvist utvalda arbetslösa personer en ovillkorlig basinkomst under två år. Syftet med denna tillfälliga basinkomst, som uppmärksammats internationellt, är att ge underlag till vidare forskning inför ett eventuellt mer storskaligt experiment eller införande.

Bakgrund: Den nordiska välfärdsstaten[redigera | redigera wikitext]

De nordiska länderna har traditionellt karaktäriserats som socialdemokratiska välfärdssystem, med en betoning på universella och rättighetsbaserade socialförsäkringar och bidrag. Det finns dock även inslag av selektiva system, bland annat försörjningsstöd och bostadsbidrag. Garantipensionen och barnbidraget är de två bidragssystem som har störst likheter med basinkomst. Garantipensionen garanterar att ingen pensionär kommer under ett visst belopp i pension och barnbidraget är i princip basinkomst för barn.

Finland[redigera | redigera wikitext]

Debatt[redigera | redigera wikitext]

I Finland har basinkomst/medborgarlön debatterats sedan 1970-talet. Bland akademiker och politiker som bidragit till debatten kan nämnas Jan Otto Andersson, Ilpo Lahtinen, Osmo Soininvaara, Anita Mattila och Li Andersson. Flera partier har genom åren visat intresse, både från vänster och höger i politiken.

Pilotförsöket 2017-2018[redigera | redigera wikitext]

Den 1 januari 2017 inleddes ett tvåårigt pilotförsök med basinkomst till 2000 slumpmässigt utvalda arbetslösa. Summan som de fick ovillkorligt varje månad var 560 euro. Ovanpå det kom socialförsäkringar i den mån som deltagarna enligt gällande nationella regler hade rätt till detta. Ett syfte med pilotförsöket var att undersöka om basinkomst främjar arbete.[1][2]

Island[redigera | redigera wikitext]

Det har inte varit någon allmän debatt om basinkomst på Island förrän under 2010-talet och då främst på grund av Piratpartiets engagemang i frågan. Partiet har introducerat idén i Alltinget, men vid en intervju med Halldóra Mogensen (2014) framkom att nästan ingen av ledamöterna då ännu var bekanta med konceptet.[3]

Norge[redigera | redigera wikitext]

GMI - garantert minsteinntekt i Norge (1981) var en tidig akademisk skrift där basinkomst och negativ inkomstskatt men även omsorgslön, konstnärslön, allmän socialförsäkring etc diskuterades)

Nanna Kildal har författat ett flertal artiklar i ämnet, bland annat i den nordiska antologin Den nya sociala frågan.

Under 2010-talet har bland annat Viktor Norman, professor i samhällsekonomi och före detta statsråd, uttalat stöd för idén. [4]

Torbjørn Røe Isaksen, stortingsrepresentant för Høyre, är en av kritikerna. Han ser det som att basinkomst är betalning för att "inget göra", och det vill han inte stödja. [5] Den nationella basinkomstföreningen i Norge är Borgerlønn-BIEN Norge. Partier med basinkomst som politisk vision är Venstre, Miljøpartiet De Grønne samt det socialistiska partiet Rødt[förtydliga][källa behövs].[5]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Valter Mutt, Miljöpartiet. Mutt har som riksdagsledamot undertecknat flera motioner om basinkomst, bland annat tillsammans med Annika Lillemets och Carl Schlyter.

Idéer om basinkomst och negativ skatt fick viss spridning under 1970-tal och 1980-tal tack vare influenser utifrån, exempelvis Milton Friedman och André Gorz, samt nordiska debattörer som Gunnar Adler-Karlsson. I mitten på 1990-talet återkom idéerna, inte minst genom Lars Ekstrands två medborgarlönsböcker 1995 och 1996, i vilka han bland annat förespråkade frihet som mål istället för full sysselsättning. Främste kritikern Gunnar Wetterberg menade å sin sida att basinkomsten var ett hot mot arbetslinje, tillväxt och jämställdhet. Under 1990-talet och även under 2000-talet och 2010-talet har enstakta miljöpartistiska riksdagsledamöter motionerat om basinkomst, däribland Valter Mutt, Carl Schlyter och Annika Lillemets.[6][7][8]

Basinkomst Stockholm inledde en föreläsningsserie om basinkomst i mars 2013, vilken fortsatte under de därpå följande åren. Bland föredragshållarna kan nämnas Birger Schlaug, före detta språkrör för Miljöpartiet. Enligt Schlaug är dagens välfärdssystem alldeles för krångligt och i många stycken rent kontraproduktivt. Basinkomst, å andra sidan, är enkelt, transparent, och lättförståeligt.[9][10] Inför riksdagsvalet 2014 drevs basinkomstfrågan främst av Piratpartiet och Enhet. Feministiskt initiativ i Malmö tog också ställning för basinkomst och lokalt pilotförsök.

Svenska akademiker som forskat och skrivit om basinkomst (och negativ inkomstskatt) är främst Simon Birnbaum, Roland Paulsen, Andreas Bergh och Bo Rothstein. Journalister och krönikörer som framhållit basinkomst som en positiv reform är bland annat Lennart Fernström (tidningen SYRE), Johan Ehrenberg (ETC) och Peter Benson (Svenska Dagbladet). Dessa har dock räknat på vitt skilda nivåer, 13.000 kr, 10.000 kr och ca 8.000 kr. [11]

Kritiker, såsom Fredrik Schulte, Moderaterna, och ledarskribenten Malin Lernfeldt, menar å sin sida att basinkomst eller medborgarlön är en naiv vänsteridé, eller naiv grön idé, som skulle bryta samhällskontraktet, försämra incitamenten till arbete och leda till ekonomisk katastrof om den implementerades.[12] [13]

År för år[redigera | redigera wikitext]

1970- och 1980-talet[redigera | redigera wikitext]

  • 1970: Samuli Paronen, Finland, föreslog basinkomst i en bok, och möjligtvis var detta första gången som förslaget lanserades i Finland. [14]
  • 1978: "Borgerløn" (danska motsvarigheten till medborgarlön) blir känt i Danmark genom boken Oprør fra midten.[15]
  • 1980: Begreppet medborgarlön introducerades i Finland genom boken “Finland in the 1980s” av Osmo Soininvaara och Osmo Lampinen.
  • 1984: Professorna Jaakko Outila och Paavo Uusitalo, Finland, publicerar "Sabbatical leave and citizens’ wage". De som frivilligt tar en sexmånaders sabbat från jobbet får en "medborgarlön" under den tiden.[16]
  • 1987: Sociologen Matti Virtanen, Finland, föreslår att basinkomsten ska ersätta de flesta bidrag och främja studier, självorganiserat arbete, deltidsjobb mm.[16]
  • 1990: Det svenska partiet Enhet bildas, som har basinkomst som central vision (men i början kallad "livspeng").

1990-talet[redigera | redigera wikitext]

  • 1995: Lars Ekstrands Den befriade tiden ges ut på Korpen Förlag. Ungfinnarna, som förespråkade låg basinkomst, kom in i finska riksdagen.
  • 1996: Ekstrands Arbetets död och medborgarlön ges ut, också på Korpen förlag. Ekstrand anklagar i boken socialdemokraterna för att Sverige närmat sig ett så kallat "tvåtredjedelssamhälle".
  • 1998: Ungfinnarna publicerar ett nyliberalt/liberalt basinkomstförslag.
  • 1999: Folkrörelsen för medborgarlön bildas efter att Lars Ekstrand gästat Lund och hållit ett föredrag.[17]

2000-talet[redigera | redigera wikitext]

  • 2001: Anita Mattilas publicerar avhandlingen “Is Basic Income needed? Theoretical Analysis of Finnish Civic Income, Civic Salary and Basic Income Models”. Bo Frank, M, och Carin Högstedt, V, föreslår "medborgarlön" på DN Debatt.
  • 2007: Miljöpartiet håller rådslag om grundtrygghet. Finlands dåvarande statsminister Matti Vanhanen, Finska Centerpartiet, säger att basinkomst på 600 euro kan ersätta dagens system.[18][19]
  • 2008: Miljöpartiet röstar på sin kongress för så kallad "Arbetslivstrygghet", istället för de två modeller av basinkomst som presenterats som alternativ.[20]

2010-talet[redigera | redigera wikitext]

  • 2012: Finlands basinkomstnätverk lanserar en kampanj den 28 mars.[21] Basinkomst Stockholm inleder på hösten en föreläsningsserie om basinkomst. Första föreläsare är Lars Ekstrand.
  • 2013: Ett medborgarinitiativ för basinkomst lanseras i Finland med målet 50.000 underskrifter.[22] På Miljöpartiets kongress blev det knapp majoritet (en röst) för att ta bort visionen om medborgarlön ur partiprogrammet.
  • 2014: Riksdagsval i Sverige. Piratpartiet och Enhet är de partier som officiellt är för. Valter Mutt, Carl Schlyter, Annika Lillemets och Karin Jansson, Miljöpartiet, förordar pilotförsök i både stad och landsbygd.[23]. Pilotförsök föreslås också i Finland av Centerledaren Juha Sipilä.[24] Den svenska basinkomströrelsens andra träff hålls i Stockholm.
  • 2015: Finska Centerpartiet, som uttalat stöd för basinkomst, blir största partiet i finska riksdagsvalet.[25] Islands Piratparti, som motionerade om basinkomst 2014, får 23,9 procent i en opinionsundersökning.[26] Miljöpartiet och Feministiskt initiativ tar på sina kongresser ställning för utredning.[27]. Tidningen Syre, med Lennart Fernström som ansvarig utgivare och som har basinkomst som prioriterat område att bevaka, startas upp. I sitt regeringsprogram i maj 2015 angav regeringen Sipilä att "ett försök med basinkomst ska genomföras".[28]
  • 2016: Basinkomst tas upp på politikerveckan i Almedalen[29]
  • 2017 : Den 1 januari inleds basinkomstprojektet i Finland. 2000 personer får då sina första utbetalningar av basinkomst. Den 11 november skriver statsvetaren Bo Rothstein en helsida på DN Debatt med rubriken "Basinkomst skulle skapa ett trasproletariat". I november sänder Dokument Utifrån ett 50-minutersprogram om basinkomst, med rubriken "Lön utan jobb". [30]

Böcker och artiklar[redigera | redigera wikitext]

Engelska[redigera | redigera wikitext]

Norska[redigera | redigera wikitext]

  • Stokkeland, Svein (2002): Hovedoppgave, «Borgerlønn»
  • Halvorsen, Knut: Garantert minsteinntekt – svaret på velferdsstatens utfordringer?», Nordisk Sosialt arbeid nr. 3/2000:130-138.
  • Øyen, Else (1981): GMI - garantert minsteinntekt i Norge Förord och del 1.
  • Morgenstierne, Syphilia: «Elsk deg rik. Anarkistiske løsninger på verdensproblemene», Pax Forlag, Oslo 1999
  • Stjernø, Steinar & Øverbye, Einar (2012): «Arbeidslinja.Arbeidsmotivasjonen og velferdsstaten.»
  • Morten, Dag & R Moen, Espen (2010) «Borgerlønn» CREAM – Handelshøyskolen BI

Personer i Norden som engagerat sig i debatten[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Thella Johnson. "Medborgarlön på prov i Finland", Godmorgon, världen!, Sveriges Radio, 3 januari 2017. Åtkomst den 8 januari 2017.
  2. ^ ”Lag om försök med basinkomst”. Finlex. https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2016/20161528. 
  3. ^ Stanislas, Jourdan Interview: No one in the parliament had heard about basic income before Basicincome.org 25 November 2014 (läst 5 maj 2015)
  4. ^ Tidligere-statsraad-aapner-for-borgerloenn
  5. ^ [a b] Vil gi alle nordmenn 158.432 kroner Nettavisen 9 december 2012
  6. ^ Schlyter, Carl & Lillemets, Annika Medborgarlön positivt för effektiviteten Corren.se 2007-08-17 (läst 2 april 2013)
  7. ^ http://www.dn.se/nyheter/politik/het-debatt-i-mp-om-medborgarlon
  8. ^ http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Basinkomst_H002Sf348/?text=true
  9. ^ Birger Schlaugs basinkomstföredrag i Stockholm publicerat på youtube, mars 2014 (kontrollerat 3 juni 2015)
  10. ^ Schlaug, Birger Hög tid att ta ett seriöst samtal om basinkomst Birger Schlaugs blogg 16 augusti 2013 (läst 3 juni 2015)
  11. ^ Benson, Peter medborgarlon-ar-enkelt-att-finansiera-men-svart-att-genomfora SvD 2018
  12. ^ M: Skattebetalare skulle få dra lasset
  13. ^ Lernfelt, Malin Medborgarlön skulle bryta samhällskontraktet VLT.se Ledartext
  14. ^ Caputo, Richard K. (ed.) Basic Income Guarantee and Politics: International Experiences and Perspectives on the Viability of Income Guarantee Palgrave McMillan 2012.
  15. ^ Christensen, Erik Oprør fra Midten’ fylder 40 – tanken om borgerløn er stadig varmPOV International. Publicerat 7 februari 2018.
  16. ^ [a b] Appendix: Proposals for unconditional basic income, negative income tax, or other similar social security reform in Finland, Germany and Spain.
  17. ^ Folkrörelsen för medborgarlön Arkiverad 3 oktober 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  18. ^ US BIG Newsletter Volym 8 nr 43, 2007
  19. ^ Kennet, Miriam Income for All Green World Online
  20. ^ Mellgren, Fredrik Reträtt om medborgarlön i mp Svenska Dagbladet 2008-05-24 (läst 30 januari 2013)
  21. ^ Finland: launch of a basic income citizens’ initiative Basic income news (läst 30 januari 2013)
  22. ^ De gröna: Medborgarlön via medborgarinitiativ (läst 4 februari 2013)
  23. ^ Mutt, Valter med flera Dags för försök med basinkomst ETC 2014-09-13 (läst 1 april 2015)
  24. ^ Perkiio, Johanna Finland: the opposition leader proposes basic income pilots Basic Income Earth Network, www.basicincome.org (läst 1 april 2015)
  25. ^ Finland: Pro-basic income Centre Party wins election basicincome.org (läst 22 april 2015)
  26. ^ Westcott, Lucy Pirate Party now Icelands biggest political party Newsweek 19 mars 2015 (läst 4 april 2015)
  27. ^ MP vill utreda basinkomst Aftonbladet 2015-06-13
  28. ^ Regeringsprogrammet för statsminister Juha Sipiläs regering, sidan 21, regeringens webbplats, 29 maj 2015.
  29. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160630044135/http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/38131. Läst 17 juni 2016.  Almedalsveckan 2016
  30. ^ https://www.svtplay.se/dokument-utifran
  31. ^ Lennart Fernström. "Jobba tills vi dör?", Fria Tidningen, 11 april 2013. Läst den 1 maj 2013.
  32. ^ Malin Lernfelt: Medborgarlön skulle bryta samhällskontraktet