Hagfors kommun

Hagfors kommun
Kommun
Hagfors stadshus (kommunhus)
Hagfors stadshus (kommunhus)
Vapen för Hagfors kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Slogan: Ta flyget nästa gång!
Land Sverige Sverige
Län Värmlands län
Landskap Värmland
Läge 60°2′0″N 13°39′0″Ö / 60.03333°N 13.65000°Ö / 60.03333; 13.65000
Centralort Hagfors
Areal 2 000,15 km² (2015-01-01)[1]
47:e största (av 290)
 - land 1 824,19 km²
 - vatten 175,96 km²
Folkmängd 11 536 (2023-12-31)[2]
195:e största (av 290)
 - centralort 5 403 (2005)205:e största tätort (av 1940)
Befolkningstäthet 6,32 invånare/km²[2][1]
250:e högsta (av 290)
Geonames 2709213
Kommunkod 1783
Tätortsgrad (%) 65 (2015)[3]
Antal anställda 1 625 (2014-11)[4]
Webbplats: www.hagfors.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Lantmäteriets kommunavgränsning

Hagfors kommun är en kommun i Värmlands län. Centralort är Hagfors.

Kommunen ligger ca 10 mil norr om Karlstad. Norra delen ingår i den så kallade Tiomilaskogen.

Kommunen har ett nära samarbete med grannkommunerna Sunne, Torsby och Munkfors.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Ekshärad, Gustav Adolf, Norra Råda och Sunnemo. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

I Norra Råda landskommun inrättades 8 december 1939 Hagfors municipalsamhälle, vilken upplöstes när den 1950 ombildades till Hagfors stad.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Sunnemo landskommun i Norra Råda landskommun medan Gustav Adolfs landskommun och Ekshärads landskommun samt Hagfors stad förblev oförändrade.

Hagfors kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Hagfors stad. 1974 införlivades kommunerna Gustav Adolf, Ekshärad och Norra Råda.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Sunne tingsrätts domsaga och från 2005 ingår kommunen i Värmlands tingsrätts domsaga.[6]

Kommunvapnet

Blasonering: I fält av guld en från en uppskjutande röd tegelmur uppskjutande tegelmurad röd bessemerskorsten, ur vilken blå lågor uppstiga.

För den sent inrättade Hagfors stad fastställdes detta vapen år 1951. Eftersom järnindustrin haft stor betydelse för ortens framväxt valdes en symbol med anknytning till denna. Även Ekshärad och Norra Råda, två av de landskommuner som lades samman med Hagfors kommun år 1974, hade vapen, men man ansåg att stadsvapnet lämpade sig även för den nya kommunen. Det registrerades för denna redan samma år.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Hagfors kommun 1810–2023
År Invånare
1810
  
7 723
1820
  
8 486
1830
  
9 957
1840
  
11 391
1850
  
13 075
1860
  
15 265
1870
  
17 517
1880
  
18 676
1890
  
19 203
1900
  
20 335
1910
  
20 642
1920
  
20 844
1930
  
20 515
1940
  
20 153
1950
  
19 936
1960
  
21 029
1970
  
19 528
1980
  
17 511
1990
  
16 121
2000
  
14 059
2010
  
12 480
2023
  
11 536
Källa: Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet.
  • Informationen gäller för dagens kommungränser. Äldre information är ihopsamlad från tidigare kommuner eller från socknarna som idag ingår i kommunen.

Indelningar

Distrikt inom Hagfors kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[7]:

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det sju tätorter i Hagfors kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Hagfors &&&&&&&&&&&04869.&&&&&04 869
2 Ekshärad &&&&&&&&&&&01020.&&&&&01 020
3 Uddeholm &&&&&&&&&&&&0619.&&&&&0619
4 Råda &&&&&&&&&&&&0449.&&&&&0449
5 Sunnemo &&&&&&&&&&&&0276.&&&&&0276
6 Mjönäs &&&&&&&&&&&&0257.&&&&&0257
7 Bergsäng &&&&&&&&&&&&0203.&&&&&0203

Centralorten är i fet stil.

Politik

Sedan Hagfors kommun bildades har Socialdemokraterna styrt och kommunen är i dag bland de mest socialdemokratiska i landet.

Kommunstyrelseordförande / Kommunalråd

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Henry Stjernborg Socialdemokraterna
  Birger Petersson Socialdemokraterna
  Nils Persson 2005 Socialdemokraterna
  Mikael Dahlqvist 2005 2014 Socialdemokraterna
  Åsa Johansson 2014 Socialdemokraterna

Kommunfullmäktige

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Sten-Inge Olsson
Förste vice ordförande
S
Anna-Greta Johansson
Andre vice ordförande
C
Anna-Karin Berglund

Mandatfördelning i Hagfors kommun, valen 1970–2014

ValårVSMPSDNYDCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970321321
32132
3092,7
27
19734301023
4301023
4993,5
43
19764301023
4301023
4993,2
3910
1979430924
430924
4992,3
3118
19824321714
43274
4992,6
3316
19854311625
431625
4991,2
3118
19884312723
4312723
4987,6
3019
1991429126214
4292624
4986,0
3415
19945322514
532254
4987,1
2623
199882015124
820524
4181,17
2417
20026235223
6235223
4178,39
2417
200662115314
621534
4177,69
2516
201041812433
4182433
3579,51
2015
201431815422
3185422
3580,57
1817
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

För valresultat äldre än 1970, se tidigare kommuner; Hagfors stad, Norra Råda, Ekshärad eller Gustav Adolf.

Skattesatsen

För 2015 är skattesatsen 22,50% till kommunen och 11,20 till landstinget. [8]

Vänorter

Se även

Referenser

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024. 
  3. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sunne tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  8. ^ Skattestas 2015 Riksskatteverket

Externa länkar