Schengenområdet

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
  Schengenområdet och övriga områden utan inre gränskontroller
  Medlemsstater inom Europeiska unionen med inre gränskontroller

Schengenområdet, även känt som Schengenland, Schengenländerna eller Schengenzonen, utgörs av 22 medlemsstater inom Europeiska unionen samt ytterligare fyra associerade länder som genom Schengensamarbetet har avskaffat gränskontrollerna vid sina gemensamma gränser, de så kallade inre gränserna. Inom Schengenområdet får de inre gränserna passeras överallt utan att någon in- eller utresekontroll genomförs, oavsett personens nationalitet. Dock kan tullkontroller och tillfälliga inre gränskontroller förekomma.

Inom Europeiska unionen har följande medlemsstater avskaffat sina gränskontroller vid de inre gränserna: Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Därutöver ingår Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz i Schengenområdet genom särskilda associeringsavtal. Även de europeiska mikrostaterna Monaco, San Marino och Vatikanstaten samt de danska självstyrande områdena Färöarna och Grönland har öppna gränser gentemot Schengenområdet.

Fem medlemsstater inom Europeiska unionen har fortfarande kvar fullständiga gränskontroller och ingår därmed ännu inte i Schengenområdet: Bulgarien, Cypern, Irland, Kroatien och Rumänien. Bortsett från Irland har dessa medlemsstater förbundit sig att avskaffa sina gränskontroller vid de inre gränserna när de väl uppfyller vissa tekniska kriterier.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

  Medlemsstater inom Europeiska unionen utan inre gränskontroller
  Andra europeiska länder utan inre gränskontroller
  Mikrostater utan gränskontroller
  Medlemsstater som kommer att avskaffa de inre gränskontrollerna när de tekniska kriterierna uppfylls
  Medlemsstater som står permanent utanför delar av Schengensamarbetet

Det officiella Schengenområdet utgörs av de 22 medlemsstater inom Europeiska unionen som genom Schengensamarbetet har avskaffat sina gränskontroller vid de inre gränserna. Dessa medlemsstater är Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.[1] Därutöver ingår även Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz genom särskilda associeringsavtal. Således bor det cirka 420 miljoner människor i Schengenområdet,[2] och varje år företas ungefär 1,25 miljarder resor över de inre gränserna. Samtidigt passeras de yttre gränserna legalt av över 700 miljoner människor årligen, varav drygt hälften av passagerna sker med flyg.[3] Totalt omfattar Schengenområdets yttre gräns 7 721 km landgräns och 42 673 km sjögräns.[1]

Genom att avskaffa sina gränskontroller vid de inre gränserna och ansluta sig till Schengenområdet deltar dessa medlemsstater fullt ut i Schengensamarbetet. De har därmed överfört sina befogenheter över gränskontrollpolitiken till europeisk nivå. Rättsakter som utvecklar Schengenregelverket är bindande som unionsrätt för hela Schengenområdet, utom Danmark samt Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz. Danmark deltar, trots sitt medlemskap i unionen, på mellanstatlig basis vad gäller de delar av Schengenregelverket som rör området med frihet, säkerhet och rättvisa och omfattas då av Schengenregelverket som internationell rätt istället för som unionsrätt i enlighet med en särskild undantagsklausul. Genom särskilda associeringsavtal deltar även Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz i Schengensamarbetet på mellanstatlig basis. Detta innebär att nya rättsakter som utvecklar Schengenregelverket är bindande för dessa länder utan att de har rösträtt i lagstiftningsprocessen. De kan dock välja att säga upp sina associeringsavtal om de inte skulle vilja kvarstå i samarbetet.

Vid undertecknandet av Schengenavtalet den 14 juni 1985 ingick Belgien, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland i gränskontrollsamarbetet. Den 26 mars 1995 upphörde dessa medlemsstater samt Portugal[4] och Spanien[5] med sina gränskontroller vid de inre gränserna. Sedan dess har även Italien och Österrike (1997),[6][7] Grekland (1999),[8] Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige (2001),[9][10][11][12][13] Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern (2007),[14] Schweiz (2008)[15] och Liechtenstein (2011)[16] upphört med sina gränskontroller.

Utomeuropeiska områden[redigera | redigera wikitext]

Utöver det europeiska territoriet av Schengenområdet ingår även de yttersta randområdena Azorerna, Madeira och Kanarieöarna. Däremot står de franska yttersta randområdena Franska Guyana, Guadeloupe, Martinique, Mayotte och Réunion samt Saint-Martin liksom alla utomeuropeiska länder och territorier utanför Schengensamarbetet. Även den danska självstyrande ögruppen Färöarna och den norska ögruppen Svalbard står utanför samarbetet. Dock ingår Färöarna i den nordiska passunionen och har, i likhet med Grönland, en öppen gräns mot Schengenområdet.[17][18][19] Däremot står Svalbard utanför både Schengensamarbetet och den nordiska passunionen eftersom området har egna inreseregler, och gränskontroller genomförs vid in- och utresa.

De spanska exklaverna Ceuta och Melilla i Afrika ingår officiellt i både Europeiska unionen och Schengenområdet. Till exempel omfattas de av den gemensamma viseringspolitiken. Trots detta utförs gränskontroller mellan Ceuta och Melilla, å ena sidan, och övriga Schengenområdet, å andra sidan, i enlighet med det spanska anslutningsavtalet till Schengensamarbetet, beroende på att marockaner bosatta i provinserna Tetuan och Nador inte behöver något visum för att resa in i Ceuta och Melilla.[5][20]

Europeiska mikrostater[redigera | redigera wikitext]

De tre europeiska mikrostaterna Monaco, San Marino och Vatikanstaten har alla öppna gränser gentemot Schengenområdet, något de redan hade innan Schengensamarbetet inleddes. De utfärdar inga egna visum, utan det är Schengenvisum som krävs för tredjelandsmedborgare. Ingen av dem har heller någon flygplats, men Monaco har däremot hamn, helikopterterminal och järnvägsförbindelser. Monacos yttre gränser sköts av Frankrike i enlighet med Schengenregelverket. För San Marino och Vatikanstaten gäller att helikoptrar bara får ankomma från platser inom Schengenområdet eftersom det saknas infrastruktur för att genomföra gränskontroller.

Liechtenstein är en del av Schengenområdet genom ett särskilt associeringsavtal. Trots detta utfärdar Liechtenstein inga Schengenvisum och det finns inga gränsövergångsställen mot tredjeland, inte heller för helikoptrar.

Till skillnad från de övriga mikrostaterna finns det gränskontroller mellan Andorra, å ena sidan, och Frankrike och Spanien, å andra sidan. Schengenvisum krävs för att resa in till Andorra, som dock saknar internationell flygplats och andra gränsövergångsställen mot tredjeland.

Utvidgning[redigera | redigera wikitext]

Alla Europeiska unionens medlemsstater, utom Irland, har förbundit sig att avskaffa sina gränskontroller vid de inre gränserna när de väl uppfyller vissa tekniska kriterier. En särskild undantagsklausul ger Irland möjlighet att begära att få delta endast i vissa delar av Schengensamarbetet. För övriga medlemsstater som inte har avskaffat sina gränskontroller vid de inre gränserna utvärderar Europeiska kommissionen regelbundet deras fullgörande av de tekniska kriterierna. Det finns dock inget som tvingar en medlemsstat till att uppfylla de tekniska kriterierna, till exempel har Cypern under lång tid inte kunnat uppfylla kriterierna på grund av Cypernfrågan.

De tekniska kriterierna berör bland annat gränsövervakningen av de yttre gränserna, återvändandet av tredjelandsmedborgare som vistas olagligen i Schengenområdet, hanteringen av personuppgifter och utfärdandet av visumhandlingar samt det förstärkta polissamarbetet, inklusive användandet av Schengens informationssystem. En anslutande medlemsstat måste anpassa sin infrastruktur, framför allt hamnar och flygplatser, till avskaffandet av de inre gränskontrollerna. Till exempel måste passagerare som reser inom Schengenområdet separeras från passagerare som reser till eller från områden utanför Schengenområdet.

Mot bakgrund av kommissionens utvärderingar beslutar Europeiska unionens råd med enhällighet bland Schengenområdets medlemsstater och den anslutande medlemsstaten och efter samråd med Europaparlamentet om en medlemsstat ska avskaffa sina gränskontroller. I praktiken kan även politiska faktorer spela en viktig roll, till exempel har Bulgariens och Rumäniens anslutning till Schengenområdet blockerats av vissa medlemsstater som har villkorat anslutningen med att mekanismen för samarbete och kontroll först upphävs, trots att detta inte är ett formellt krav för att få bli en del av Schengenområdet. På liknande sätt har Slovenien hotat med att blockera Kroatiens anslutning med hänsyn till deras territoriella dispyt i Piranbukten.

Cypern[redigera | redigera wikitext]

Cypern anslöt sig till Europeiska unionen den 1 maj 2004 och har därmed förbundit sig att avskaffa sina gränskontroller vid de inre gränserna när de tekniska kriterierna väl uppfylls. Ett cypriotiskt deltagande i Schengenområdet skulle dock troligen innebära att Cypern måste upprätta fullständiga gränskontroller gentemot Nordcypern, som står utanför den cypriotiska regeringens kontroll. Cyperns anslutning till Schengenområdet har därför försenats i väntan på en återförening av ön.

I september 2019 begärde dock den cypriotiska regeringen att Europeiska kommissionen utvärderar Cyperns fullgörande av de tekniska kriterierna.[21][22] Förutom avskaffandet av de inre gränskontrollerna skulle en anslutning till Schengenområdet ge Cypern tillgång till Schengens informationssystem, vilket till exempel skulle underlätta internationell brottsbekämpning. För att underlätta anslutningen till Schengenområdet beslutade den cypriotiska regeringen i november 2019 att avskaffa möjligheten för utlänningar att köpa cypriotiska medborgarskap.[23] I slutet av november 2019 påbörjade kommissionen utvärderingen av Cyperns fullgörande av de tekniska kriterierna, däribland hanteringen av personuppgifter, gränsövervakningen av de yttre gränserna och hanteringen av visum och utvisningar. I juli 2020 konstaterade kommissionen att Cypern uppfyller kraven om hanteringen av personuppgifter.[24] I februari 2021 utfördes utvärderingen av polissamarbete och gränskontrollerna vid de yttre gränserna. I augusti 2021 föreslog kommissionen att Cypern ges viss tillgång till Schengens informationssystem.[25] Förslaget godkändes av Europaparlamentet i början av maj 2022,[26] men måste även godkännas av Europeiska unionens råd innan det kan träda i kraft.

Bulgarien och Rumänien[redigera | redigera wikitext]

Bulgarien och Rumänien anslöt sig till Europeiska unionen den 1 januari 2007 och har därmed förbundit sig att avskaffa sina gränskontroller vid de inre gränserna när de tekniska kriterierna väl uppfylls. Anslutningen till Schengenområdet har varit en prioriterad fråga för både den bulgariska och den rumänska regeringen, men har blockerats av vissa medlemsstater inom Schengenområdet.

Rådet utarbetade den 29 september 2010 ett första utkast till beslut om fullständig tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket i Bulgarien och Rumänien.[27][28] Europeiska kommissionen konstaterade 2011 att både Bulgarien och Rumänien uppfyller de tekniska kriterierna för att få ansluta sig till Schengenområdet. Rådet påbörjade således antagandet av sitt beslut och konstaterade vid ett sammanträde den 9–10 juni 2011, i enlighet med kommissionens utvärdering, att Bulgarien och Rumänien uppfyller de tekniska kriterierna för att ansluta sig till Schengenområdet och att utvärderingsmekanismen därmed kan avslutas.[29] Samma månad godkände Europaparlamentet utkastet till beslut med smärre ändringar.[30] En justerad version av utkastet till beslut utarbetades av rådet den 8 juli 2011.[28][31]

När rådet väl skulle anta utkastet till beslut vid sitt sammanträde den 22–23 september 2011 stöddes det dock inte av samtliga medlemsstater inom Schengenområdet.[32][33] Eftersom enhällighet krävdes kunde beslutet därför inte antas. Framför allt regeringarna i Finland, Nederländerna, Tyskland och Österrike motsatte sig utvidgningen med motiveringen att Bulgarien och Rumänien först måste vidta kraftfulla åtgärder mot korruption och organiserad brottslighet i enlighet med mekanismen för samarbete och kontroll.[34][35] Den 7 december 2011 utarbetade rådet ett helt nytt utkast till beslut som skulle innebära en tvåstegsutvidgning, där luft- och sjögränserna mot Bulgarien och Rumänien skulle upphävas i ett första steg och landgränserna först vid ett senare tillfälle,[28] men inte heller detta beslut nådde enhälligt stöd i rådet. Därför har utvidgningsprocessen i praktiken skrinlagts.

Trots detta har Bulgarien och Rumänien under 2017 och 2018 fått tillgång till Informationssystemet för viseringar (VIS) och Schengens informationssystem (SIS).[36][37] Ett fullt deltagande i Schengensamarbetet blockeras dock fortfarande av vissa medlemsstater, främst av den nederländska regeringen som har uttryckt oro för att den utbredda korruptionen i Bulgarien skulle underminera bevakningen av den yttre gränsen.[38] Dessutom har flyktingkrisen 2015 orsakat ytterligare tveksamhet om utvidgningen av Schengenområdet. Europaparlamentet och kommissionen har däremot stått fast vid att Bulgarien och Rumänien uppfyller de tekniska kriterierna och att anslutningen till Schengenområdet inte bör kopplas ihop med mekanismen för samarbete och kontroll. Parlamentet antog en resolution i december 2018 som uppmanade rådet att återuppta utvidgningsprocessen för Bulgarien och Rumänien.[28] I mars 2022 åtog sig Bulgariens och Rumäniens regeringar att frivilligt underställa sig en ny Schengenutvärdering för att visa att respektive land fortfarande uppfyller alla tekniska kriterier för att få ansluta sig till Schengenområdet, detta trots att de redan hade genomgått och avklarat en sådan utvärdering tidigare.[39] Detta åtagande samt ambitionen att ansluta sig till Schengenområdet innan slutet av 2022 upprepades i augusti 2022.[40][41] I slutet av augusti 2022 uttalade Tysklands förbundskansler Olaf Scholz sitt stöd för de båda ländernas anslutning till Schengenområdet.[42][43] Europaparlamentet uttalade i mitten av oktober 2022 återigen sitt stöd för Bulgariens och Rumäniens anslutning till Schengenområdet och uppmanade medlemsstaterna att omgående fatta beslut om detta.[44][45][46][47] Nederländernas premiärminister Mark Rutte, som tidigare varit den främsta motståndaren till en utvidgning, meddelade i oktober 2022 att den nederländska regeringen ”i princip inte är emot” en utvidgning, men att Bulgarien och Rumänien först måste uppfylla alla krav, inklusive vad gäller rättsstatens principer.[48] Den 20 oktober 2022 röstade en majoritet i Nederländernas parlament nej till Bulgariens och Rumäniens anslutning till Schengenområdet med hänvisning till att ländernas uppfyllande av rättsstatens principer först behöver granskas noggrannare.[49][50]

I slutet av oktober 2022 visade en ny utredning av Europeiska kommissionen att både Bulgarien och Rumänien uppfyller samtliga tekniska krav för att ansluta sig till Schengenområdet.[51][52] Bulgariens och Rumäniens regeringar upprepade samtidigt sina ambitioner om att få ett beslut om anslutning till Schengenområdet innan slutet av 2022.[53][54][55] I början av november 2022 återupprepade kommissionens vice ordförande Margaritis Schinas sitt stöd för utvidgningen.[56] Samtidigt uppmanade Bulgariens president Rumen Radev övriga medlemsstater, särskilt Nederländerna, att respektera kommissionens utvärdering av de båda ländernas fullgörande av Schengenregelverket.[57] I mitten av november 2022 återupprepade kommissionen att såväl Bulgarien och Rumänien som Kroatien uppfyller samtliga kriterier för att bli en del av Schengenområdet. Kommissionen uppmanade samtidigt rådet att utan dröjsmål fatta det slutgiltiga beslutet om utvidgning.[58][59][60] I november skickade den nederländska regeringen en utvärderingsgrupp till Rumänien för att undersöka landets uppfyllande av Schengenregelverket.[61][62] Samtidigt kom signaler om att den nederländska regeringen skulle kunna tänka sig att stödja Rumäniens anslutning till Schengenområdet, men inte Bulgariens.[63] I november 2022 indikerade dock även den österrikiska inrikesministern att han tänkte blockera en utvidgning av Schengenområdet med hänvisning till det stora antalet migranter som tagit sig till Österrike under 2022.[64] Denna hållning nyanserades dock av Österrikes förbundskansler medan Österrikes vice förbundskansler tillhörandes det mindre regeringspartiet De gröna motsatte sig en blockering helt och hållet.[65][66] Den 23 november 2022 presenterades resultaten av ytterligare en frivillig utvärdering som Bulgarien och Rumänien hade bjudit in till, särskilt för att bemöta kritik från Nederländerna och Sverige. Utvärderingen visade återigen att båda länderna uppfyllde alla krav för att ansluta sig till Schengenområdet.[67] I slutet av november 2022 ändrade sig de svenska Socialdemokraterna från att motsätta sig till att stödja en utvidgning, vilket därmed gav en majoritet för utvidgning i Sveriges riksdag.[68]

En opinionsmätning som presenterades i november 2022 visade på ett allt lägre stöd för en anslutning till Schengenområdet i Bulgarien.[69]

Kroatien[redigera | redigera wikitext]

Kroatien anslöt sig till Europeiska unionen den 1 juli 2013 och har därmed förbundit sig att avskaffa sina gränskontroller vid de inre gränserna när de tekniska kriterierna väl uppfylls. Anslutningen till Schengenområdet har varit en prioriterad fråga för den kroatiska regeringen. Kroatien har inte varit föremål för mekanismen för samarbete och kontroll. Anslutningen är dock villkorad med att Kroatien uppfyller de tekniska kriterierna för att få bli en del av Schengenområdet. Europeiska kommissionen inledde utvärderingsförfarandet den 1 juli 2015.[70] Under 2017 hade Kroatien uppfyllt alla krav vad gäller viseringspolitik, återvändande, dataskydd, polissamarbete och eldvapen.[71] Den 22 oktober 2019 konstaterade kommissionen att Kroatien uppfyller samtliga kriterier för att ansluta sig till Schengenområdet. Kommissionen uppmanade samtidigt rådet att fatta beslut om Kroatiens anslutning.[72][73][74] I mars 2021 ställde sig rådet bakom en rapport från kommissionen och det portugisiska rådsordförandeskapet om att Kroatien uppfyller de tekniska kriterierna. Innan Kroatien kan ansluta sig till Schengenområdet krävs dock ett politiskt beslut av rådet om slutförandet av anslutningsprocessen.[75] Kroatiens premiärminister Andrej Plenković uttalade i mars 2021 att han förväntar sig att Kroatien ansluter sig till Schengenområdet senast under andra halvan av 2024.[76] I maj 2021 uttalade han förhoppningar om att ett beslut om Kroatiens anslutning till Schengenområdet ska fattas redan under andra halvan av 2021.[77] Den 9 december 2021 fastställde rådet att Kroatien uppfyller kraven för att tillämpa alla delar av Schengenregelverket,[78][79][80] vilket banar vägen för ett slutligt beslut om avskaffandet av de inre gränskontrollerna under 2022.[81][82] I juni 2022 meddelade Plenković att han förväntar sig ett beslut under andra halvan av 2022 och att anslutningen till Schengenområdet väntas ske den 1 januari 2023, samtidigt som euron införs i Kroatien.[83][84][85][86] I slutet av juni 2022 översände rådet förslaget till beslut om Kroatiens anslutning till Schengenområdet till Europaparlamentet för samråd. Europaparlamentets yttrande är sista steget innan rådet kan fatta det slutliga beslutet om Kroatiens anslutning.[87][88] Enligt förslaget kommer gränskontrollerna vid land- och sjögränserna att upphöra den 1 januari 2023, medan gränskontrollerna vid flygplatserna kommer att upphöra den 26 mars 2023 när tidtabellskifte för all flygtrafik sker.[89][90]

Den kroatiska regeringen hade ursprungligen som mål att Kroatien skulle bli en del av Schengenområdet under 2020.[91] I samband med flyktingkrisen 2015 hotade den ungerska regeringen med att blockera Kroatiens anslutning till Schengenområdet om inte flyktingströmmen över den kroatisk-ungerska gränsen stoppades.[92] Den slovenska regeringen under premiärminister Marjan Šarec hotade i september 2019 att blockera Kroatiens anslutning med hänsyn till den pågående gränskonflikten om Piranbukten. Även regeringarna i Frankrike, Nederländerna och Tyskland har uttryckt motstånd till ett kroatiskt medlemskap innan en reformering av Schengensamarbetet har genomförts.[93] I juli 2020 meddelade den slovenska regeringen under premiärminister Janez Janša att det ligger i Sloveniens intresse att Kroatien ansluter sig till Schengenområdet och att en blockering därför inte är aktuell.[94] I maj 2021 uttalade Janša åter sitt stöd för Kroatien och sin förhoppning om att ett beslut skulle fattas under det slovenska rådsordförandeskapet under andra halvan av 2021.[95] I maj 2022 signalerade den nya slovenska regeringen att den kan komma att blockera en kroatisk anslutning till Schengenområdet om inte Kroatien först löser gränstvisten med Slovenien.[96] I slutet av maj 2022 uttalade den tillträdande slovenska utrikesministern Tanja Fajon sitt stöd för Kroatiens anslutning till Schengenområdet.[97] Hon återupprepade sitt stöd i slutet av augusti 2022.[98]

Den 10 november 2022 godkände Europaparlamentet med 534 röster för, 53 röster emot och 25 nedlagda röster Kroatiens anslutning till Schengenområdet.[99][100] Därmed återstår endast det slutgiltiga beslutet av Europeiska unionens råd, vilket väntas fattas vid dess sammanträde den 8–9 december 2022, innan landet kan slutföra sin anslutning. I november 2022 indikerade dock den österrikiska inrikesministern att han tänkte blockera en utvidgning av Schengenområdet med hänvisning till det stora antalet migranter som tagit sig till Österrike under 2022.[64] Detta tillbakavisades senare av Österrikes förbundskansler Karl Nehammer, som förtydligade att kritiken inte rörde Kroatien.[101]

Irland[redigera | redigera wikitext]

Irland erhöll, tillsammans med Storbritannien, särskilda bestämmelser om Schengensamarbetet i samband med ratificeringen av Amsterdamfördraget, då Schengensamarbetet införlivades inom Europeiska unionens ramar. Anledningen var att den brittiska regeringen var angelägen om att bibehålla sina gränskontroller mot övriga unionen. På grund av den gemensamma resezonen mellan Irland och Storbritannien stannade även Irland utanför Schengenområdet. Storbritannien lämnade Europeiska unionen den 1 februari 2020, men de särskilda bestämmelserna ger fortfarande Irland möjlighet att delta i enbart vissa delar av Schengensamarbetet.[102] Irland tillåts samtidigt att utföra kontroller av alla personer, inklusive unionsmedborgare, som passerar deras gränser. De andra medlemsstaterna tillåts av samma anledning utföra kontroller av alla personer som reser in från Irland. Dessa särskilda bestämmelser får Irland tillämpa så länge den gemensamma resezonen med Storbritannien upprätthålls.[103]

Irland begärde i början av 2000-talet att få delta i vissa delar av Schengensamarbetet. Europeiska unionens råd antog ett beslut den 28 februari 2002 om Irlands deltagande i vissa bestämmelser i Schengenregelverket, som därmed blev bindande för landet. Det dröjde dock till 2020 innan rådet antog ett beslut om tillämpningen av dessa bestämmelser i Irland. Enligt besluten deltar Irland i vissa delar som rör bland annat polissamarbete och straffrättsligt samarbete, men däremot inte i avskaffandet av gränskontrollerna vid de inre gränserna.[104][105] Den irländska regeringen har dock möjlighet att när som helst begära att Irland ska få delta i övriga delar av Schengensamarbetet. I så fall börjar de normala bestämmelserna i fördragen att gälla efter ett enhälligt beslut i rådet bland Schengenländerna och Irlands företrädare.[106]

Gibraltar[redigera | redigera wikitext]

Till följd av Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen inleddes förhandlingar mellan Spanien och Storbritannien om Gibraltars framtida relation med unionen. I december 2020 enades Spanien och Storbritannien om att Gibraltar ska bli en del av Schengenområdet och att fri rörlighet för varor ska säkerställas över gränsen mellan Spanien och Gibraltar. Bestämmelserna kommer att inkluderas i ett internationellt avtal.[107] Den preliminära överenskommelsen innebär att Spanien och Gibraltar kommer att gemensamt ansvara för gränskontrollerna vid Gibraltars flygplats och hamn. Spanien kommer, tillsammans med Frontex under de första åren, att ansvara för att Schengenregelverket tillämpas korrekt i Gibraltar och för utfärdandet av visum till tredjelandsmedborgare som reser in i Schengenområdet via Gibraltar.[108] Till dess att ett avtal har trätt i kraft befinner sig Gibraltar sedan den 1 januari 2021 utanför unionsrättens tillämpningsområde och gränsen till Spanien är att betrakta som en yttre gräns med fullständiga gränskontroller enligt Schengenregelverket.[109]

I juli 2021 lade Europeiska kommissionen fram ett förslag till förhandlingsmandat inför förhandlingar med Storbritannien om ett internationellt avtal gällande Gibraltars status. Enligt förslaget ska Spanien överta kontrollen av Gibraltars gränser liksom utfärdandet av visum för resa till Gibraltar.[110][111] Förslaget möttes dock av kritik från den brittiska regeringen, som menade att det skulle underminera Gibraltars suveränitet.[112] I augusti 2022 uttryckte Gibraltars turistminister sin förhoppning om att ett avtal kommer på plats innan 2023.[113]

Tidslinje[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Europa utan gränser - Schengenområdet”. Europeiska kommissionen. https://docplayer.se/7976790-Europa-utan-granser-schengenomradet.html. Läst 31 december 2021. 
  2. ^ ”Towards a stronger and more resilient Schengen area” (på engelska). Europeiska kommissionen. 28 maj 2021. https://ec.europa.eu/home-affairs/news/towards-stronger-and-more-resilient-schengen-area-2021-05-28_en. Läst 31 december 2021. 
  3. ^ ”Commission carries out the first Schengen 'health check'” (på engelska). Europeiska kommissionen. 19 februari 2018. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/IP_12_481. Läst 31 december 2021. 
  4. ^ ”Avtal om Portugisiska republikens anslutning till konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknad i Schengen den 19 juni 1990, till vilken Italienska republiken anslutit sig genom avtal undertecknat i Paris den 27 november 1990”. EGT L 239, 22.9.2000, s. 76–82. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:42000X0922(01). 
  5. ^ [a b] ”Avtal om Konungariket Spaniens anslutning till konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknad i Schengen den 19 juni 1990, till vilken Italienska republiken anslutit sig genom avtal undertecknat i Paris den 27 november 1990”. EGT L 239, 22.9.2000, s. 69–75. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:42000X0922(01). 
  6. ^ ”Avtal om Italienska republikens anslutning till konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknad i Schengen den 19 juni 1990”. EGT L 239, 22.9.2000, s. 63–68. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:42000X0922(01). 
  7. ^ ”Avtal om Republiken Österrikes anslutning till konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknad i Schengen den 19 juni 1990, till vilken Italienska republiken, Konungariket Spanien och Portugisiska republiken samt Hellenska republiken anslutit sig genom avtal undertecknade den 27 november 1990, den 25 juni 1991 respektive den 6 november 1992”. EGT L 239, 22.9.2000, s. 90–96. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:42000X0922(01). 
  8. ^ ”Avtal om Hellenska republikens anslutning till konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknad i Schengen den 19 juni 1990, till vilken Italienska republiken anslutit sig genom avtal undertecknat i Paris den 27 november 1990 samt Konungariket Spanien och Portugisiska republiken genom avtal undertecknade i Bonn den 25 juni 1991”. EGT L 239, 22.9.2000, s. 83–89. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:42000X0922(01). 
  9. ^ ”Avtal om Konungariket Danmarks anslutning till konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknad i Schengen den 19 juni 1990”. EGT L 239, 22.9.2000, s. 97–105. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:42000X0922(01). 
  10. ^ ”Avtal om Republiken Finlands anslutning till tillämpningskonventionen till Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknad i Schengen den 19 juni 1990”. EGT L 239, 22.9.2000, s. 106–114. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:42000X0922(01). 
  11. ^ ”Avtal om Konungariket Sveriges anslutning till tillämpningskonventionen till Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknad i Schengen den 19 juni 1990”. EGT L 239, 22.9.2000, s. 115–123. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:42000X0922(01). 
  12. ^ ”Avtal mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket”. EGT L 176, 10.7.1999, s. 36–49. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:d7302396-8e0e-4a5a-a460-e7a214f0935f.0002.02/DOC_1&format=PDF. 
  13. ^ ”Rådets beslut av den 1 december 2000 om tillämpningen av Schengenregelverket i Danmark, Finland och Sverige samt i Island och Norge (2000/777/EG)”. EGT L 309, 9.12.2000, s. 24–27. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:8e409abf-c69d-452c-b7ab-eb32e6fc1508.0011.02/DOC_1&format=PDF. 
  14. ^ ”Rådets beslut av den 6 december 2007 om fullständig tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket i Republiken Tjeckien, Republiken Estland, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Republiken Ungern, Republiken Malta, Republiken Polen, Republiken Slovenien och Republiken Slovakien (2007/801/EG)”. EUT L 323, 8.12.2007, s. 34–39. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32007D0801. 
  15. ^ ”Rådets beslut av den 27 november 2008 om fullständig tillämpning av Schengenregelverkets bestämmelser i Schweiziska edsförbundet (2008/903/EG)”. EUT L 327, 5.12.2008, s. 15–17. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32008D0903. 
  16. ^ ”Rådets beslut av den 13 december 2011 om fullständig tillämpning av Schengenregelverkets bestämmelser i Furstendömet Liechtenstein (2011/842/EU)”. EUT L 334, 16.12.2011, s. 27–28. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32011D0842. 
  17. ^ ”Artikel 5.2 i avtal om Konungariket Danmarks anslutning till konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknad i Schengen den 19 juni 1990”. EGT L 239, 22.9.2000, s. 98. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:42000X0922(01). 
  18. ^ ”Not om genomförande av artikel 5.2 i Danmarks avtal om anslutning till Schengenkonventionen, i förhållande till Färöarna”. Europeiska unionens råd. 30 september 1999. https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-11487-1999-INIT/sv/pdf. Läst 31 december 2021. 
  19. ^ ”Not om genomförande av artikel 5.2 i Danmarks avtal om anslutning till Schengenkonventionen, i förhållande till Grönland”. Europeiska unionens råd. 30 september 1999. https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-11488-1999-INIT/sv/pdf. Läst 31 december 2021. 
  20. ^ ”Melilla and Ceuta: A touch of Spain in Africa” (på engelska). EuroCheapo. 23 november 2012. https://www.eurocheapo.com/blog/melilla-and-ceuta-a-touch-of-spain-in-africa.html. Läst 31 december 2021. 
  21. ^ ”Cyprus submitted application to enter Schengen area in September” (på engelska). In-Cyprus.com. 4 november 2019. https://in-cyprus.philenews.com/cyprus-submitted-application-to-enter-schengen-area-in-september/. Läst 31 december 2021. 
  22. ^ ”Cyprus MFA: We Applied for Schengen Membership in September” (på engelska). SchengenVisaInfo.com. 5 november 2019. https://www.schengenvisainfo.com/news/cyprus-mfa-we-applied-for-schengen-membership-in-september/. Läst 31 december 2021. 
  23. ^ ”Cyprus Revokes ‘Golden’ Passports to 26 Investors in a Bid to Join Schengen” (på engelska). SchengenVisaInfo.com. 11 november 2019. https://www.schengenvisainfo.com/news/cyprus-revokes-golden-passports-to-26-investors-in-a-bid-to-join-schengen/. Läst 31 december 2021. 
  24. ^ ”Cyprus Meets Schengen Requirements for Personal Data Protection” (på engelska). SchengenVisaInfo.com. 14 juli 2020. https://www.schengenvisainfo.com/news/cyprus-meets-schengen-requirements-for-personal-data-protection/. Läst 31 december 2021. 
  25. ^ ”Förslag till rådets beslut om tillämpningen av Schengenregelverkets bestämmelser om Schengens informationssystem i Republiken Cypern”. Europeiska kommissionen. 12 augusti 2021. https://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:6c1da37f-fb4c-11eb-b520-01aa75ed71a1.0021.02/DOC_1&format=PDF. Läst 4 maj 2022. 
  26. ^ ”Cyprus Cyprus approved access to Schengen information on people entering the country” (på engelska). Cyprus Mail. 3 maj 2022. https://cyprus-mail.com/2022/05/03/cyprus-approved-access-to-schengen-information-on-people-entering-the-country/. Läst 4 maj 2022. 
  27. ^ ”Utkast till rådets beslut om fullständig tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket i Republiken Bulgarien och Rumänien”. Europeiska unionens råd. 29 september 2010. https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-14142-2010-INIT/sv/pdf. Läst 31 december 2021. 
  28. ^ [a b c d] ”Europaparlamentets resolution av den 11 december 2018 om fullständig tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket i Bulgarien och Rumänien: avskaffande av kontroller vid de inre land-, sjö- och luftgränserna (2018/2092(INI))”. Europaparlamentet. 11 december 2018. https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/TA-8-2018-0497_SV.pdf. Läst 31 december 2021. 
  29. ^ ”3096th Council meeting” (på engelska). Europeiska unionens råd. 10 juni 2011. https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-11008-2011-INIT/en/pdf. Läst 31 december 2021. 
  30. ^ ”Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 8 juni 2011 om utkastet till rådets beslut om fullständig tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket i republiken Bulgarien och Rumänien (14142/2010 – C7-0369/2010 – 2010/0820(NLE)) (2012/C 380 E/29)”. EUT C 380 E, 11.12.2012, s. 160. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52011AP0254. 
  31. ^ ”Draft Council Decision on the full application of the provisions of the Schengen acquis in the Republic of Bulgaria and Romania”. Europeiska unionens råd. 8 juli 2011. https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-14142-2010-REV-1/en/pdf. Läst 31 december 2021. 
  32. ^ ”3111th Council meeting” (på engelska). Europeiska unionens råd. 23 september 2011. https://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/jha/124713.pdf. Läst 31 december 2021. 
  33. ^ ”Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 4–5 december 2014”. Regeringskansliet. 24 november 2014. https://www.regeringen.se/49bb73/contentassets/25a372d856a741769b9fad9cb958b8e7/radspromemoria-dp-19-c. Läst 31 december 2021. 
  34. ^ ”Romania Withdraws Bid to Join Schengen Area” (på engelska). Balkan Insight. 7 oktober 2015. https://balkaninsight.com/2015/10/07/romania-bulgaria-face-new-delay-on-joining-schengen-space-10-06-2015/. Läst 31 december 2021. 
  35. ^ ”German, Austrian, Dutch officials oppose Romania entering Schengen” (på engelska). Romania-Insider.com. 15 september 2017. https://www.romania-insider.com/opposition-romania-entering-schengen/. Läst 31 december 2021. 
  36. ^ ”Rådets beslut (EU) 2017/1908 av den 12 oktober 2017 om inledande av tillämpningen av vissa bestämmelser i Schengenregelverket rörande Informationssystemet för viseringar i Republiken Bulgarien och Rumänien”. EUT L 269, 19.10.2017, s. 39–43. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32017D1908. 
  37. ^ ”Rådets beslut (EU) 2018/934 av den 25 juni 2018 om inledande av tillämpningen av återstående bestämmelser i Schengenregelverket rörande Schengens informationssystem i Republiken Bulgarien och Rumänien”. EUT L 165, 2.7.2018, s. 37–39. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32018D0934. 
  38. ^ ”Bulgaria made to wait for Schengen access” (på engelska). Euroviews. 22 april 2014. http://www.euroviews.eu/2014/2014/04/22/bulgaria-made-to-wait-for-schengen-access/. Läst 31 december 2021. 
  39. ^ ”Joint Declaration by the Republic of Bulgaria and Romania” (på engelska). Europeiska unionens råd. 17 mars 2022. https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-7304-2022-INIT/en/pdf. Läst 29 juli 2022. 
  40. ^ ”Bulgaria Renews Push for Balkan Schengen Zone Status This Year” (på engelska). Bloomberg L.P.. 25 augusti 2022. https://www.bloomberg.com/news/articles/2022-08-25/bulgaria-renews-push-for-balkan-schengen-zone-status-this-year. Läst 16 september 2022. 
  41. ^ ”Bulgaria & Romania Reiterate Calls to EU for Their Accession to Schengen Zone” (på engelska). SchengenVisaInfo.com. 28 augusti 2022. https://www.schengenvisainfo.com/news/bulgaria-romania-reiterate-calls-to-eu-for-their-accession-to-schengen-zone/. Läst 16 september 2022. 
  42. ^ ”Scholz: Bulgaria Meets the Technical Criteria for Schengen Membership” (på engelska). Novinite. 29 augusti 2022. https://www.novinite.com/articles/216492/Scholz%3A+Bulgaria+Meets+the+Technical+Criteria+for+Schengen+Membership. Läst 16 september 2022. 
  43. ^ ”German Chancellor Supports Schengen Membership for Bulgaria, Croatia & Romania” (på engelska). SchengenVisaInfo.com. 29 augusti 2022. https://www.schengenvisainfo.com/news/german-chancellor-supports-schengen-membership-for-bulgaria-croatia-romania/. Läst 16 september 2022. 
  44. ^ ”End ‘discrimination’ and admit Bulgaria and Romania to Schengen, MEPs demand” (på engelska). EurActiv.com. 18 oktober 2022. https://www.euractiv.com/section/justice-home-affairs/news/end-discrimination-and-admit-bulgaria-and-romania-to-schengen-meps-demand/. Läst 19 oktober 2022. 
  45. ^ ”MEPs Urge EU Member States to End Discrimination & Permit Bulgaria & Romania Join Schengen” (på engelska). SchengenVisaInfo.com. 18 oktober 2022. https://www.schengenvisainfo.com/news/meps-urge-eu-member-states-to-end-discrimination-permit-bulgaria-romania-join-schengen/. Läst 19 oktober 2022. 
  46. ^ ”European Parliament backs resolution calling for Romania, Bulgaria to be admitted into Schengen” (på engelska). Romania-Insider.com. 18 oktober 2022. https://www.romania-insider.com/ep-resolution-romania-bulgaria-schengen-admission-2022. Läst 19 oktober 2022. 
  47. ^ ”End discrimination and admit Bulgaria and Romania to Schengen, MEPs demand” (på engelska). Europaparlamentet. 18 oktober 2022. https://www.europarl.europa.eu/news/en/press-room/20221014IPR43207/end-discrimination-and-admit-bulgaria-and-romania-to-schengen-meps-demand. Läst 2 november 2022. 
  48. ^ ”Dutch PM on Romania’s Schengen membership bid: not against, in principle” (på engelska). Romania-Insider.com. 13 oktober 2022. https://www.romania-insider.com/mark-rutte-not-against-romania-schengen-principle. Läst 19 oktober 2022. 
  49. ^ ”The Dutch Parliament wants more Checks before Bulgaria and Romania are admitted to Schengen” (på engelska). Novinite. 20 oktober 2022. https://www.novinite.com/articles/217168/The+Dutch+Parliament+wants+more+Checks+before+Bulgaria+and+Romania+are+admitted+to+Schengen. Läst 21 oktober 2022. 
  50. ^ ”Dutch parliament votes against Bulgaria and Romania joining Schengen” (på engelska). EurActiv.com. 20 oktober 2022. https://www.euractiv.com/section/justice-home-affairs/news/dutch-parliament-votes-against-bulgaria-and-romania-joining-schengen/. Läst 21 oktober 2022. 
  51. ^ ”Report of the voluntary based fact-finding mission to Bulgaria and Romania on the application of the Schengen acquis and its developments since 2011” (på engelska). Europeiska unionens råd. 21 oktober 2022. https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-13906-2022-INIT/en/pdf. Läst 25 november 2022. 
  52. ^ ”European Commission: Romania and Bulgaria are "More than Ready" to Join Schengen” (på engelska). Novinite. 27 oktober 2022. https://www.novinite.com/articles/217268/European+Commission%3A+Romania+and+Bulgaria+are+%22More+than+Ready%22+to+Join+Schengen. Läst 2 november 2022. 
  53. ^ ”MFA: The Dutch Opposition to Bulgaria's Entry into Schengen doesn’t Change our Intentions” (på engelska). Novinite. 29 oktober 2022. https://www.novinite.com/articles/217282/MFA%3A+The+Dutch+Opposition+to+Bulgaria%27s+Entry+into+Schengen+doesn%E2%80%99t+Change+our+Intentions. Läst 2 november 2022. 
  54. ^ ”Romania Expects Final Decision on Schengen Membership to Be Taken on December 8-9” (på engelska). SchengenVisaInfo.com. 2 november 2022. https://www.schengenvisainfo.com/news/romania-expects-final-decision-on-schengen-membership-to-be-taken-on-december-8-9/. Läst 2 november 2022. 
  55. ^ ”Romania expects key decision on Schengen membership on December 8-9” (på engelska). Romania-Insider.com. 2 november 2022. https://www.romania-insider.com/key-decision-romania-schengen-december-2022. Läst 2 november 2022. 
  56. ^ ”VP of the European Commission: It is High Time for Bulgaria to be admitted to Schengen” (på engelska). Novinite. 10 november 2022. https://www.novinite.com/articles/217482/VP+of+the+European+Commission%3A+It+is+High+Time+for+Bulgaria+to+be+admitted+to+Schengen. Läst 10 november 2022. 
  57. ^ ”President Radev Calls on European Leaders to Respect Bulgaria's, Romania's Achievements on Path to Schengen” (på engelska). Bulgarian News Agency. 9 november 2022. https://www.bta.bg/en/news/bulgaria/357508-president-radev-calls-on-european-leaders-to-respect-bulgaria-s-romania-s-achie. Läst 10 november 2022. 
  58. ^ ”Ett starkare Schengenområde: Bulgarien, Rumänien och Kroatien är redo att ansluta sig till Schengenområdet”. Europeiska kommissionen. 16 november 2022. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_22_6945. Läst 16 november 2022. 
  59. ^ ”European Commission says Romania is ready to join the Schengen area” (på engelska). Romania-Insider.com. 16 november 2022. https://www.romania-insider.com/european-commission-romania-ready-join-schengen-2022. Läst 16 november 2022. 
  60. ^ ”Bulgaria, Croatia and Romania ‘ready’ for visa-free travel zone, European Commission says” (på engelska). Politico. 16 november 2022. https://www.politico.eu/article/eu-commission-home-affairs-ylva-johansson-support-schengen-accession-bulgaria-croatia-romania/. Läst 16 november 2022. 
  61. ^ ”The Netherlands sends its own experts to check Romania's Schengen readiness” (på engelska). Romania-Insider.com. 17 november 2022. https://www.romania-insider.com/netherlands-experts-romania-schengen-readiness. Läst 18 november 2022. 
  62. ^ ”Netherlands Sends Its Own Experts to Check If Romania Is Ready to Join Schengen Zone” (på engelska). SchengenVisaInfo.com. 21 november 2022. https://www.schengenvisainfo.com/news/netherlands-sends-its-own-experts-to-check-if-romania-is-ready-to-join-schengen-zone/. Läst 21 november 2022. 
  63. ^ ”Bulgaria fears being left behind for Schengen, de-coupled from Romania” (på engelska). EurActiv.com. 18 november 2022. https://www.euractiv.com/section/justice-home-affairs/news/bulgaria-fears-being-left-behind-for-schengen-de-coupled-from-romania/. Läst 18 november 2022. 
  64. ^ [a b] ”Another EU Country Opposes Bulgaria, Croatia & Romania Joining Schengen Area” (på engelska). SchengenVisaInfo.com. 21 november 2022. https://www.schengenvisainfo.com/news/another-eu-country-opposes-bulgaria-croatia-romania-joining-schengen-area/. Läst 21 november 2022. 
  65. ^ ”Bozinović: Austria does not see Croatia as a problem” (på engelska). hrt.hr. 19 november 2022. https://glashrvatske.hrt.hr/en/foreign/bozinovic-austria-does-not-see-croatia-as-a-problem-10448379. Läst 25 november 2022. 
  66. ^ ”The Austrian Vice Chancellor supports Bulgaria and Romania for Schengen” (på engelska). Novinite. 25 november 2022. https://www.novinite.com/articles/217710/The+Austrian+Vice+Chancellor+supports+Bulgaria+and+Romania+for+Schengen. Läst 25 november 2022. 
  67. ^ ”Report of the complementary voluntary fact-finding mission to Romania and Bulgaria on the application of the Schengen acquis and its developments since 2011” (på engelska). Europeiska unionens råd. 23 november 2022. https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-15072-2022-INIT/en/pdf. Läst 25 november 2022. 
  68. ^ ”S säger ja till att utvidga Schengen”. Sveriges Television. 28 november 2022. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/s-sager-ja-till-att-utvidga-schengen. Läst 29 november 2022. 
  69. ^ ”More Than a Third of Citizens of Bulgaria Oppose Schengen Membership” (på engelska). SchengenVisaInfo.com. 18 november 2022. https://www.schengenvisainfo.com/news/more-than-a-third-of-citizens-of-bulgaria-oppose-schengen-membership/. Läst 18 november 2022. 
  70. ^ ”Croatia begins process of applying for Schengen Area membership” (på engelska). Kroatiens regering. 1 juli 2015. https://vlada.gov.hr/news/croatia-begins-process-of-applying-for-schengen-area-membership/17276. Läst 31 december 2021. 
  71. ^ ”Answer given by Mr Avramopoulos on behalf of the Commission” (på engelska). Europaparlamentet. 17 december 2017. https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/E-8-2017-006312-ASW_EN.html. Läst 31 december 2021. 
  72. ^ ”Commission backs Croatia’s Schengen membership” (på engelska). Politico. 22 oktober 2019. https://www.politico.eu/article/commission-backs-croatias-schengen-membership/. Läst 31 december 2021. 
  73. ^ ”Anslutning till Schengen: Kroatien är på väg mot Schengen”. Europeiska kommissionen. 22 oktober 2019. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/IP_19_6140. Läst 31 december 2021. 
  74. ^ ”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om kontrollen av Kroatiens fullständiga tillämpning av Schengenregelverket”. Europeiska kommissionen. 22 oktober 2019. https://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:237cb3cf-f57e-11e9-8c1f-01aa75ed71a1.0021.02/DOC_1&format=PDF. Läst 31 december 2021. 
  75. ^ ”Croatia Successfully Completes Schengen Evaluation Procedure” (på engelska). Total Croatia News. 12 mars 2021. https://www.total-croatia-news.com/politics/51355-croatia-successfully-completes-schengen-evaluation-procedure. Läst 31 december 2021. 
  76. ^ ”Croatia’s PM: Croatia to Join Schengen Zone by Second Half of 2024” (på engelska). SchengenVisaInfo.com. 16 mars 2021. https://www.schengenvisainfo.com/news/croatias-pm-croatia-to-join-schengen-zone-by-second-half-of-2024/. Läst 31 december 2021. 
  77. ^ ”PM Plenković: Decision on Croatia’s Entry to Schengen Zone Could Be Taken This Year” (på engelska). SchengenVisaInfo.com. 25 maj 2021. https://www.schengenvisainfo.com/news/pm-plenkovic-decision-on-croatias-entry-to-schengen-zone-could-be-takenthis-year/. Läst 31 december 2021. 
  78. ^ ”Rådet fastställer att Kroatien har uppfyllt de nödvändiga villkoren för en fullständig tillämpning av Schengenregelverket”. Europeiska unionens råd. 9 december 2021. https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2021/12/09/council-concludes-croatia-has-fulfilled-the-necessary-conditions-for-the-full-application-of-the-schengen-acquis/. Läst 31 december 2021. 
  79. ^ ”Council conclusions on the fulfilment of the necessary conditions for the full application of the Schengen acquis in Croatia” (på engelska). Europeiska unionens råd. 9 december 2021. https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-14883-2021-INIT/en/pdf. Läst 31 december 2021. 
  80. ^ ”Croatia 'ready' to join EU's free-travel zone” (på engelska). EUobserver. 10 december 2021. https://euobserver.com/tickers/153785. Läst 31 december 2021. 
  81. ^ ”Croatia can join border-free Schengen area, EU governments say” (på engelska). Reuters. 9 december 2021. https://www.reuters.com/world/europe/croatia-can-join-border-free-schengen-area-eu-governments-say-2021-12-09/. Läst 31 december 2021. 
  82. ^ ”EU says Croatia fulfils conditions for application of Schengen acquis” (på engelska). N1. 9 december 2021. https://hr.n1info.com/english/news/eu-says-croatia-fulfils-conditions-for-application-of-schengen-acquis/. Läst 31 december 2021. 
  83. ^ ”Germany fully supports Croatia’s efforts to join Schengen and euro areas” (på engelska). N1. 1 juni 2022. https://hr.n1info.com/english/news/germany-fully-supports-croatias-efforts-to-join-schengen-and-euro-areas/. Läst 8 juni 2022. 
  84. ^ ”PM Says Croatia Can Expect Decision on Entry Into Schengen in Autumn” (på engelska). Total Croatia News. 22 juni 2022. https://www.total-croatia-news.com/politics/63801-pm-says-croatia-can-expect-decision-on-entry-into-schengen-in-autumn. Läst 25 juni 2022. 
  85. ^ ”PM hopeful Zagreb could soon get green light to join Schengen” (på engelska). EurActiv.com. 23 juni 2022. https://www.euractiv.com/section/politics/short_news/pm-hopeful-zagreb-could-soon-get-green-light-to-join-schengen/. Läst 25 juni 2022. 
  86. ^ ”No doubt about Eurozone membership, decision on entry into Schengen area can be expected in autumn” (på engelska). Kroatiska regeringen. 22 juni 2022. https://vlada.gov.hr/news/no-doubt-about-eurozone-membership-decision-on-entry-into-schengen-area-can-be-expected-in-autumn/35647. Läst 25 juni 2022. 
  87. ^ ”Schengen area: Council requests European Parliament’s opinion on a draft decision on the full application of the Schengen acquis in Croatia” (på engelska). Europeiska unionens råd. 29 juni 2022. https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2022/06/29/espace-schengen-le-conseil-demande-l-avis-du-parlement-europeen-sur-un-projet-de-decision-relative-a-la-pleine-application-de-l-acquis-de-schengen-en-croatie/. Läst 29 juni 2022. 
  88. ^ ”EU Formally Begins Process of Croatia's Admission to Schengen Area” (på engelska). Total Croatia News. 29 juni 2022. https://www.total-croatia-news.com/politics/63969-eu-formally-begins-process-of-croatia-s-admission-to-schengen-area. Läst 29 juni 2022. 
  89. ^ ”Travel to & From Croatia Will Be Notably Easier From Next Year, When It Becomes Part of Schengen” (på engelska). SchengenVisaInfo.com. 1 juli 2022. https://www.schengenvisainfo.com/news/travel-to-from-croatia-will-be-notably-easier-from-next-year-when-it-becomes-part-of-schengen/. Läst 2 juli 2022. 
  90. ^ ”Border Controls on Land and Sea to be Revoked on 1 January, at Airports on 26 March” (på engelska). Total Croatia News. 29 juni 2022. https://www.total-croatia-news.com/travel/63973-border-controls-on-land-and-sea-to-be-revoked-on-1-jan-at-airports-on-26-march. Läst 2 juli 2022. 
  91. ^ ”Croatia hopeful it will join the Schengen Area by 2020” (på engelska). SchengenVisaInfo.com. 17 oktober 2018. https://www.schengenvisainfo.com/news/croatia-hopeful-it-will-join-schengen-area-by-2020/. Läst 31 december 2021. 
  92. ^ ”Croatia says 'forcing' Hungary to take in migrants” (på engelska). Reuters. 19 september 2015. https://www.reuters.com/article/us-europe-migrants-croatia-idUSKCN0RJ0EA20150919. Läst 31 december 2021. 
  93. ^ ”No Chance of Croatian Schengen Entry for at Least Two More Years” (på engelska). Total Croatia News. 29 september 2019. https://www.total-croatia-news.com/politics/38722-schengen. Läst 31 december 2021. 
  94. ^ ”Jansa: Croatia's Entry into Euro and Schengen Area is in Slovenia's Interest” (på engelska). Total Croatia News. 11 juli 2020. https://www.total-croatia-news.com/politics/44923-jansa-croatia-s-entry-into-euro-and-schengen-area-is-in-slovenia-s-interest. Läst 31 december 2021. 
  95. ^ ”Slovenian PM Supports Croatia's Schengen Entry” (på engelska). Total Croatia News. 26 maj 2021. https://www.total-croatia-news.com/politics/53298-slovenian-pm-supports-croatia-s-schengen-entry. Läst 31 december 2021. 
  96. ^ ”Slovenia Will Block Croatia's Schengen Entry, Daily Says” (på engelska). Total Croatia News. 13 maj 2022. https://www.total-croatia-news.com/politics/62792-slovenia-will-block-croatia-s-schengen-entry-daily-says. Läst 16 maj 2022. 
  97. ^ ”Fajon: Slovenia Supports Croatia's Entry to Schengen Area” (på engelska). Total Croatia News. 30 maj 2022. https://www.total-croatia-news.com/politics/63234-fajon-slovenia-supports-croatia-s-entry-to-schengen-area. Läst 1 juni 2022. 
  98. ^ ”Slovenia backs Croatia’s entry into Schengen” (på engelska). EurActiv.com. 30 augusti 2022. https://www.euractiv.com/section/politics/short_news/slovenia-backs-croatias-entry-into-schengen/. Läst 16 september 2022. 
  99. ^ ”The European Parliament supported Croatia's membership to Schengen” (på engelska). Novinite. 10 november 2022. https://www.novinite.com/articles/217490/The+European+Parliament+supported+Croatia%27s+membership+to+Schengen. Läst 10 november 2022. 
  100. ^ ”MEPs Support Croatia’s Accession to Schengen Zone” (på engelska). SchengenVisaInfo.com. 10 november 2022. https://www.schengenvisainfo.com/news/meps-support-croatias-accession-to-schengen-zone/. Läst 10 november 2022. 
  101. ^ ”Austrian chancellor reneges Schengen veto threat before Zagreb visit” (på engelska). EurActiv.com. 23 november 2022. https://www.euractiv.com/section/politics/news/austrian-chancellor-reneges-schengen-veto-threat-before-zagreb-visit/. Läst 23 november 2022. 
  102. ^ ”Protokoll 19 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 290–292. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  103. ^ ”Protokoll 20 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 293–294. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  104. ^ ”Rådets beslut av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (2002/192/EG)”. EGT L 64, 7.3.2002, s. 20–23. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32002D0192. 
  105. ^ ”Rådets genomförandebeslut (EU) 2020/1745 av den 18 november 2020 om inledande av tillämpningen av bestämmelserna i Schengenregelverket om dataskydd och om provisoriskt inledande av tillämpningen av vissa bestämmelser i Schengenregelverket i Irland”. EUT L 393, 23.11.2020, s. 3–11. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32020D1745. 
  106. ^ ”Artikel 4 i protokoll 19 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 291. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  107. ^ ”Spain and UK reach deal to place Gibraltar in EU's borderless Schengen zone” (på engelska). euronews.com. 1 januari 2021. https://www.euronews.com/2020/12/31/spain-says-it-has-reached-a-deal-with-the-uk-on-keeping-gibraltar-in-eu-s-borderless-schen. Läst 31 december 2021. 
  108. ^ ”Deal between Spain and UK plans to eliminate Gibraltar border checkpoint” (på engelska). El Pais. 11 januari 2021. https://english.elpais.com/brexit/2021-01-11/deal-between-spain-and-uk-plans-to-eliminate-gibraltar-border-checkpoint.html. Läst 31 december 2021. 
  109. ^ ”Chief Minister reacts as passports are required to cross in and out of Spain” (på engelska). gbc. 1 januari 2021. https://www.gbc.gi/news/chief-minister-reacts-passports-are-required-cross-and-out-spain. Läst 31 december 2021. 
  110. ^ ”EU-UK relations: Commission proposes draft mandate for negotiations on Gibraltar” (på engelska). Europeiska kommissionen. 20 juli 2021. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_21_3747. Läst 31 december 2021. 
  111. ^ ”Recommendation for a Council decision authorising the opening of negotiations for an agreement between the European Union and the European Atomic Energy Community, of the one part, and the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland, of the other part, in respect of Gibraltar” (på engelska). Europeiska kommissionen. 20 juli 2021. https://ec.europa.eu/info/sites/default/files/gibraltar_recomm_com411_en.pdf. Läst 31 december 2021. 
  112. ^ ”UK accuses EU of ‘seeking to undermine’ Gibraltar status” (på engelska). EurActiv.com. 21 juli 2021. https://www.euractiv.com/section/uk-europe/news/uk-accuses-eu-of-seeking-to-undermine-gibraltar-status/. Läst 31 december 2021. 
  113. ^ ”Gibraltar Could Join Schengen Zone by the End of This Year” (på engelska). SchengenVisaInfo.com. 2 augusti 2022. https://www.schengenvisainfo.com/news/gibraltar-could-join-schengen-zone-by-the-end-of-this-year/. Läst 2 augusti 2022. 
Europeiska flaggan EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.