Dagny Lind

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Dagny Lind
Dagny Lind.jpg
FöddDagny Edit Dorotea Lindsten
7 november 1902
Stockholm
Död13 januari 1992 (89 år)
Malmö
Aktiva år1915–1977
IMDb SFDb

Dagny Lind, född Dagny Edit Dorotea Lindsten 7 november 1902 i Stockholm, död 13 januari 1992 i Malmö, var en svensk skådespelare.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Lind var dotter till revyartisten Hasse Lind. Hon debuterade 1915 på Skansen i John Bauers skådespel Mats och Petter och Prinsessan som fick trollögon. Under resterande delen av 1910-talet verkade hon vid olika Stockholmsscener som Folkets hus teater, Blancheteatern, Kristallsalongen och Södra Teatern. 1920 kom hon till Karl Gerhard och medverkade i dennes och Karl Ewerts revy Vassego – de' e' serveratFolkteatern. Därefter verkade hon hos Ernst Eklund på Blancheteatern och Komediteatern parallellt med studier för Karin Swanström. Hon fortsatte med turnéer i landsorten med Carl Deurell, Folke Walder och Allan Ryding samt med engagemang på Lorensbergsteatern och Svenska Teatern i Vasa i Finland. Hon turnerade i Norge från 1939 och återkom till Sverige 1941 där hon ingick i Ingmar Bergmans ensemble på Medborgarteatern. 1943 medverkade hon i Bergmans uppsättning Värnlunds U-39Svenska Dramatikers Studio, vilket innebar ett genombrott. Hon följde med Bergman till Helsingborgs stadsteater 1945 och 1949–1951 var hon engagerad vid Norrköping-Linköping stadsteater. 1951–1957 var hon vid Uppsala Stadsteater och 1957–1972 på Malmö Stadsteater.[1]

Vid sidan av teatern var Lind också verksam på film. Hon debuterade 1923 i Bror Abellis Gamla gatans karneval. 1946 spelade hon den dödssjuka pianoläraren i Bergmans debutfilm Kris och hustrun till huvudpersonen Hellman i När ängarna blommar. 1953 medverkade i Vingslag i natten, där hon spelade en från början kylig prästhustru som utvecklas till frid och försoning. Hon gjorde sin sista filmroll 1977 i Ulla Isaksson-filmatiseringen Paradistorg.[1]

Lind var känd för sina vackra ögon och hennes filmroller kännetecknas inte sällan av godhet och blidhet. Bergman har kallat henne för en fin men blygsam och tillbakadragen aktris.[1]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1921 Medverkande Vart ska vi annars gå, revy
Karl Gerhard
Folkteatern
Flyttad till Mosebacketeatern[2]
1923 Sylvia Knox Öster om Suez
W. Somerset Maugham
Ernst Eklund Komediteatern[3]
Anette Strand Sten Stensson Stéen från Eslöf
John Wigforss
Elis Ellis Blancheteatern[4]
Matilda Rika morbror
August Blanche
Albert Ståhl Blancheteatern[5]
1924 Julie Grevinnan Lolotte
Leopold Lipschütz
Ernst Eklund Blancheteatern[6]
Josette Odygdens belöning
Félix Gandéra och Claude Gevel
Karin Swanström Blancheteatern[7]
Genevieve Portiern på Maxim
Yves Mirande, Gustave Quinson och Henri Geroule
Ernst Eklund Blancheteatern[8]
1930 Maj-Britt Söderkåkar
Gideon Wahlberg
Hugo Jacobson Tantolundens friluftsteater[9]
1936 Medverkande Härmed hava vi nöjet, revy
Kar de Mumma, Karl-Ewert och Alf Henrikson
Harry Roeck-Hansen Turné[10]
1937 Lilly Grangård Fredrik och försynen
Henning Ege
Siegfried Fischer Mosebacketeatern[11]
1941 Laura Fadren
August Strindberg
Ingmar Bergman Folke Walders turné[12]
Mumien En spöksonat
August Strindberg
Ingmar Bergman Medborgarteatern[13]
1943 Modern U39
Rudolf Värnlund
Ingmar Bergman Dramatikerstudion[14]
Gertrud Niels Ebbesen
Kaj Munk
Ingmar Bergman Dramatikerstudion[15]
Birdie De små rävarna
Lillian Hellman
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[16]
1944 Dunjasja Körsbärsträdgården
Anton Tjechov
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[17]
Aurore Granat Aschebergskan på Widtskövle
Brita von Horn och Elsa Collin
Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[18]
Fan ger ett anbud
Carl Erik Soya
Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[19]
Spåkvinnan Macbeth
William Shakespeare
Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[20]
1945 Augusta Kriss-Krass-Filibom, revy
Rune Moberg och Sture Ericsson
Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[21]
Sagan
Hjalmar Bergman
Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[22]
Ex-hustrun Reducera moralen
Sune Bergström
Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[23]
Mme Bouffier Jacobowsky och översten
Franz Werfel
Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[24]
Moster Rabies
Olle Hedberg
Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[25]
1946 Karin Rekviem
Björn-Erik Höijer
Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[26]
1949 Edwards barn
Marc-Gilbert Sauvajon, Frederick J. Jackson och Roland Bottomley
Stig Roland Norrköping-Linköping stadsteater
Cæsar och Cleopatra
George Bernard Shaw
Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
En handelsresandes död
Arthur Miller
Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
1950 Utanför dörren
Wolfgang Borchert
Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
Modern U39
Rudolf Värnlund
Gunnar Skoglund Norrköping-Linköping stadsteater
En vildfågel
Jean Anouilh
Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
Tjuvarnas paradis
Jacques Deval
Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
Modern Edward, min son
Robert Morley och Noel Langley
Gösta Folke Riksteatern[27]
Fru Gillis Mannen
Mel Dinelli
Per Gerhard Norrköping-Linköping stadsteater
De rättrådiga
Albert Camus
Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
Lucy Allerton Drömflickan
Elmer Rice
Per Gerhard Norrköping-Linköping stadsteater
1951 Blodsbröllop
Federico García Lorca
Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
1958 Månfåglarna
Marcel Aymé
Yngve Nordwall Malmö stadsteater
Överstinnan Sagan
Hjalmar Bergman
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[28]
Lisa Värmlänningarna
Fredrik August Dahlgren och Andreas Randel
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[29]
1959 Mrs Higgins My Fair Lady
Frederick Loewe och Alan Jay Lerner
Sven Aage Larsen Oscarsteatern[30]
1964 Bernardas hus
Federico García Lorca
Eva Sköld Malmö stadsteater
1965 Karmelitersystrarna
Georges Bernanos
Andris Blekte Malmö stadsteater
1966 Det blåser i sassafrasträdet eller Rödskinn och råskinn och Det lilla praktskjutet
René de Obaldia
Malmö stadsteater
1967 Snobben
Carl Sternheim
Lennart Olsson Malmö stadsteater
1968 Kvinnorna från Shanghai eller Ett fall av hjärntvätt
Tore Zetterholm
Per Siwe Malmö stadsteater
Tango
Sławomir Mrożek
Kurt-Olof Sundström Malmö stadsteater
Spelman på taket
Joseph Stein, Jerry Bock och Sheldon Harnick
Pierre Fränckel Malmö stadsteater[31]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] ”Dagny Lind”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=58440&iv=OVERVIEW. Läst 9 juli 2014. 
  2. ^ Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 28 augusti 1921. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-08-28/230/6. Läst 20 september 2016. 
  3. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 28 augusti 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-08-28/232/6. Läst 26 juli 2015. 
  4. ^ ”Sten Stensson Steen från Eslöf”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22159&pos=18. Läst 4 april 2016. 
  5. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 24 november 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-12-24/350/6. Läst 26 juli 2015. 
  6. ^ ”Grevinnan Lolotte”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22161&pos=20. Läst 4 april 2016. 
  7. ^ ”Odygdens belöning”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22162&pos=21. Läst 5 april 2016. 
  8. ^ ”Portiern på Maxim”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22164&pos=23. Läst 5 april 2016. 
  9. ^ Teater, Musik och Film”. Dagens Nyheter: s. 11f. 8 juni 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-06-08/153/11. Läst 2 januari 2016. 
  10. ^ Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 12. 27 december 1935. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-12-27/352/12. Läst 27 december 2015. 
  11. ^ Teater Musik Film: Mosebacke teater”. Dagens Nyheter: s. 10. 2 oktober 1937. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-10-02/267/10. Läst 19 september 2016. 
  12. ^ ”Fadren”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/fadren. Läst 16 oktober 2015. 
  13. ^ ”En spöksonat”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/en-sp%C3%B6ksonat. Läst 15 oktober 2015. 
  14. ^ ”U39”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/u39. Läst 16 oktober 2015. 
  15. ^ ”Niels Ebbesen”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/niels-ebbesen. Läst 16 oktober 2015. 
  16. ^ ”De små rävarna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22221&pos=126. Läst 22 april 2016. 
  17. ^ ”Körsbärsträdgården”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF18889&pos=128. Läst 22 april 2016. 
  18. ^ ”Aschebergskan på Widtskövle”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/aschebergskan-på-widtskövle. Läst 16 oktober 2015. 
  19. ^ ”Fan ger ett anbud”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/fan-ger-ett-anbud. Läst 16 oktober 2015. 
  20. ^ ”Macbeth”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/macbeth-0. Läst 16 oktober 2015. 
  21. ^ ”Kriss-Krass-Filibom”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/kriss-krass-filibom. Läst 16 oktober 2015. 
  22. ^ ”Sagan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/sagan. Läst 16 oktober 2015. 
  23. ^ ”Reducera moralen”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/reducera-moralen. Läst 16 oktober 2015. 
  24. ^ ”Jacobowsky och översten”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/jacobowsky-och-översten. Läst 16 oktober 2015. 
  25. ^ ”Rabies”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/rabies-0. Läst 16 oktober 2015. 
  26. ^ ”Rekviem”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/rekviem. Läst 16 oktober 2015. 
  27. ^ Thalias vagabonder klara”. Dagens Nyheter: s. 15. 26 maj 1950. http://arkivet.dn.se/tidning/1950-05-26/139/15. Läst 15 mars 2017. 
  28. ^ ”Sagan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/sagan-0. Läst 19 oktober 2015. 
  29. ^ ”Värmlänningarna”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/värmlänningarna-0. Läst 19 oktober 2015. 
  30. ^ ”My Fair Lady”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25012&pos=102. Läst 15 juni 2015. 
  31. ^ Barbro Hähnel (29 december 1968). ”Annorlunda 'Spelman' i Malmö”. Dagens Nyheter: s. 10. https://arkivet.dn.se/tidning/1968-12-29/353/10. Läst 4 augusti 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]