Interstellär rymdfart

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Bussards ramjet är en av flera möjliga metoder som skulle kunna driva en stjärnfarkost.

Interstellär rymdfart är rymdfart som bedrivs mellan stjärnorna. Än så länge har människan inte lyckats skicka några bemannade farkoster längre än till Månen, även om vissa rymdsonder är på väg ut ur Solsystemet. Bland föreslagna metoder finns bland annat, generationsrymdskepp, sovrymdskepp, solsegel och maskhål.[1] Däremot är fenomenet vanligt i science fiction.

Föreslagna destinationer[redigera | redigera wikitext]

Stjärna Distans (ljusår) Noter
Alfa Centauri 4.3 Närmsta stjärnorna (trestjärns system). Närmsta stjärnan Proxima Centauri har en exoplanet Proxima b i sin beboeliga zon
Barnards stjärna 6 Har en superjord runt sej. Närmsta stjärnan förutom Alfa Centauri
Sirius 8.7 En stor A1 stjärna och en liten vit dvärg
Epsilon Eridani 10.8 Har två asteroidbälten runt sig. Kanske har en solsystem-likt system.
Tau Ceti 11.8 Sol-lik stjärna. Har kanske et solsystem-likt system, med minst en planet Tau Ceti e i beboeliga zonen.
Wolf 1061 ~14 Röd dvarg. Minst en planet, Wolf 1061c i beboeliga zonen.
Gliese 581 20.3 Röd dvarg med minst 4 planeter. Obekräftade Gliese 581g och Gliese 581d är kanske i beboeliga zonen
Gliese 667 23.6 Trestjärns system. En stjärna Gliese 667C har två bekräftade planeter (Cb, och Cc) och fem obekräftade. Minst 4 av dem är i beboeliga zonen. Kandidat system för att ha liv som vi vet de.
Vega 25 Ungt system som kan ha planeter.
TRAPPIST-1 39 Har minst 7 planeter, fyra är i beboeliga zonen.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 14 september 2014.

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tekniken som vi inte har - men hoppas på att få: Resor till andra stjärnor”. Allt om vetenskap. 26 juli 2011. http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/resor-till-andra-stjarnor. Läst 14 september 2014.