Lennart Fernström

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Porträtt på Fernström
Fernström i Almedalen 2016.

Lennart Fernström, född 1965, grundade tillsammans med Björn Danielsson Stockholms Fria Tidning[1]. Fram till mitten av januari 2013 var han vd för det företag som ansvarar för tidningen, Fria Tidningar Ekonomisk Förening. Fria Tidningar ger även ut fyra andra tidningar: Göteborgs Fria Tidning, Landets Fria Tidning, Fria Tidningen och Sesam. Fernström har under 2000-talet haft ansvar för tidningens ledarsidor. Där har han argumenterat för grön politik inkluderande bland annat medborgarlön, räntefri ekonomi, avskaffande av kärnkraften, social ekonomi, generös flyktingpolitik, samt radikal djurrättspolitik. Grundläggande i hans politiska åskådning är också arbets- och tillväxtkritik, vilket han kopplar ihop med bland annat medborgarlön. Under 1980-talet och början av 1990-talet var Lennart Fernström aktiv i miljöpartiet de gröna. Fernström driver mediebolaget Mediehuset Grönt och är ansvarig utgivare för tidningen Syre, där han även skriver ledare.

Basinkomst[redigera | redigera wikitext]

Lennart Fernström har på ledarplats i de Fria Tidningarna liksom i tidningen Syre, tidningar som han själv startat upp, under ett flertal år argumenterat för basinkomst utifrån ett frihetligt grönt perspektiv. Han har även presenterat sin syn på basinkomst i andra tidningar, däribland Svenska Dagbladet, och under Almedalsveckan.

Fernströms argument för basinkomst[redigera | redigera wikitext]

Lennart Fernström beskriver sitt politiska perspektiv som frihetligt grönt och det är ur detta perspektiv han argumenterar för allas rätt till ovillkorlig basinkomst. I artikeln "Medborgarlön gör de gröna mindre röda" (SVD 2003) argumenterar han för att basinkomst, ur ett grönt perspektiv, följer naturligt av synsättet att makten ska ligga hos den enskilde individen, snarare än hos stat eller marknad. I samma artikel skriver han att medborgarlön ändock inte är ett mål i sig, utan ett medel. Ett medel för att nå ett "solidariskt och frihetligt samhälle, ett medel för att nå det gröna samhället".[2] Ett annat argument, bland annat framfört i en intervju för Aftonbladet 2016, är att basinkomst är nödvändigt på grund av automatiseringen. [3]

Ett eget förslag[redigera | redigera wikitext]

Illustration över negativ inkomstskatt, vilket är den variant av basinkomst som Fernström föreslår. Negativ inkomstskatt kan beskrivas som basinkomst som reduceras i takt med ökad arbetsinkomst.
Lennart Fernström tänker sig mindre byråkrati som delfinansiering. Dels genom att bidrag som kräver utredningar ersätts av basinkomst, men även genom att arbetsförmedlingen läggs ner.

I Syres "Almedalsspecial", utgiven i månadsskiftet juni/juli 2017, beskriver Fernström på ledarplats ett eget förslag på utformning. Kärnan i förslaget är en basinkomst, presenterad i formen av negativ inkomstskatt, med 13.000 kr per månad som bas till alla i åldrarna 20-65 år. För barn är basinkomsten, eller barnbidraget, 3000 kr per månad - men ökas stegvist till vuxennivån från 15 års ålder. Detta kombineras med ett grundavdrag på 15.000 kr per månad (ingen arbetsskatt under den inkomstnivån) och en platt skatt på 60 procent.

För finansieringen föreslås även: bankreform eller bankskatt, tobinskatt eller så kallad RIX-avgift, enhetlig och höjd moms, avskaffande av räntebidraget men även Rot och Rut, bantning av militärutgifter, nedläggning av arbetsförmedlingen och CSN, avskaffande av "miljövidriga subventioner", ökad koldioxidskatt, höjd effektskatt, höjd mineralavgift, minskning av diverse skattesubventioner och bidrag.

Totalsumman för alla dessa besparingar, enligt Fernström, är 375 miljarder kr. Av detta utgörs merparten av reformer av banksystemet (100 miljarder), momsreform (50 miljarder), minskning av "miljövidriga subventioner" - främst inom transport-, energi- och jordbrukssektorn (50 miljarder), ökad koldioxidskatt (50 miljarder) samt avskaffande av räntebidraget, Rut och Rot (50 miljarder).[4]

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Joacim Olsson, före detta VD på Skattebetalarnas förening, skrev en replik på Fernströms artikel i Svenska Dagbladet. Huvudargumentet mot basinkomst, enligt Olsson, är att det är väldigt dyrt. Dessutom kommer människor, enligt Olsson, att lönearbeta mindre om basinkomst/medborgarlön införs. Det är genom lönearbetet som Sverige blivit ett rikt land framhåller han. Det tål att påminnas om "innan vi börjar betala alla vuxna friska människor för att bara finnas till."[5]

Ledartexter (ett urval)[redigera | redigera wikitext]

År Tidning Rubrik Innehåll
2016 Syre Välkommen Brexit Om det brittiska beslutet om EU-utträde.
2016 Syre Jobb till varje tänkbart pris Kritik av arbetslinjen
2016 Syre Nystart eller "nystart" Om att Miljöpartiets språkrör aviserat en nystart i partiet.

Artiklar i övrig press[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.fria.nu/omfria/om-fria-tidningar (läst 9 augusti 2010)
  2. ^ Medborgarlön gör de gröna mindre röda Svenska Dagbladet 28 maj 2013
  3. ^ Kadhammar Peter Plötsligt går medborgarlön hem till både höger och vänster Aftonbladet 2016
  4. ^ Fernström, Lennart Slå ihop och rensa i skatte- och trygghetssystemen. Ledare i Syre, juni 2017. (läst 1 juli 2017)
  5. ^ Olsson, Joacim Sverige är rikt för att de flesta jobbar SVD Debatt 31 maj 2013.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]