Lista över basinkomstmodeller
Detta är en lista över olika basinkomstmodeller (samt besläktade system och pilotförsöksvarianter) - utifrån geografi, utformning, finansiering osv. Det är modeller som har prövats, mer eller mindre, och sådana som endast har föreslagits. Listan är ett komplement till huvudartiklarna om basinkomst och negativ inkomstskatt. Modellerna kan i praktiken kombineras på flera sätt. Exempelvis kan en nationell basinkomst, eller negativ inkomstskatt, finansieras med större eller mindre bidrag från konsumtionsskatt (moms), penningreform, miljöskatter, landskatt etc. Nivån på basinkomsten (eller den negativa skatten), tillsammans med finansieringen, om "experimentet" är nationellt eller lokalt eller något annat, exakt vilka som omfattas, ifall systemet kombineras med platt skatt, om socialförsäkringarna blir kvar eller ej, hur ofta utbetalningen sker - är exempel på faktorer som sammantaget ger modellen dess specifika karaktär.[1] Kontantstöd med villkor (engelska: Conditional Cash transfers), system baserat på kryptovalutor samt EITC, som är besläktat med negativ inkomstskatt, är också med i listan.
Tabellförklaring
[redigera | redigera wikitext]Ljusblå färg anger att faktorer såsom utformning, geografi, mottagargruppens omfång eller nivån som står i fokus. Det vill säga det mesta runt basinkomst utom finansieringen. Även EITC, ett existerande system för fattigdomslindring som är besläktat med negativ inkomstskatt har i tabellen ljusblå färg.
Grå färg anger att fokus snarare ligger på finansieringen. Exempelvis med moms, landskatt eller platt skatt.
Grön färg är modeller med grön finansiering, men även basinkomst ur ett tillväxtkritiskt perspektiv.
Rosa färg är basinkomst finansierad genom offentlig penningutgivning alternativt genom demurrage.
Gul färg är basinkomst finansierad genom privat insamling (crowdfunding).
Ljusbrun färg är basinkomst och kontantstöd, oftast med ett eller flera villkor, i fattiga länder, katastrofområden och flyktingläger.
Orange färg är basinkomst, och liknande, i kryptovalutor och energikrediter.
Modellens namn | Beskrivning | Förespråkare (ett urval) | Systemet prövat i | Böcker och artiklar (ett urval) |
---|---|---|---|---|
Nationell negativ inkomstskatt , på full nivå, dvs en ovillkorlig nivå som minst täcker basutgifter.
........................... Utifrån O.s.v. |
Negativ inkomstskatt är ett system för bastrygghet som innebär att personer utan arbetsinkomst får det fulla beloppet. Detta belopp trappas ner i takt med ökad arbetsinkomst.
Systemet innehåller vanligtvis en brytpunkt, vad gäller marginaleffekter, då "bidraget" är helt utfasat. Om löneskatten ökar i den punkten och det är platt skatt både under och över brytpunkten kan dock systemet även innebära samma marginaleffekter oavsett löneinkomst. Idén utvecklades först av den brittiska ekonomen Juliet Rhys-Williams på 1940-talet. Dock var det först i och med Milton Friedmans Capitalism and Freedom från 1962 som begreppet blev känt för allmänheten. |
Historiska Juliet Rhys-Williams (1898 – 1964), brittisk skribent och politiker som förespråkade en integrering av skatte- och bidragssystem, och som ställde sig i opposition till Beveridge report, är den som anses ha myntat begreppet.[2] Hon influerade bland annat Milton Friedman och James Meade, som tillsammans med ett flertal andra ekonomer tog ställning för idén under 1960-talet. Nutida Christian Engström, Guy Sorman[3] |
Nationell negativ inkomstskatt har aldrig prövats, än mindre på "full nivå". Dock är det besläktade systemet Earned Income Tax Credit (EITC) infört i USA och några till länder. |
Böcker
|
Nationell Basinkomst på full nivå, dvs en ovillkorlig nivå som minst täcker basutgifter.
........................... Utifrån
O.s.v. |
Förenklat så är det den nationella modell som ger "lika för alla".
Exempel på aspekter
|
Historiska Under 1920-talet uppstod en kortvarig debatt om basinkomst i England, liksom även om bankreform. Kväkaren Dennis Milner och Clifford Hugh Douglas var två huvudfigurer. Dessförinnan hade bara sporadiska förslag lagts i riktning mot basinkomst. Under 1960- och 1970-talet diskuterades både basinkomst och negativ inkomstskatt i USA och Kanada. Den europeiska debatten i inspirerades i viss mån av den amerikanska och inleddes under sent 1970-tal och tidigt 1980-tal. Nutida Philippe Van Parijs, Carole Pateman, Lars Ekstrand, Karl Widerkvist, Katja Kipping, Charles Murray. |
Böcker
| |
Partiell basinkomst (PBI) - nationell, regional, global eller lokal. | Basinkomst (Eller negativ inkomstskatt) på låg nivå (under existensminimum). |
Exempel |
Artiklar | |
Basinkomst och bevarade socialförsäkringar | Modeller av basinkomst eller negativ skatt där socialförsäkringarna, eller flertalet av dem, uttryckligen blir kvar. Beroende på nivån kan det dock ändå vara "full" eller partiell basinkomst. |
Nutida |
||
Basinkomst i klumpsummor (oavsett nivå och geografiskt område med mera) | till exempel utbetalt vid 18+25 år. Engelska: Stake holding grant. |
Historiska Nutida Bruce Ackerman, Anne Alstott |
USA: Individual Development Accounts, England: Child Trust Fund |
Böcker |
Europeisk/regional basinkomst | Förslag för EU/eurozonen:
1. Philippe Van Parijs förslag Philippe Van Parijs har föreslagit en EU-dividend på 200 euro till alla medborgare i EU, eller euro-zonen, finansierat av "EU-moms". 2. QE for the people Som respons på Europeiska centralbankens uttalade plan att injicera 60 miljarder euro i månaden under 18 månader - till det finansiella systemet - publicerade 19 ekonomer i maj 2015 en artikel i Financial Times, där de argumenterade för att det vore bättre om dessa pengar delades ut direkt till medborgarna i eurozonen istället. |
QE for People-kampanjen Kampanjen stöds av ett flertal organisationer, däribland New Economics Foundation (NEF) och nationella organisationer för basinkomst och bankreform.[4] |
Artiklar
| |
Kontantstöd med villkor (det som på engelska kallas "conditional cash transfer", CCT) | Bolsa Familia i Brasilien är ett inkomststöd till fattiga familjer, utformat efter basinkomst som grund, men med vissa villkor. Däribland att barnen i familjen måste gå i skolan. Flera andra länder har liknande system, ofta med villkor som har med skola att göra, men ibland även andra villkor. Däribland:
|
|||
Global basinkomst - oavsett nivå, men rent praktiskt så blir den mycket låg. | Global basinkomst (engelska: Global Basic Income, GBI) avser idén att människor i hela världen skall garanteras en minsta summa pengar regelbundet, det vill säga en ovillkorlig basinkomst. | Enligt Myron J. Frankman skulle en planetär basinkomst "i ett slag" eliminera fattigdomen i världen. Dessutom skulle systemet, så småningom, också medföra en värld där gränskontroller ej behövs och en fredlig utveckling skulle främjas.
Tadashi Okanouchi, japansk professor, menar också att en global basinkomst skulle vara bra av flera skäl. Bland annat skulle miljöförstöringen minska liksom även den demokratiska passiviteten och den ekonomiska grunden för patriarkatet skulle tunnas ut..[5] |
Artiklar
| |
Lokal basinkomst - oavsett nivå och finansiering med mera. | Lokal basinkomst är en basinkomst som betalas ut i en by, en stad, en kommun eller en nationell region, snarare än i ett helt land, en hel delstat, eller i en överstatlig region. |
USA och Kanada Lokal negativ inkomstskatt prövades i USA och Kanada under 1960-tal och 1970-tal. Afrika och Asien Under 2000-talet har pilotförsök bland annat genomförts i Otjivero (Namibia) och ett antal byar i Indien. Sydamerika I byn Quatinga Velho, Brasilien, pågår ett basinkomstprojekt finansierat med crowdfunding. För fler exempel se artikeln "lokal basinkomst". |
||
Basinkomst eller negativ inkomstskatt + platt skatt | Exempelvis att "alla" betalar 50 procent i direkt löneskatt, men också samtidigt får basinkomst. För motsvarande negativ inkomstskatt blir det en platt skattesats under brytpunkten och en annan, högre, platt skattesats över brytpunkten. |
Historiska Milton Friedman, A.B. Atkinson Nutida Marc de Basquiat |
Artiklar
| |
Momsfinansierad basinkomst (oavsett nivå och geografiskt område med mera) | Basinkomst (Eller negativ inkomstskatt) som till stor del finansieras med skatt på konsumtion. |
Nutida |
Artiklar | |
Basinkomst + penningreform | Se penningreform |
Historiska Nutida Michael Rowbotham, Richard C. Cook, Tero Auvinen. I avhandlingen "On Money" (2010) resonerar Tero Auvinen kring basinkomst, bankreform i form av offentlig penningutgivning och demurrage. |
Böcker Artiklar
| |
Basinkomst + demurrage | Demurrage betyder att pengarnas värde minskas enligt en förutbestämd tabell, alternativt att man regelbundet måste lägga till något till sedlarna, till exempel ett frimärke av bestämd valör, för att de skall vara giltiga. | Upphovsmannen till demurrage-idén är Silvio Gesell. Andra har därefter kopplat ihop idén med basinkomst, däribland Tero Auvinen. | Demurrage prövades i Wörgl, Österrike 1932-1933, dock utan att kopplas ihop med basinkomst. | |
Basinkomst + Social dividend | Social dividend är basinkomst finansierad med vinst från statliga företag, exempelvis statliga företag som gör sina vinster på utvinning av naturresurser. Social dividend är ett vanligt inslag i föreslagna modeller av marknadssocialism. Begreppet introducerades 1936 av Oskar Lange i essän ‘On the Economic Theory of Socialism’. [7] A | Oskar Lange, Abba Lerner, James Meade, James Yunker, John Roemer, Pranab Bardhan, David Schweickart. | ||
Basinkomst istället för subventioner |
Basinkomsten i Iran Iran införde som första land i världen en nationell basinkomst under hösten 2010. Den betalas ut till alla medborgare och ersätter de subventioner av bränsle och andra förnödenheter som landet haft i årtionden för att minska klyftorna och fattigdomen. Se Basinkomst i Mellanöstern. |
|||
"Grön basinkomst" och basinkomst + nerväxt (modeller med fokus på "grön finansiering" samt idéer där basinkomst betraktas ur ett tillväxtkritiskt perspektiv) |
Basinkomst och nerväxt Nerväxt (engelska: degrowth) är en grön, antikapitalistisk och tillväxtkritisk rörelse och politisk-filosofisk inriktning. Basinkomst är en trygghetsreform som diskuteras inom diskursen. [8] |
Artiklar
| ||
Basinkomst till flyktingläger och katastrofområden |
Basinkomst till flyktingar i Turkiet Ett storskaligt projekt med basinkomst till flyktingar i Turkiet, finansierat av EU, påbörjades 2016. Projektet ger en miljon flyktingar betalkort som fylls på månatligen. Beslutet var en del av EU:s uppgörelse med Turkiet om att tygla flyktingströmmen till Europa. Betalkortet går att använda för köp av mat, boende, skolgång och sjukvård i Turkiet. |
|||
Basinkomst som energikrediter | Malcolm James Green, författaren till Cosmic Accounting, ett paper presenterat vid BIEN:s kongress 2004. | |||
Basinkomst + landskatt (Basinkomst finansierad med lika rätt till naturresurser) |
International Union for Land Value Taxation ("The IU") är en internationell paraplyorganisation för förespråkare av landskatt. I Norden har Enhet, ett svenskt politiskt parti, och den danska tankesmedjan Syntesetanken, tagit ställning för basinkomst ihop med landskatt. Bland enskilda förespråkare kan den brittiske författaren James Robertson nämnas. |
|
||
Basinkomst för delar av befolkningen | Till exempel generella barnbidrag och generell grundpension. | Generella barnbidrag finns till exempel i Sverige och Finland. | ||
Partiell basinkomst som ovillkorlig komponent i befintliga ersättningssystem | Basinkomstförsöken i Finland och Nederländerna med start 2017.
Finska pilotförsöket [9]
|
|||
EITC (Earned Income Tax Credit) | EITC är förenklat en negativ inkomstskatt, men som bara ges till arbetande fattiga. Det krävs med andra ord ett visst mått av lönearbete för att ha rätt till inkomststödet. Ifall löneinkomsten höjs för mottagarna av EITC så sjunker parallellt ersättningen, i likhet med negativ inkomstskatt. |
Länder med EITC (och liknande system) |
||
Basinkomst finansierad genom crowdfunding |
Mein Grundeinkommen Mein Grundeinkommen är ett tyskt basinkomstprojekt. Den 4 januari 2017 hade drygt 47000 personer bidragit och tillsammans finansierat basinkomst på 1000 euro per månad i ett år för 70 personer. [10] |
|||
Basinkomst genom kryptovalutor etc. |
Inom kryptovalutarörelsen finns system där basinkomst är inbyggda i konceptet. |
Johan Nygren |
Exempel
|
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Wispelaere, Jurgen. The many faces of universal basic income. The Political Quartely (2004)�
- ^ Sloman, Peter Beveridge’s rival: Juliet Rhys-Williams and the campaign for tax-benefit integration, 1942-1955 Citizen's Income Trust. 21 september 2016.
- ^ Sorman, Guy Why not negative income tax?
- ^ ”Kampanjsidan QE for People”. Arkiverad från originalet den 11 april 2018. https://web.archive.org/web/20180411122417/http://www.qe4people.eu/. Läst 26 oktober 2018.
- ^ Towards Abolition of Wage-Slavery; Perspective to a Non-Violent World Revolution for the Guaranteed Global Basic Income Society, Launching from Elimination of Hunger and Poverty (läst 5 februari 2013)
- ^ Intervju med Götz Werner Arkiverad 5 januari 2017 hämtat från the Wayback Machine., publicerad i Die Tageszeitung 2006 och översatt till engelska omkring 2010. I intervjun får Werner bland annat frågan var pengarna ska komma ifrån. Werner: "Från skatter". Intervjuaren: "Aha, ännu mera skatter." Varpå Werner svarar: "Nej, jag föreslår en väldigt enkel lösning: Avskaffa alla andra skatter utom moms (VAT)." Intervjuaren: "Hur hög skulle den vara?" Werner: "Mycket högre än idag. Kanske 50 procent."
- ^ Yunker, James. The Social Dividend Under Market Socialism. 1977. Annals of Public and Cooperative Economics, Vol. 48, No. 1, sidorna 93-133.
- ^ Se till exempel konferensen "UNCONDITIONAL BASIC INCOME AND DEGROWTH". Hamburg, Tyskland, 19–20 maj 2016
- ^ How basic income affect the other social security benefits Arkiverad 1 januari 2017 hämtat från the Wayback Machine. Information från KELA, december 2016
- ^ Mein Grundeinkomment - hemsidan Arkiverad 15 februari 2017 hämtat från the Wayback Machine.
|