Dinosaurier (film)

Dinosaurier (Dinosaur)
Dinosaurier Åkattraktionen med samma namn på Disney's Animal Kingdom.
Genre	animation/drama/äventyr
Regissör	Eric Leighton Ralph Zondag
Producent	Pam Marsden Baker Bloodworth
Manus	Thom Enriquez John Harrison Robert Nelson Jacobs Ralph Zondag
Skådespelare	D.B. Sweeney (röst) Alfre Woodard (röst) Ossie Davis (röst)
Originalmusik	James Newton Howard
Fotograf	David R. Hardberger S. Douglas Smith
Produktionsbolag	Walt Disney Pictures Walt Disney Feature Animation
Distribution	Buena Vista Distribution (senare)
Premiär	2000
Speltid	82 minuter
Land	USA
Språk	Engelska
Intäkter	$349 miljoner
IMDb SFDb Elonet

Dinosaurier (engelska: Dinosaur) är en amerikansk live-action/animerad äventyrsfilm från 2000, producerad av Walt Disney Feature Animation i samarbete med The Secret Lab och distribuerad av Walt Disney Pictures. Filmen regisserades av Ralph Zondag och Eric Leighton och producerades av Pam Marsden, med ett manus skrivet av John Harrison, Robert Nelson Jacobs och Walon Green. Filmen följer en ung iguanodon som adopteras och uppfostras av en familj lemurer på en tropisk ö. De tvingas fly till fastlandet på grund av ett katastrofalt meteoritnedslag. De ger sig iväg för att hitta ett nytt hem och ansluter sig till en flock dinosaurier som är på väg mot ”häckningsplatsen”, en plats där de kan överleva. Men de måste kämpa mot gruppens stränga ledare och andra faror, som de köttätande Carnosaurierna.

År 1986 utvecklades den första idén till filmen av Phil Tippett och Paul Verhoeven, som tänkte sig en mörkare, naturtrogen film om dinosaurier. Projektet genomgick flera iterationer med flera olika regissörer. År 1994 började Walt Disney Feature Animation utveckla projektet och ägnade flera år åt att utveckla programvaran som användes för att skapa dinosaurierna. Medan karaktärerna i Dinosaurier är datorgenererade är de flesta bakgrunderna riktiga och filmades på plats. Ett antal bakgrunder hittades på olika kontinenter, såsom Amerika och Asien; olika tepuier och Angel Falls förekommer också i filmen. Med en budget på över 127 miljoner dollar var Dinosaurier enligt uppgift den dyraste datoranimerade filmen vid den tiden. Filmen är också den första från Walt Disney Feature Animation som är 3D-animerad.

Dinosaurier släpptes den 19 maj 2000 och fick allt från blandat till positivt mottagande från kritikerna, som berömde filmens inledningssekvens, soundtrack och animation, men kritiserade storyn och manuset för bristande originalitet. Filmen drog in 349 miljoner dollar världen över i biointäkter och blev den femte mest inkomstbringande filmen 2000. Den blev den fjärde bäst säljande hemvideoutgåvan 2001, med 10,6 miljoner sålda exemplar och en försäljning på 198 miljoner dollar.

Handling

Filmen inleder med att en Carnotaurus attackerar en flock dinosaurier och förstör ett Iguanodon-bo. Ett överlevande Iguanodon-ägg stjäls av en Oviraptor, som efter en del strapatser kommer till en tropisk ö bebodd av förhistoriska lemurer. Plio, dotter till lemurernas patriark Yar, döper den nykläckta ungen till Aladar och uppfostrar honom tillsammans med sin dotter Suri.

Flera år senare ser den vuxne Aladar lemurerna delta i ett parningsritual, där Plios tonårige bror Zini misslyckas med att attrahera en partner. Strax efter ritualens slut störtar en kolossal meteorit i havet och skapar explosiva chockvågor som förstör ön. Aladar och hans familj flyr och simmar till fastlandet.

När de korsar en öken attackeras gruppen av en flock Velociraptorer. De undkommer dem genom att ansluta sig till en flock med flera arter av dinosaurier som är på väg till häckningsplatsen, ett orört grönskande paradis som inte har förstörts av meteoriten. Flockens hjärtlösa ledare Kron tvingar Aladars familj att ställa sig längst bak i hjorden, där de blir vänner med tre äldre dinosaurier: Styracosaurusen Eema, ankylosaurusen Url och Baylene, en Brachiosaurus.

Hjorden vandrar i flera dagar efter vatten och kommer fram till en sjö, men upptäcker att den verkar ha torkat ut. Kron är fast besluten att nå häckningsplatsen och beordrar flocken att gå vidare och låta de svagaste stupa. Aladar inser att det finns vatten begravt under den uttorkade sjön och gräver tillsammans med Baylene tills de når grundvattennivån, vilket räddar flocken från uttorkning. Krons syster Neera blir rörd av Aladars medkänsla och blir vän med honom. Kron ser Aladars ökande popularitet som ett hot mot sin dominans.

Under tiden spårar två stycken Carnotaurus hjorden och anfaller en spaningspatrull ledd av Krons löjtnant Bruton, som flyr med svåra skador för att varna de andra om rovdjuren. Kron låter hjorden medvetet överge Aladar, lemurerna, de äldre dinosaurierna och Bruton, i hopp om att de ska sakta ner sina förföljare. Gruppen söker skydd i en grotta under ett regnväder, men Carnosaurierna hittar och attackerar dem under natten. Bruton offrar sig själv för att orsaka ett stenras som dödar en av Carnosaurierna, vilket tvingar den överlevande att retirera.

Gruppen ger sig djupare in i grottan och når en återvändsgränd, vilket får Aladar att för en stund förlora hoppet. Baylene använder sin styrka för att slå igenom bergväggen, vilket skapar en ny ingång till den frodiga häckningsplatsen på andra sidan. Medan gruppen firar en stund märker Eema att ett jordskred har raserat den ursprungliga ingången till dalen. Aladar skyndar sig att varna Kron, som försöker tvinga hjorden att klättra över spillrorna, omedveten om det branta stupet på andra sidan. Kron ser varningen som en utmaning om positionen som hjordens ledare och slåss mot Aladar, tills Neera ingriper. Hon och hjorden ger sig av tillsammans med Aladar, medan Kron stannar kvar för att klättra över spillrorna.

Den överlevande Carnosaurien anländer och attackerar hjorden. Aladar får hjorden av gå ihop för första gången och övermannar Carnosaurien, som till sist beslutar sig istället för att gå efter Kron. Aladar och Neera skyndar till hans undsättning, men Kron blir dödligt sårad. Aladar knuffar Carnosaurien mot kanten av stupet, där marken ger vika, vilket får rovdjuret att falla mot sin död. Aladar och Neera sörjer Krons död och leder flocken till häckningsplatsen. En tid senare kläcks en ny generation dinosaurier, bland dem Aladar och Neeras barn. Lemurerna hittar fler av sin egen art och tillsammans firar de ankomsten till sitt nya hem.

Engelska originalröster

• D.B. Sweeney - Aladar
• Alfre Woodard - Plio
• Ossie Davis - Yar
• Max Casella - Zini
• Hayden Panettiere - Suri
• Samuel E. Wright - Kron
• Julianna Margulies - Neera
• Peter Siragusa - Bruton
• Joan Plowright - Baylene
• Della Reese - Eema

Svenska röster

• Fredrik Berling - Aladar
• Pernilla August - Plio
• Leif Liljeroth - Yar
• Ola Forssmed - Zini
• Linnea Berglund - Suri
• Mikael Persbrandt - Kron
• Cajsalisa Ejemyr - Neera
• Niels Dybeck - Bruton
• Yvonne Lombard - Baylene
• Margaretha Krook - Eema

Produktion

Utveckling

”	Anledningen till att jag ville göra det var att det hade en kosmisk vision om evolutionen. Det låter kanske lite överdrivet, men det hade varit riktigt bra... I slutet utkämpades en gigantisk strid när en komet närmade sig jorden. Striden stod mellan den sympatiske Styracosaurus och antagonisten Tyrannosaurus rex, och även om den gode vinner finns det inget att vinna längre eftersom kometen träffar jorden och alla dinosaurier dör. Lemurerna överlever eftersom de är tillräckligt små för att kunna gå i ide. Filmens slut var början på mänskligheten.	„
– Paul Verhoeven om den ursprungliga idén

Efter att ha grundat sin egen studio med samma namn regisserade specialeffektartisten Phil Tippett Prehistoric Beast (1984), en experimentell animerad kortfilm där en Centrosaurus förföljs av en Tyrannosaurus. Tippetts skicklighet i att skapa animerade varelser med go motion-teknik ledde till den animerade dokumentären Dinosaur! från CBS 1985. Ett år senare anlitades Tippett för att arbeta med specialeffektsteamet för RoboCop (1987). Under inspelningen sa Tippett: "När Jon Davison och jag filmade live-action-scenerna där ED-209 faller nerför trappan uppstod det någon form av fördröjning. Peter Wellers skor passade inte, så vi var tvungna att vänta på att någon skulle hämta rätt stuntskor.” Frustrerad över förseningen föreslog Tippett för Paul Verhoeven att de skulle producera en ’dinosauriefilm’. På så sätt, enligt Tippett, ”skulle vi inte behöva hållas fast i samma mönster av skådespelare i robotdräkter."

Verhoeven blev entusiastisk över idén och föreslog en approach inspirerad av Shane (1953) där ”man följer en huvudperson genom en rad situationer och rör sig från ett ödelagt landskap till ett förlovat land.” Verhoeven, Tippett och Davison presenterade sin idé för Walt Disney Pictures, där den togs upp för utveckling under deras live-action-avdelning. Verhoeven och Tippett anlitade sedan manusförfattaren Walon Green, mest känd för The Wild Bunch (1969) och Sorcerer (1977), för att skriva ett story treatment (utförlig beskrivning av filmens berättelse). Green förklarade: ”Jag skrev ett ganska omfattande treatment, som vi skulle använda istället för ett manus. Eftersom det inte fanns någon dialog skulle vi göra ett storyboard utifrån detta treatment.”

Deras version av filmen var tänkt att ha en mörkare och våldsammare ton, i samma stil som liknar en naturdokumentär. Filmens ursprungliga protagonist var en Styracosaurus vid namn Woot och huvudantagonisten var en tyrannosaurus rex vid namn Grozni, med ett litet däggdjur vid namn Suri som birollsfigur. Efter att Woot besegrat Grozni i en sista kamp skulle filmen avslutas med det stora massutdöendet orsakat av asteroidnedslaget, som slutligen skulle leda till dinosauriernas utrotning.

När Green hade avslutat sin treatment beräknade Disneys ekonomiavdelning att filmens produktionsbudget skulle uppgå till 75 miljoner dollar, vilket stod i kontrast till studions krav på att den skulle kosta cirka 20 miljoner dollar. Verhoeven berättade för Cinefantastique att han hade beräknat projektets preliminära budget till 45 miljoner dollar, men då ansåg Disneys ordförande Jeffrey Katzenberg att det inte fanns ”tillräckligt stor publik för att godkänna den kostnaden”. I december 1990 flög Thomas Schumacher från Walt Disney Feature Animation till Östeuropa efter premiären av Bernard och Bianca i Australien för att anställa nya animatörer. Schumacher sa: ”Medan jag reste runt i Östeuropa för att leta efter traditionella animatörer träffade jag människor som också hade diskuterat stop motion-animation för att göra den här dinosauriefilmen.” Verhoeven och Tippett hade planerat att använda stop motion-animationstekniker som dockor och miniatyrer. Trots ett framgångsrikt stop motion-test och att han var imponerad av de tidiga datoranimationstesterna, ansåg Tippett att stop motion inte var rätt metod för filmen. Under tiden uppmanades Green att skriva ett manus där lemurerna skulle berätta historien, även om han fortfarande var osäker på om ”det här kommer att fungera eller inte”. Ytterligare möten med Katzenberg ledde ofta till ett dödläge, till den grad att Green, Davison och Verhoeven meddelade Tippett att de skulle hoppa över ytterligare ett planerat möte. Vid denna tidpunkt kontaktade producenten Kathleen Kennedy Tippett med ett utkast till Michael Crichtons då kommande roman Jurassic Park. Verhoeven ringde då Tippett och sa: ”Jag vet att Spielberg har kontaktat dig om Jurassic Park, du borde göra den filmen istället.”

Innan Verhoeven och Tippett lämnade projektet blev producenten/regissören Thomas G. Smith involverad i filmen, men blev regissör först efter att de hade lämnat projektet. Smith reflekterade över sin tid med arbetet och sa: "Jeanne Rosenberg höll fortfarande på med att skriva manuset, men det fanns problem med det. Disney ville ha en söt historia om talande dinosaurier, och jag gillade inte idén. Jag tyckte att det borde vara mer som Jean Annauds Björnen. Jag ville ha riktiga lemurer i filmen. De fanns faktiskt på dinosauriernas tid. Vi hittade faktiskt en kille som vet hur man tränar dem.” Katzenberg ringde dock Smith för att få hjälp med Honey, I Blew Up the Kid (1992), där han ersattes av David W. Allen, som just hade blivit klar med Puppet Master II (1990). Flera månader ägnades åt att filma riktiga lemurer för att porträttera Suri, och skapa en slags visuell lösning, men Allens version hamnade också senare i utvecklingshelvetet. Smith sa: ”Det som till slut dödade projektet var att Disney visste att Jurassic Park var på väg att bli en succé, och de visste att den hade skapats digitalt. De tänkte: ’Vi kanske borde vänta med att göra filmen tills vi kan göra den digitalt.’”

År 1993 utvecklade Walt Disney Imagineering (WDI) DinoLand U.S.A.-sektionen för Walt Disney Worlds Animal Kingdom, som skulle kompletteras med en dinosaurieattraktion. Michael Eisner ville återuppliva produktionen för dinosauriefilmen, vilket skulle skapa en "ömsesidig process mellan studion och Imagineering". Schumacher mindes: "Michael ville göra den här filmen, men vi hade ingen berättelse. Allt vi visste var att den var tvungen att ha dinosaurier, och då hette den Countdown to Extinction, samma som attraktionen på Animal Kingdom." Eftersom CGI-animeringen fortfarande var i sitt tidiga stadie övervägde Disney att anlita Industrial Light & Magic (ILM) för att animera filmen, men detta visade sig vara för dyrt.

George Scribner valdes till regissör, och han parades senare ihop med Ralph Zondag. Zondag hade tidigare animerat för Sullivan Bluth Studios på Irland, och anställdes som storyboardkonstnär för Pocahontas (1995). Storyboardkonstnären Floyd Norman beskrev Scribners version som att den var "mer än bara en kamp för överlevnad". Han ville att den här dinosauriefilmen skulle ha inslag av komedi och humor. Vår regissör ville utforska de roliga elementen hos dinosaurier, som deras storlekar och former. George visste också att eftersom dinosaurier fanns i alla storlekar – vilka galna saker skulle jag kunna hitta på? Vilka roliga situationer kan plåga en varelse av sådan massiv storlek?" Scribner lämnade projektet för att arbeta med Walt Disney Imagineering, och Eric Leighton anställdes som medregissör. Leighton hade tidigare erfarenhet som stop motion-animatör för Colossal Pictures, ILM, Tippett Studio och Henry Selick Productions. Leighton var bekant med projektet sedan tidigare och uppgav att han hade läst Greens story treatment från 1988. Både Zondag och Leighton angav King Kong (1933) som en inspirationskälla.

Ursprungligen var karaktärerna tänkta att inte tala, utan kommunicerade via voice-over, likt Den otroliga vandringen. Michael Eisner såg ett voice-over-test (nu känt som "Noah-versionen") och tyckte att det var konstigt att karaktärerna kommunicerade utan läpp- eller munrörelser. Pam Marsden, filmens producent, uppgav: "Vi kände att vi behövde låta dem prata. En del av det är att vi inte har några människor i filmen, så någon måste agera. För att tillgodose denna förändring fick Aladar läppar, i motsats till riktiga iguanodoner som hade anknäbb.

Det nya manuset hade en Iguanodon vid namn Noah som huvudperson som vandrade med sina mor- och farföräldrar och en lemurvän vid namn Adam. En grupp av Carnotaurus och en rivaliserande Iguanodon vid namn Kain spelade antagonisterna. Berättelsen handlade om hur Noah, som hade förmågan att se visioner om framtiden, förutsåg en asteroids ankomst och kämpade för att leda en flock andra dinosaurier till säkerhet. Längre in i produktionen döptes Noa, Kain och Adam om till Aladar, Kron och Zini, och vissa aspekter av berättelsen ändrades ytterligare till det som senare sågs i slutprodukten.

Animering

The Secret Labs tidigare arbetsplats i Burbank, Kalifornien.

Den 17 april 1996 meddelade Walt Disney Company att de hade förvärvat specialeffektsstudion Dream Quest Images. Studion slogs samman med Feature Animations datorgrafikenhet för att bilda The Secret Lab. Vision Crew Unlimited levererade de visuella effekterna. Vid den tidpunkten rekonstruerades Secret Labs första studio från en tidigare Lockheed Martin-byggnad (tidigare Lockheed) i Burbank, Kalifornien. De flesta av datorerna användes från Silicon Graphics och ytterligare maskiner installerades för att skapa en "renderfarm" för att tillhandahålla arbetsstationer för konstnärer, mjukvaruingenjörer och teknikchefer. Produktionsteamet flyttade till slut till Feature Animations Northside-byggnaden i januari 1997, och animeringen började officiellt åtta månader senare, även om en del förberedande arbete redan hade påbörjats.

För att säkerställa realistisk datoranimering skapades flera 3D-program med hjälp av programvaran Softimage 3D. 48 animatörer arbetade med filmen och använde 300 datorprocessorer för att animera den. Efter att ha strävat efter att bli paleontolog, övervakade David Krentz karaktärsdesignteamet och utvecklingsteamet för de visuella effekterna. Han hade en ortografisk syn på dinosaurierna, och hans karaktärsdesigner ritades på papper och skannades in i PowerAnimator-programvaran för att animatörerna skulle kunna rigga dem i datorerna. I avdelningen för karaktärsanimeringen visualiserades dinosauriekaraktärerna först in i datorn i skelettform. De grövre animeringarna överfördes sedan till tre mjukvaruprogram för att förstärka karaktärernas visuella utseende. Programmen var "Fur Tool", som användes för lemurerna och för att skapa fjädrar och gräs. "Body Builder"-programmet användes för att skapa hud och muskler till dinosaurierna; och till sist "Mug Shot", som var för ansiktsanimation och läppsynkning.

Trona Pinnacles var en de många miljöer som användes i filmen.

Under ledning av David Womersley filmade fotograferingsteamet riktiga djungel-, strand- och ökenplatser, inklusive Kalifornien, Florida, Hawaii, Australien, Jordanien, Venezuela och Samoa. Totalt fick två filmteam över 11 timmar (800 000 fot) av inspelat material, även om en scen, som utspelar sig inne i en grotta, använde en datorgenererad bakgrund. För att efterlikna en dinosauries perspektiv uppfann effekt-chefen Neil Krepela "Dino-Cam (Dino-kameran)", vilket betydde att en kamera riggades på en kabel upphängd mellan två 22 meter höga torn. Den datorstyrda kameran möjliggjorde panorering och lutning i 360 grader och kom upp till en hastighet på 48 km/h över en sträcka på 300 meter. Med live-action-scenerna inspelade och karaktärsanimationen nästan färdigställd flyttades allt material till avdelningen för finputsning. Under ledning av Jim Hillin blandade effektteamet 80–90 procent av liveaction-inspelningarna mot de datoranimerade karaktärerna. Ljussättningsavdelningen justerade sedan den slutliga belysningen av tagningarna genom att ändra ljusförhållandena och byta ut himlarna.

Arbetsolycka

Den 26 februari 1998, under inspelningen av live-action-scener i Poison Canyon nära Trona i San Bernardino County i Kalifornien, dödades en inspelningsmedlem och en annan skadades när en kamerabom träffade en högspänningsledning. Disney stämdes av den överlevande medlemmen och den avlidnes familj, och fick 5 000 dollar i böter för att ha brutit mot arbetsmiljölagen.

Musik

Dinosaur: An Original Walt Disney Records Soundtrack
Filmmusik av James Newton Howard
Utgivning	5 maj 2000
Inspelat	1999–2000
Genre	Filmmusik
Längd	49 minuter
Skivbolag	Walt Disney Records
Producent	James Newton Howard

Filmens musik komponerades av James Newton Howard med körledning av Lebo M, som gjorde sånginsatser för Lejonkungen (1994). I september 1999 rapporterades det att popsångerskan/låtskrivaren Kate Bush hade skrivit och spelat in en låt till filmen som skulle användas i scenen där Aladar och hans familj sörjer förlusten av sin ö. Enligt uppgifter reagerade testvisningspubliken inte väl på låten. Producenterna rekommenderade att Bush skulle skriva om det, men hon vägrade. Till slut, på grund av komplikationer, inkluderades sången inte i soundtracket.

Medan filmen fick blandade reaktioner från kritikerna, fick filmens soundtrack väldigt positiv mottagande, där kritikerna särskilt lyfte fram "The Egg Travels" som en av de bästa. För sitt arbete nominerades James Newton Howard till ett Annie Award för musik i en långfilmsproduktion och ett Saturn Award för bästa musik.

Efterspel

Filmen hade premiär på El Capitan Theatre den 13 maj 2000. I samband med filmens biopremiär åtföljdes filmen av ett exklusivt interaktivt dinosaurieutställningscenter intill El Capitan Theatre, med namnet The Dinosaur Experience. Den fick en PG-klassificering från Motion Picture Association of America på grund av "intensiva scener".

Intäkter

Dinosaurier hamnade på första plats under sin första helg och spelade in 38 854 851 på över 3 000 biografer, vilket motsvarar ett genomsnitt på 11 929 dollar per biograf. Den slog filmen Gladiator på premiärdagen och var Disneys tredje bästa premiär någonsin vid den tiden, innan den så småningom avsattes av Paramounts Mission: Impossible II under sin andra helg. Den hade en slutlig bruttointäkt på 137 748 063 dollar i USA, vilket täckte produktionskostnaderna. Filmen visades så småningom världen över och tjänade 212 074 702 dollar, vilket gav en global intäkt på 349 822 765 dollar och gjorde den till den femte mest inkomstbringande filmen år 2000. Men även om filmen inte var någon flopp, innebar de höga produktions- och marknadsföringskostnaderna att den inte ens kom i närheten av att gå jämnt under sin biovisning. Dessutom hade BBC:s dokumentärserie Dinosauriernas tid, som använde samma teknik av CGI-dinosaurier i riktiga bakgrunder, sänts i USA på Discovery Channel en månad före filmens release, vilket i viss mån minskade intresset för filmen.

Mottagande

På Rotten Tomatoes har filmen på 65% baserat på 124 recensioner och ett genomsnittligt betyg på 6,2/10. Webbplatsens konsensus lyder: "While Dinosaur's plot is generic and dull, its stunning computer animation and detailed backgrounds are enough to make it worth a look."

Roger Ebert gav filmen tre av fyra stjärnor, och berömde filmens "fantastiska visuella effekter" men kritiserade beslutet att låta djuren prata, vilket han ansåg upphävde filmens realism. Ebert skrev: "En enorm ansträngning har lagts ner på att få dessa dinosaurier att verka verkliga, och sedan lades en ännu större ansträngning ner på att undergräva illusionen."

Kenneth Turan från Los Angeles Times skrev att filmen "förvånar och modfäller på det sätt som bara de mest påkostade, mest ambitiösa Hollywood-produkterna kan. En teknisk bedrift som leder datorgenererad animering mot en lysande framtid, men den är också animerad på sämsta sätt, fången av platt handling och barnslig, övergullig dialog." Mark Caro från Chicago Tribune skrev: "Handlingen är lätt nog att följa, och är aldrig tråkig. Men för en berättelse som utspelar sig för cirka 65 miljoner år sedan är Dinosaurier väldigt beroende av nyligen återanvända saker." Desson Howe, som recenserade för The Washington Post, tyckte att filmen "var någorlunda avledande och saknade en fast berättelseram" och hävdade att den var för lik Landet För Längesedan.

Utmärkelser

År	Pris	Kategori	Mottagare	Resultat
2001	28th Annie Awards	Individual Achievement for Directing in a Feature Production	Ralph Zondag och Eric Leighton	Nominerad
		Individual Achievement for Music in an Animated Feature Production	James Newton Howard	Nominerad
		Individual Achievement for Storyboarding in an Animated Feature Production	Thom Enriquez	Nominerad
		Individual Achievement for Voice Acting by a Female Performer in an Animated Feature Production	Della Reese	Nominerad
		Individual Achievement for Effects Animation	Simon O'Connor	Nominera
	27th Saturn Awards	Best Fantasy Film
		Best Music	James Newton Howard	Nominerad

Se även

• Lista över Disneyfilmer

Externa länkar

• Dinosaurier på Internet Movie Database (engelska)
• Dinosaurier på Svensk Filmdatabas