Slavhandeln på Krim
Slavhandeln på Krim var en av de främsta inkomstkällorna för Krimkhanatet, och en av de största källorna för slavmarknaderna i Osmanska riket och Mellanöstern från 1400-talet fram till 1774. Slavarna tillfångatogs av krimtatarerna underlydande, Nogaihorden, eller av khanatets egen militär, som gjorde räder in i Ryssland och östra Europa. Räderna började när Krimkhanatet blev självständigt vid 1400-talets mitt, och upphörde först när Krim erövrades av Ryssland år 1774.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Regionen hade tidigare en stor slavhandel under Volgas handelsrutt, men denna hade dött ut under 1100-talet.
Krimtatarernas första stora slavräd ägde rum mot sydöstra Polen år 1468. När Gyllene Horden föll 1502 försvann ett av Rysslands skydd mot Krim, då både Ryssland och Krim förut hade varit tributstater under Horden. Från 1507 förekom nästan konstanta tatarräder mot Ryssland. År 1571 brände krimtatarerna Moskva. Under räderna överfölls byar och samhällen och hela befolkningar kunde föras bort som slavar.
Slavarna[redigera | redigera wikitext]
De som tillfångatogs i räderna fördes till Krim, där de såldes på slavmarknaden i Kaffa, och därifrån vidare till Istanbul och Mellanöstern. Enligt islam fick muslimer inte förslavas, vilket innebar att den muslimska världen hämtade sina slavar från det kristna Europa och det icke muslimska Afrika. Vita europeiska slavar (Saqaliba) betecknade ett högre pris än svarta afrikaner, och slavhandeln på Krim var, tillsammans med slavhandeln på Barbareskkusten, den största källan för vita slavar till Mellanösterns slavmarknader, och den främsta leverantören för europeiska slavar till Konstantinopel.
Stäpperna i nuvarande Ukraina kom att kallas för den 'Vilda Stäppen'. Ryssland konstruerade tidigt befästningsmurar längs stäppen, kallade Zasetjnaja tjerta (ryska: Засечная черта, ungefär: Barriärlinjen), i försök att hindra tatarerna. Slavräderna tunnade ut befolkningen i stäpperna mellan Moskva och Svarta havet, och bidrog till uppkomsten av kosackernas levnadsstil i detta område. Polen (som då inbegrep Litauen, Belarus och Ukraina), ska ha förlorat åtminstone en miljon personer tiden 1474–1694. Den sista tatarräden till Ungern ägde rum år 1717. Krimtatarernas sista stora slavräd ägde rum år 1769 under det Rysk-turkiska kriget (1768–1774), när 20.000 slavar tillfångatogs.
Avslut[redigera | redigera wikitext]
Slavhandeln på Krim upphörde när krimkhanatet lades under ryskt styre år 1774, och därefter helt utplånades och inkorporerades i Ryssland år 1783.
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Arabiska slavhandeln
- Slavhandeln på Barbareskkusten
- Transatlantiska slavhandeln
- Slaveri i Osmanska riket
- Qiyan
- Vit slavhandel
- 2000-talets slaveri under islamiststyre
- Ma malakat aymanukum
- Slaveri inom islam
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
- Mikhail Kizilov. "Slave Trade in the Early Modern Crimea From the Perspective of Christian, Muslim, and Jewish Sources". Oxford University.
- Davis, Robert C. (2004). Christian slaves, Muslim masters : white slavery in the Mediterranean, the Barbary Coast, and Italy, 1500-1800 (Pbk. ed.). Basingstoke: Palgrave Macmillan. ISBN 9781403945518