Gunnar Olsson (regissör)

Från Wikipedia
Version från den 22 juni 2017 kl. 09.35 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 0 källor och märker 1 som döda. #IABot (v1.4beta3))
För andra personer med samma namn, se Gunnar Olsson.
Gunnar Olsson
Gunnar Olsson i Börshuset 1947.
Gunnar Olsson i Börshuset 1947.
Född10 juli 1904
Oxelösund
Död16 september 1983
Stockholm
MakaKerstin Berger
IMDb SFDb

Gunnar Olsson, född 10 juli 1904 i Oxelösund, död 16 september 1983 i Stockholm, var en svensk regissör, skådespelare och manusförfattare.

Olsson var engagerad vid Gösta Ekmans teatrar 19311935, vid Dramaten 19351938 och vid Stockholms stadsteater 19601964. Han filmdebuterade 1933 i Lorens Marmstedts Kanske en diktare och regidebuterade 1935 med filmen Järnets män. Han har även arbetat med filmmanus och komponerat några melodier.

Han var gift med skådespelerskan Kerstin Berger.[1]

Filmografi (urval)

Regi

Filmmanus

Filmmusik

Teater

Roller (ej komplett)

Gunnar Olsson i rollkaraktär någon gång 1925–1941.
År Roll Produktion Regi Teater
1929 Schumann
Herr Schmidt
Siegfried
Jean Giraudoux
Olof Molander Dramaten
Gustou Äventyret
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers
Karl Hedberg Dramaten
Ett bud Kameliadamen
Alexandre Dumas d. y.
Olof Molander Dramaten
1930 En hovmästare
Tamise
Topaze
Marcel Pagnol
Gustaf Linden Dramaten
Dick Berney
Roberts
Ungkarlspappan
Edward Childs Carpenter
Olof Molander Dramaten
1931 Belysningsmästaren Thalias barn
Tor Hedberg
Gustaf Linden Dramaten
Jean Fröken Julie
August Strindberg
Konserthusteatern[2]
Länsmannen Hans nåds testamente
Hjalmar Bergman
Per Lindberg Vasateatern[3]
Skomakarkaptenen i Köpenick
Carl Zuckmayer
Per Lindberg Vasateatern[4]
1932 Phil Evans Gröna hissen
Avery Hopwood
Gösta Ekman Vasateatern[5]
Rosenblatt Till Hollywood
George S. Kaufman och Marc Connelly
Gösta Ekman Vasateatern[6][7]
Greve Archi "Patrasket"
Hjalmar Bergman
Gösta Ekman Vasateatern[8]
Viding Kanske en diktare
Ragnar Josephson
Gösta Ekman Vasateatern[9][10]
Julius Markdauner Mästerkatten i stövlarna
Palle Rosenkrantz
Gösta Ekman Vasateatern[11][12]
Lexy Mill Candida
George Bernard Shaw
Gösta Ekman Vasateatern[13]
Phil Evans Gröna hissen
Avery Hopwood
Gösta Ekman Vasateatern[14]
Broadway
Philip Dunning och George Abbott
Mauritz Stiller Vasateatern[15]
Drängen Laurits Adam och Evorna
Sigurd Hoel och Helge Krog
Gösta Ekman Folkteatern[16]
1933 En caprice
Sil Vara
Gösta Ekman Vasateatern[17]
Charleys tant
Brandon Thomas
Gösta Ekmans Folkteater[18]
Sidney Lowe Mannen och hans omoral
Samuel Nathaniel Behrman
Gösta Ekman Vasateatern[19][20]
Wolfgang Krehl Högre skolan
Ferenc Molnár
Gösta Ekman Vasateatern[21][22]
Dan Packard Middag kl. 8
George S. Kaufman och Edna Ferber
Gösta Ekman Vasateatern[23][19][24]
Aristide Vauclin Banken
Louis Verneuil
Hjalmar Peters Vasateatern[25]
1934 Polonius Hamlet
William Shakespeare
Per Lindberg Vasateatern[26][27]
En dåre Långfredag
John Masefield
Per Lindberg Vasateatern[28]
En chaufför Nästan gifta
Walter Ellis
Gösta Ekman Vasateatern[29]
Galg-Lasse Bödeln
Pär Lagerkvist
Per Lindberg Vasateatern[30]
1935 Theodor von Gahl Karriär-karriär
Gábor Drégely
Gösta Ekman Vasateatern[31][32]
Ivar Petrovitj Alexandrof Fedja
Lev Tolstoj
Per Lindberg Vasateatern[33]
Henrik En förtjusande fröken
Ralph Benatzky
Gösta Ekman Vasateatern[34]
David Mc Comber Ljuva ungdomstid
Eugene O'Neill
Rune Carlsten Dramaten
Champlain, akademiens sekreterare Den gröna fracken
Gaston Arman de Caillavet
Rune Carlsten Dramaten
1936 Fabrikör Åvik Kvartetten som sprängdes
Birger Sjöberg
Rune Carlsten Dramaten
Läkaren Millionärskan
George Bernard Shaw
Alf Sjöberg Dramaten
Cosme Spökdamen
Calderon de la Barca
Olof Molander Dramaten
Edvin Fridas visor
Birger Sjöberg
Rune Carlsten Dramaten
1937 Norrby Skönhet
Sigfrid Siwertz
Alf Sjöberg Dramaten
En målare Eva gör sin barnplikt
Kjeld Abell
Rune Carlsten Dramaten
Ingolf
Den unge arbetaren
Vår ära och vår makt
Nordahl Grieg
Alf Sjöberg Dramaten
Victor Emanuel Ruda Kungens paket
Staffan Tjerneld och Alf Henrikson
Rune Carlsten Dramaten
1946 Snickare Engstrand Gengångare
Henrik Ibsen
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[35]
1949 Ingvar Sandberg De fem fåglarna
Staffan Tjerneld
Björn Berglund Blancheteatern[36]
1951 Cletus P. Anderson Skaffa mig en våning
Doris Frankel
Per Gerhard Vasateatern[37]
1958 Major Metcalf Råttfällan
Agatha Christie
Börje Mellvig Blancheteatern[38]
1960 Skipper Mahan Tuppen
Seán O'Casey
Lars-Levi Laestadius Stockholms stadsteater
1961 Simjonov, godsägare Körsbärsträdgården
Anton Tjechov
Bengt Ekerot Stockholms stadsteater
1962 Professorn Sagoprinsen
Vilhelm Moberg
Carl Johan Ström Stockholms stadsteater
1963 Miradoren Bara en barberare
Georges Schehadé
Lars-Levi Laestadius Stockholms stadsteater
1966 Gérome Fruar på vift
Georges Feydeau
Etienne Glaser Stockholms stadsteater
1979 Vasilij Platonov
Anton Tjechov
Otomar Krejča Stockholms stadsteater

Regi (ej komplett)

År Produktion Upphovsmän Teater
1934 London City John van Druten Vasateatern[39]
1946 Vår i september
Les printemps des autres
Jean Jacques Bernard Blancheteatern
1949 Dödsdansen
August Strindberg Blancheteatern
1951 Svart chiffon
Black Chiffon
Lesley Storm Blancheteatern

Scenografi

År Produktion Upphovsmän Regi Teater
1951 Svart chiffon
Black Chiffon
Lesley Storm Gunnar Olsson Blancheteatern

Radioteater

Roller

År Roll Produktion Regi
1942 Rapp, fjärdingsman Marknadsafton
Vilhelm Moberg
Lars Madsén[40]
1944 Sme-Simon, hovslagare Auktion
Josef Briné och Nils Ferlin
Lars Madsén[41]
1954 Sme-Simon, hovslagare Auktion
Josef Briné och Nils Ferlin
Lars Madsén[42]
1959 Direktören Vägglusen
Vladimir Majakovskij
Staffan Aspelin[43]

Regi

År Produktion Upphovsmän
1944 Amiralinnan
Hilding Östlund[44]

Referenser

Noter

  1. ^ Svenskt författarlexikon. 1956-1960, s. 42
  2. ^ Petterson, Hjördis; Kretz Inga Maria (1983). Rosor & ruiner. Stockholm: Prisma. sid. 66. Libris 7407145. ISBN 91-518-1680-6 
  3. ^ ”Teater, Musik och Film”. Dagens Nyheter: s. 9. 25 augusti 1931. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-08-25/229/9. Läst 3 januari 2016. 
  4. ^ Bo Bergman (23 oktober 1931). ”Köpenick-kaptenen på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-10-23/288/5. Läst 27 augusti 2015. 
  5. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 12. 19 mars 1931. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-03-19/77/12. Läst 16 april 2016. 
  6. ^ ”Till Hollywood”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14581&pos=350. Läst 11 juli 2015. 
  7. ^ Bo Bergman (24 april 1932). ”'Till Hollywood': Premiär på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-04-24/110/1. Läst 27 augusti 2015. 
  8. ^ ”"Patrasket"”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14404&pos=355. Läst 11 juli 2015. [död länk]
  9. ^ ”Kanske en diktare”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14553&pos=351. Läst 11 juli 2015. 
  10. ^ Bo Bergman (25 september 1932). ”'Kanske en diktare': R. Josephson har premiär”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-09-25/261/1. Läst 7 januari 2016. 
  11. ^ ”Mästerkatten i stövlarna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14403&pos=352. Läst 11 juli 2015. 
  12. ^ ”'Mästerkatten' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 3 oktober 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-10-03/269/7. Läst 7 januari 2016. 
  13. ^ ”Candida”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14530&pos=356. Läst 11 juli 2015. 
  14. ^ ”Gröna hissen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14431&pos=357. Läst 11 juli 2015. 
  15. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 8. 24 oktober 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-10-24/290/8. Läst 4 januari 2016. 
  16. ^ Erik Nyblom (6 november 1932). ”Tre teaterpremiärer: 'Adam och Evorna' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-11-06/303/10. Läst 4 januari 2016. 
  17. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 8. 23 januari 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-23/21/8. Läst 7 januari 2016. 
  18. ^ ”Teater, musik, film”. Dagens Nyheter: s. 7. 2 februari 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-02-02/31/7. Läst 14 juli 2015. 
  19. ^ [a b] Teateralmanack 1933 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1933 (1934) s. 181
  20. ^ ”Mannen och hans omoral”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14401&pos=358. Läst 12 juli 2015. 
  21. ^ Teateralmanack 1933 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1933 (1934) sid. 180
  22. ^ Bo Bergman (26 februari 1933). ”Högre skolan”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-02-26/55/1. Läst 27 augusti 2015. 
  23. ^ ”Middag kl. 8”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14402&pos=363. Läst 12 juli 2015. 
  24. ^ Bo Bergman (10 september 1933). ”Fru Kolthoff som gäst i Vasans 'Middag kl. 8'”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-09-10/245/1. Läst 27 augusti 2015. 
  25. ^ ”Banken”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14284&pos=29. Läst 5 juli 2015. 
  26. ^ ”Hamlet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14433&pos=365. Läst 14 juli 2015. 
  27. ^ Svenska Dagsbladets årsbok 1934 s. 184
  28. ^ ”Långfredag”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14554&pos=366. Läst 14 juli 2015. 
  29. ^ ”Nästan gifta”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14192&pos=369. Läst 14 juli 2015. 
  30. ^ Från Stockholms teatrar 1934 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1934 (1935) s. 181
  31. ^ ”Som man är klädd”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14200&pos=373. Läst 14 juli 2015. 
  32. ^ Teateralmanack 1935 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1935 (1936) s. 185
  33. ^ Ord och Bild 1935 s. 394
  34. ^ ”En förtjusande fröken”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14204&pos=375. Läst 14 juli 2015. 
  35. ^ ”Gengångare”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF18891&pos=138. Läst 24 april 2016. 
  36. ^ ”De fem fåglarna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22241&pos=149. Läst 24 april 2016. 
  37. ^ ”Skaffa mig en våning”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14160&pos=457. Läst 4 maj 2016. [död länk]
  38. ^ ”Råttfällan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF18883&pos=163. Läst 24 april 2016. 
  39. ^ ”London City”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14555&pos=367. Läst 14 juli 2015. 
  40. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 24. 23 juni 1942. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-06-23/167/18. Läst 30 januari 2016. 
  41. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 24. 15 januari 1944. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-01-15/13/24. Läst 31 januari 2016. 
  42. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 30. 19 september 1954. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-09-19/254/30. Läst 1 februari 2016. 
  43. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 38. 15 januari 1959. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1959-01-15/13/37. Läst 18 mars 2016. 
  44. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 28. 20 maj 1944. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-05-20/135/28. Läst 2 februari 2016. 

Källor

Externa länkar