Basinkomst i Norden

Från Wikipedia
Version från den 28 december 2017 kl. 13.07 av Mats33 (Diskussion | Bidrag)
 Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2013-05)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Basinkomst, ofta även kallat "medborgarlön", har debatterats sedan 1970-talet i Norden. Gröna partier har generellt visat intresse för basinkomst och under 2010-talet har Piratrörelsen i Norden också blivit positivt inställda till konceptet. Högerpartier eller borgerliga partier har med som regel varit skeptiska, eller åtminstone inte drivit frågan. Detsamma gäller socialdemokratiska partier och vänsterpartier. Dock har (högerliberala) Centerpartiet och Vänsterförbundet i Finland visat intresse och drivit frågan i Finland. Detta har lett fram till ett pilotförsök i Finland som inleddes den första januari 2017. I försöket får 2000 slumpvist utvalda arbetslösa personer en ovillkorlig basinkomst under två år. Syftet med denna tillfälliga basinkomst, som uppmärksammats internationellt, är att ge underlag till vidare forskning inför ett eventuellt mer storskaligt experiment eller införande.

Bakgrund: Den nordiska välfärdsstaten

De nordiska länderna har traditionellt karaktäriserats som socialdemokratiska välfärdssystem, med en betoning på universella och rättighetsbaserade socialförsäkringar och bidrag. Det finns dock även inslag av selektiva system, bland annat försörjningsstöd och bostadsbidrag. Garantipensionen och barnbidraget är de två bidragssystem som har störst likheter med basinkomst. Garantipensionen garanterar att ingen pensionär kommer under ett visst belopp i pension och barnbidraget är i princip basinkomst för barn.

Nationella debatter

Finland

Osmo Soininvaara

I Finland har basinkomst/medborgarlön debatterats sedan 1970-talet. Bland akademiker och politiker som bidragit till debatten kan nämnas Jan Otto Andersson, Ilpo Lahtisen, Osmo Soininvaara, Anita Mattila och Li Andersson. Flera partier har genom åren visat intresse, både från vänster och höger i politiken. Genom att det finska Centerpartiet, som sitter i regeringen sedan 2015, är intresserade av konceptet har ett internationellt uppmärksammats pilotförsök inletts den 1 januari 2017. Under pilotförsöket kommer 2000 slumpvist utvalda arbetslösa, eller åtminstone 2000 personer till en början, att motta basinkomst. Summan som de får ovillkorligt varje månad är motsvarande 5000 kronor under en period av två år. Deltagare som före pilotförsöket påbörjades var berättigade till högre bidrag än så, till exempel en a-kassa på 9000 kronor netto per månad, får under pilotförsöket ut samma summa, det vill säga 9000 kronor per månad. Men vid övergång till arbete så minskar inte basinkomsten, det vill säga personerna får behålla dessa 5000 kronor per månad oavsett om de arbetar eller inte. Detta reducerar marginaleffekterna, det vill säga det blir en nettoökning av inkomsten vid övergång till jobb i alla lägen. Ett syfte med pilotförsöket är att undersöka i vilken mån som detta påverkar arbetssituationen, det vill säga i vilken mån som deltagarna tar sig in på arbetsmarknaden.[1]

Island

Det har inte varit någon allmän debatt om basinkomst på Island förrän under 2010-talet och då främst på grund av Piratpartiets engagemang i frågan. Partiet har introducerat idén i Alltinget, men vid en intervju med Halldóra Mogensen (2014) framkom att nästan ingen av ledamöterna då ännu var bekanta med konceptet.[2]

Norge

GMI - garantert minsteinntekt i Norge (1981) var en tidig akademisk skrift där basinkomst och negativ inkomstskatt men även omsorgslön, konstnärslön, allmän socialförsäkring etc diskuterades)

Nanna Kildal har författat ett flertal artiklar i ämnet, bland annat i den nordiska antologin Den nya sociala frågan.

Under 2010-talet har bland annat Viktor Norman, professor i samhällsekonomi och före detta statsråd, uttalat stöd för idén. [3]

Torbjørn Røe Isaksen, stortingsrepresentant för Høyre, är en av kritikerna. Han ser det som att basinkomst är betalning för att "inget göra", och det vill han inte stödja. [4] Den nationella basinkomstföreningen i Norge är Borgerlønn-BIEN Norge. Partier med basinkomst som politisk vision är Venstre, Miljøpartiet De Grønne samt det socialistiska partiet Rødt[förtydliga][källa behövs].[4]

Sverige

Valter Mutt, Miljöpartiet. Mutt har som riksdagsledamot undertecknat flera motioner om basinkomst, bland annat tillsammans med Annika Lillemets och Carl Schlyter.

Idéer om basinkomst och negativ skatt fick viss spridning under 1970-tal och 1980-tal tack vare influenser utifrån, exempelvis Milton Friedman och André Gorz, samt nordiska debattörer som Gunnar Adler-Karlsson. I mitten på 1990-talet återkom idéerna, inte minst genom Lars Ekstrands två medborgarlönsböcker 1995 och 1996, i vilka han bland annat förespråkade frihet som mål istället för full sysselsättning. Främste kritikern Gunnar Wetterberg menade å sin sida att basinkomsten var ett hot mot arbetslinje, tillväxt och jämställdhet. Under 1990-talet och även under 2000-talet och 2010-talet har enstakta miljöpartistiska riksdagsledamöter motionerat om basinkomst, däribland Valter Mutt, Carl Schlyter och Annika Lillemets.[5][6][7]

På 2010-talet har basinkomstaktivisterna påbörjat en organisering med några lokalgrupper och en nationell hemsida. Basinkomst Stockholm inledde en föreläsningsserie om basinkomst i mars 2013, vilken fortsatte under 2014 och 2015. Bland föredragshållarna kan nämnas Birger Schlaug, före detta språkrör för Miljöpartiet. Enligt Schlaug är dagens välfärdssystem alldeles för krångligt och i många stycken rent kontraproduktivt. Basinkomst, å andra sidan, är enkelt, transparent, och lättförståeligt.[8][9] Inför riksdagsvalet 2014 drevs basinkomstfrågan främst av Piratpartiet och Enhet. Feministiskt initiativ i Malmö tog också ställning för basinkomst och lokalt pilotförsök.

Svenska akademiker som forskat och skrivit om basinkomst (och negativ inkomstskatt) är främst Simon Birnbaum, Roland Paulsen, Andreas Bergh och Bo Rothstein.

År för år

1970- och 1980-talet

  • 1970: Samuli Paronen, Finland, föreslog basinkomst i en bok, och möjligtvis var detta första gången som förslaget lanserades i Finland. [10]
  • 1978: "Borgerløn" (danska motsvarigheten till medborgarlön) blir känt i Danmark genom boken Oprør fra midten.
  • 1980: Begreppet medborgarlön introducerades i Finland genom boken “Finland in the 1980s” av Osmo Soininvaara och Osmo Lampinen.
  • 1984: Professorna Jaakko Outila och Paavo Uusitalo, Finland, publicerar "Sabbatical leave and citizens’ wage". De som frivilligt tar en sexmånaders sabbat från jobbet får en "medborgarlön" under den tiden.[11]
  • 1987: Sociologen Matti Virtanen, Finland, föreslår att basinkomsten ska ersätta de flesta bidrag och främja studier, självorganiserat arbete, deltidsjobb mm.[11]
  • 1990: Det svenska partiet Enhet bildas, som har basinkomst som central vision (men i början kallad "livspeng").

1990-talet

  • 1995: Lars Ekstrands Den befriade tiden ges ut på Korpen Förlag. Ungfinnarna, som förespråkade låg basinkomst, kom in i finska riksdagen.
  • 1996: Ekstrands Arbetets död och medborgarlön ges ut, också på Korpen förlag. Ekstrand anklagar i boken socialdemokraterna för att Sverige närmat sig ett så kallat "tvåtredjedelssamhälle".
  • 1998: Ungfinnarna publicerar ett nyliberalt/liberalt basinkomstförslag.
  • 1999: Folkrörelsen för medborgarlön bildas efter att Lars Ekstrand gästat Lund och hållit ett föredrag.[12]

2000-talet

  • 2001: Anita Mattilas publicerar avhandlingen “Is Basic Income needed? Theoretical Analysis of Finnish Civic Income, Civic Salary and Basic Income Models”. Bo Frank, M, och Carin Högstedt, V, föreslår "medborgarlön" på DN Debatt.
  • 2007: Miljöpartiet håller rådslag om grundtrygghet. Finlands dåvarande statsminister Matti Vanhanen, Finska Centerpartiet, säger att basinkomst på 600 euro kan ersätta dagens system.[13][14]
  • 2008: Miljöpartiet röstar på sin kongress för så kallad "Arbetslivstrygghet", istället för de två modeller av basinkomst som presenterats som alternativ.[15]

2010-talet

  • 2012: Finlands basinkomstnätverk lanserar en kampanj den 28 mars.[16] Basinkomst Stockholm inleder på hösten en föreläsningsserie om basinkomst. Första föreläsare är Lars Ekstrand.
  • 2013: Ett medborgarinitiativ för basinkomst lanseras i Finland med målet 50.000 underskrifter.[17] På Miljöpartiets kongress blev det knapp majoritet (en röst) för att ta bort visionen om medborgarlön ur partiprogrammet.
  • 2014: Riksdagsval i Sverige. Piratpartiet och Enhet är de partier som officiellt är för. Valter Mutt, Carl Schlyter, Annika Lillemets och Karin Jansson, Miljöpartiet, förordar pilotförsök i både stad och landsbygd.[18]. Pilotförsök föreslås också i Finland av Centerledaren Juha Sipilä.[19] Den svenska basinkomströrelsens andra träff hålls i Stockholm.
  • 2015: Finska Centerpartiet, som uttalat stöd för basinkomst, blir största partiet i finska riksdagsvalet.[20] Islands Piratparti, som motionerade om basinkomst 2014, får 23,9 procent i en opinionsundersökning.[21] Miljöpartiet och Feministiskt initiativ tar på sina kongresser ställning för utredning.[22]. Tidningen Syre, med Lennart Fernström som ansvarig utgivare och som har basinkomst som prioriterat område att bevaka, startas upp. I sitt regeringsprogram i maj 2015 angav regeringen Sipilä att "ett försök med basinkomst ska genomföras".[23]
  • 2016: Basinkomst tas upp på politikerveckan i Almedalen[24]
  • 2017 : Basinkomstprojektet i Finland inleds den 1 januari då 2000 personer får sina första utbetalningar av basinkomst. Den 11 november skriver Bo Rothstein en kritisk helsida på DN Debatt med rubriken "Basinkomst skulle skapa ett trasproletariat". I november sänder även Dokument Utifrån ett 50-minutersprogram om basinkomst, med rubriken "Lön utan jobb". [25]

Böcker och artiklar

Engelska

Norska

  • Stokkeland, Svein (2002): Hovedoppgave, «Borgerlønn»
  • Halvorsen, Knut: Garantert minsteinntekt – svaret på velferdsstatens utfordringer?», Nordisk Sosialt arbeid nr. 3/2000:130-138.
  • Øyen, Else (1981): GMI - garantert minsteinntekt i Norge Förord och del 1.
  • Morgenstierne, Syphilia: «Elsk deg rik. Anarkistiske løsninger på verdensproblemene», Pax Forlag, Oslo 1999
  • Stjernø, Steinar & Øverbye, Einar (2012): «Arbeidslinja.Arbeidsmotivasjonen og velferdsstaten.»
  • Morten, Dag & R Moen, Espen (2010) «Borgerlønn» CREAM – Handelshøyskolen BI

Forskare och debattörer

Referenser

Noter

  1. ^ Thella Johnson. "Medborgarlön på prov i Finland", Godmorgon, världen!, Sveriges Radio, 3 januari 2017. Åtkomst den 8 januari 2017.
  2. ^ Stanislas, Jourdan Interview: No one in the parliament had heard about basic income before Basicincome.org 25 November 2014 (läst 5 maj 2015)
  3. ^ Tidligere-statsraad-aapner-for-borgerloenn
  4. ^ [a b] Vil gi alle nordmenn 158.432 kroner Nettavisen 9 december 2012
  5. ^ Schlyter, Carl & Lillemets, Annika Medborgarlön positivt för effektiviteten Corren.se 2007-08-17 (läst 2 april 2013)
  6. ^ http://www.dn.se/nyheter/politik/het-debatt-i-mp-om-medborgarlon
  7. ^ http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Basinkomst_H002Sf348/?text=true
  8. ^ Birger Schlaugs basinkomstföredrag i Stockholm publicerat på youtube, mars 2014 (kontrollerat 3 juni 2015)
  9. ^ Schlaug, Birger Hög tid att ta ett seriöst samtal om basinkomst Birger Schlaugs blogg 16 augusti 2013 (läst 3 juni 2015)
  10. ^ Caputo, Richard K. (ed.) Basic Income Guarantee and Politics: International Experiences and Perspectives on the Viability of Income Guarantee Palgrave McMillan 2012.
  11. ^ [a b] Appendix: Proposals for unconditional basic income, negative income tax, or other similar social security reform in Finland, Germany and Spain.
  12. ^ Folkrörelsen för medborgarlön Arkiverad 3 oktober 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  13. ^ US BIG Newsletter Volym 8 nr 43, 2007
  14. ^ Kennet, Miriam Income for All Green World Online
  15. ^ Mellgren, Fredrik Reträtt om medborgarlön i mp Svenska Dagbladet 2008-05-24 (läst 30 januari 2013)
  16. ^ Finland: launch of a basic income citizens’ initiative Basic income news (läst 30 januari 2013)
  17. ^ De gröna: Medborgarlön via medborgarinitiativ (läst 4 februari 2013)
  18. ^ Mutt, Valter med flera Dags för försök med basinkomst ETC 2014-09-13 (läst 1 april 2015)
  19. ^ Perkiio, Johanna Finland: the opposition leader proposes basic income pilots Basic Income Earth Network, www.basicincome.org (läst 1 april 2015)
  20. ^ Finland: Pro-basic income Centre Party wins election basicincome.org (läst 22 april 2015)
  21. ^ Westcott, Lucy Pirate Party now Icelands biggest political party Newsweek 19 mars 2015 (läst 4 april 2015)
  22. ^ MP vill utreda basinkomst Aftonbladet 2015-06-13
  23. ^ Regeringsprogrammet för statsminister Juha Sipiläs regering, sidan 21, regeringens webbplats, 29 maj 2015.
  24. ^ http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/38131;jsessionid=0C3F5416E9A9AFBD6781D7C5F066C0CC?redir= Almedalsveckan 2016
  25. ^ https://www.svtplay.se/dokument-utifran
  26. ^ Lennart Fernström. "Jobba tills vi dör?", Fria Tidningen, 11 april 2013. Läst den 1 maj 2013.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Basinkomst_i_Norden&oldid=42267654”