Birgitta Ohlsson

Birgitta Ohlsson
	Birgitta Ohlsson
	;
	Sveriges EU-minister
	Tid i befattningen; 2 februari 2010–3 oktober 2014
Monark	Carl XVI Gustaf
Statsminister	Fredrik Reinfeldt
Företrädare	Cecilia Malmström
Ledamot av Sveriges riksdag
	Tid i befattningen; 2002–2018
Valkrets	Stockholms kommun
	Ordförande i Liberala ungdomsförbundet
	Tid i befattningen; 1999–2002
Företrädare	Erik Ullenhag
Efterträdare	Fredrik Malm
Född	20 juli 1975 (48 år); Linköping
Politiskt parti	Liberalerna
Yrke	Statsvetare
Make	Mark Klamberg

Eva Birgitta Ohlsson Klamberg, född Olsson 20 juli 1975 i Linköping, är en svensk politiker för Liberalerna. Hon är riksdagsledamot sedan 2002 och var mellan 2 februari 2010 och 3 oktober 2014 både Sveriges EU-minister och demokratiminister.

Under våren 2017 utmanade Ohlsson den sittande partiledaren Jan Björklund om partiledarskapet för Liberalerna.^[1] Den 15 september 2017, efter att resultaten från provvalet i Stockholm presenterats, meddelade Ohlsson att hon ger upp kampen om partiledarskapet samt att hon lämnar politiken.^[2]

Biografi

Ohlsson är uppvuxen i Tokarp utanför Linköping, där fadern Bengt är liberal politiker och före detta kommunalråd^[3]. Hon tog studenten vid Katedralskolan i Linköping 1994. Hon har studerat statsvetenskap och internationella relationer vid Stockholms universitet. Hon har arbetat som ledarskribent på flera liberala tidningar såsom Dagens Nyheter, Vestmanlands Läns Tidning, Västerbottens-Kuriren och Sundsvalls Tidning.

Ohlsson var 1996–1998 ordförande för Liberala studenter Stockholm och 1997 valdes hon in i förbundsstyrelsen för Liberala ungdomsförbundet, som hon var ordförande för 1999–2002.^[4] Hon blev invald i riksdagen 2002. Hennes profilfrågor är demokrati, mänskliga rättigheter, djurskydd, jämställdhet, tolerans och internationalism. Ohlsson var Folkpartiets utrikespolitiska talesperson, men ersattes av Fredrik Malm i samband med att hon utsågs till statsråd. 2003 grundade hon det liberalfeministiska nätverket Felira. Hon var den första kända veganen^[5] i den svenska riksdagen, men är sedan 2004 vegetarian.^[6] Ohlsson är också proisrael, djurrättsaktivist, EU- och Natovän.^[7]

Hon är även en stark förespråkare för införandet av republik i Sverige och var ordförande i Republikanska föreningen 2002–2005. Ohlsson var ordförande för Liberala kvinnor 2007–2010. Under sommaren 2008 tog Ohlsson, tillsammans med sex andra folkpartistiska ledamöter, aktivt ställning mot FRA-lagen som den då var utformad. I den första voteringen lade Ohlsson ned sin röst.^[8]

Den 2 februari 2010 utsågs Ohlsson till EU-minister efter Cecilia Malmström. Som EU-minister sade sig Ohlsson vilja lyfta fram frågor som jordbruksstödet, människohandeln och romernas situation. Efter valet 2010 utökades hennes portfölj till att även omfatta demokrati- och konsumentfrågor. Hon avgick som statsråd i samband med alliansregeringens valförlust 2014. Efter en stark valkampanj blev Ohlsson Folkpartiets mest kryssade politiker i Stockholms kommuns valkrets med 6 646 personröster, en andel på 14,65 procent. Hon följdes av vice statsminister Jan Björklund, med en andel på 8,59 procent.^[9]

Hon är gift med Mark Klamberg, docent i folkrätt.^[10] Tillsammans har de två barn.

Utmärkelser

Officer av Franska Hederslegionen (2017)^[11]^[12]
Årets hetero på Gaygalan (2011) för sitt arbete för HBTQ-personers rättigheter.^[13]

Referenser

^ Birgitta Ohlsson utmanar Jan Björklund om ledarskapet 2017-06-01
^ Birgitta Ohlsson lämnar politiken 2017-09-15
^ https://archive.is/20130418121912/http://www.xn--linkping-q4a.se/sv/Demokrati-politik/Kontakta-din-politiker/Kommunalrad/
^ ”Ordföranden genom tiderna”. Arkiverad från originalet den 5 maj 2009. https://web.archive.org/web/20090505112603/http://luf.se/liberalism/avdelning/ordforanden-genom-tiderna/. Läst 12 juni 2009.
^ Smålandsposten 3 februari 2010, "Ledare: Utmanarens utmaning"
^ ”Birgitta Ohlssons hemsida - Personligt (se under livsstil)”. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131007014919/http://www.birgitta.nu/personligt. Läst 3 januari 2014.
^ SvD: Med en ensamvarg breddas bilden av FP Publicerad 2 februari 2010. Läst 23 augusti 2014
^ ”Birgitta Ohlsson avstod”. 18 juni 2008. http://www.dn.se/nyheter/politik/birgitta-ohlsson-avstod. Läst 12 juni 2009.
^ ”Val till riksdagen - Personröster - Stockholms kommun”. http://www.val.se/val/val2014/slutresultat/R/rvalkrets/01/personroster.html#idFP. Läst 29 oktober 2014.
^ ”Mark Klambergs CV”. www.iclklamberg.com. Arkiverad från originalet den 23 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140623081734/http://www.iclklamberg.com/files/CV-svenska.pdf. Läst 26 maj 2015.
^ . Dagens Nyheter. 7 oktober 2016. http://www.dn.se/nyheter/politik/birgitta-ohlsson-officer-i-hederslegionen/. Läst 24 januari 2017.
^ ”Birgitta Ohlsson har fått ta emot Hederslegionen”. Feministbiblioteket. 23 januari 2017. http://feministbiblioteket.se/birgitta-ohlsson-har-fatt-ta-emot-hederslegionen/. Läst 24 januari 2017.
^ ”Årets Homo och Årets Hetero i Nyhetsmorgon”. QX. 15 februari 2011. https://www.qx.se/noje/gaygala/16708/arets-homo-och-arets-hetero-i-nyhetsmorgon/. Läst 24 januari 2017.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Birgitta Ohlsson.
Bilder & media
Wikiquote har citat av eller om Birgitta Ohlsson.
Citat
Liberalerna – Birgitta Ohlsson
Officiell personlig webbplats hämtat från the Wayback Machine (arkiverat 27 september 2011).
- A – Ö politiskt hämtat från the Wayback Machine (arkiverat 27 september 2011).
Birgitta Ohlsson på Sveriges riksdags webbplats

Företrädare: Erik Ullenhag	Liberala ungdomsförbundets förbundsordförande 1999–2002	Efterträdare: Fredrik Malm
Företrädare: Joel Malmqvist	Republikanska föreningens ordförande 2002–2005	Efterträdare: Hillevi Larsson
Företrädare: Solveig Hellquist	Liberala kvinnors ordförande 2007–2010	Efterträdare: Bonnie Bernström
Företrädare: Cecilia Malmström	Sveriges EU-minister 2010–2014	Efterträdare: Ann Linde
Företrädare: Nyamko Sabuni	Sveriges demokratiminister 2010–2014	Efterträdare: Alice Bah Kuhnke

[1] Birgitta Ohlsson utmanar Jan Björklund om ledarskapet 2017-06-01

[2] Birgitta Ohlsson lämnar politiken 2017-09-15

[3] ttps://archive.is/20130418121912/http://www.xn--linkping-q4a.se/sv/Demokrati-politik/Kontakta-din-politiker/Kommunalrad/

[4] ”Ordföranden genom tiderna”. Arkiverad från originalet den 5 maj 2009. https://web.archive.org/web/20090505112603/http://luf.se/liberalism/avdelning/ordforanden-genom-tiderna/. Läst 12 juni 2009.

[5] Smålandsposten 3 februari 2010, "Ledare: Utmanarens utmaning"

[6] ”Birgitta Ohlssons hemsida - Personligt (se under livsstil)”. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131007014919/http://www.birgitta.nu/personligt. Läst 3 januari 2014.

[7] SvD: Med en ensamvarg breddas bilden av FP Publicerad 2 februari 2010. Läst 23 augusti 2014

[8] ”Birgitta Ohlsson avstod”. 18 juni 2008. http://www.dn.se/nyheter/politik/birgitta-ohlsson-avstod. Läst 12 juni 2009.

[9] ”Val till riksdagen - Personröster - Stockholms kommun”. http://www.val.se/val/val2014/slutresultat/R/rvalkrets/01/personroster.html#idFP. Läst 29 oktober 2014.

[10] ”Mark Klambergs CV”. www.iclklamberg.com. Arkiverad från originalet den 23 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140623081734/http://www.iclklamberg.com/files/CV-svenska.pdf. Läst 26 maj 2015.

[11] . Dagens Nyheter. 7 oktober 2016. http://www.dn.se/nyheter/politik/birgitta-ohlsson-officer-i-hederslegionen/. Läst 24 januari 2017.

[12] ”Birgitta Ohlsson har fått ta emot Hederslegionen”. Feministbiblioteket. 23 januari 2017. http://feministbiblioteket.se/birgitta-ohlsson-har-fatt-ta-emot-hederslegionen/. Läst 24 januari 2017.

[13] ”Årets Homo och Årets Hetero i Nyhetsmorgon”. QX. 15 februari 2011. https://www.qx.se/noje/gaygala/16708/arets-homo-och-arets-hetero-i-nyhetsmorgon/. Läst 24 januari 2017.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]