Personer i Sverige födda i Iran

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Iranier i Sverige)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Personer i Sverige födda i Iran
Iran Iran · Sverige Sverige
Antal sammanlagt
98 747 (31 december 2019)
varav 80 136 födda i Iran och 18 611 födda i Sverige men med båda föräldrarna födda i Iran.[1]
Regioner med betydande antal
De 5 kommuner med flest antal personer födda i Iran
(31 december 2016)[2]
Göteborgs kommun 11 916
Stockholms kommun 11 815
Malmö kommun 3 744
Uppsala kommun 3 561
Solna kommun 2 447
Språk

persiska · kurdiska · azerbajdzjanska
armeniska · baluchiska  · gilaki

Till personer i Sverige födda i Iran räknas personer som är folkbokförda i Sverige och som har sitt ursprung i Iran. Enligt Statistiska centralbyrån fanns det 2018 i Sverige sammanlagt cirka 77 400 personer födda i Iran.[1] 2019 bodde det i Sverige sammanlagt 121 019 personer som antingen själva var födda i Iran eller hade minst en förälder som var det.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Under 1970-talet fanns omkring 1 000 iranier i Sverige. Majoriteten av dessa var affärsmän, men även akademiker, läkare och studerande bosatte sig i Sverige. Det kom 582 adoptivbarn från Iran före revolutionen, varefter internationell adoption förbjöds i Iran.[3]

Efter den iranska revolutionen 1979 och islamiseringen av det iranska samhället har den överväldigande majoriteten av de som invandrat från Iran varit flyktingar som sökt skydd undan den politiska och sociala förföljelse som den Islamiska republikens makthavare utövar.[4] En del pojkar och unga män kom också till Sverige som desertörer under Iran–Irak-kriget på 1980-talet.[5]

Iranier, jämte polacker, som kom till Sverige och intervjuades av Centrum för invandringsforskning åren 1987-89 hade i genomsnitt hög utbildning.[6]

Under flyktingkrisen 2015 sökte 4 560 iranska medborgare asyl i Sverige. Av dem beviljades 2 271 uppehållstillstånd.[7] Bland 2015 års asylsökande fanns också minst 10 000 ensamkommande barn som hade afghanskt medborgarskap men var uppvuxna i Iran.[8] De flesta av dem fick avslag på asylansökan.[7]

Thure Spahandelin[redigera | redigera wikitext]

Den förste iraniern som det finns dokumenterat att han invandrade till Sverige var Abdollah Esfahani som anlände till Stockholm 1620 i sällskap av Bengt Bengtsson Oxenstierna, mer känd som Resare-Bengt.[9] Esfahani trädde i tjänst som överste hovstallmästare åt Gustav II Adolf. Han lät sig döpas och tog namnet Thure Spahandelin, varifrån det svenska släktnamnet Sandelin härstammar. Thure Spahandelin avled i Stockholm 1627.

Integration i svenska samhället[redigera | redigera wikitext]

[Vissa uppgifter är upp till 15 år gamla och hela avsnittet bör kompletteras med årtal.?]

De iranier som kom på 1980-talet ifrån Iran har till stor del integrerats in i Sverige. Överlag så tillhör invandrare ifrån Iran och deras svenskfödda barn en av de på arbetsmarknaden bäst integrerade grupperna i Sverige från länder utanför Västeuropa.[10] Iranier är markant överrepresenterade inom svensk politik och näringsliv.[11][12] Iranier i Norden är överrepresenterade i högskoleutbildning. Bland utrikesfödda ungdomar hade de som kom från Iran den högsta andelen högskolestudenter. [13]

Enligt statistik från SCB gällande läsåret 2006/07 hade 55 procent av ungdomarna som är födda i Iran påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Motsvarande andel bland svenska ungdomar var 46 procent.[14] Av de tio största invandrargrupperna i Sverige är personer födda i Iran den grupp som har flest studenter.[15] Enligt statistik från SCB har över 33 procent av alla tandläkarstudenter med invandrarbakgrund rötter i Iran. Personer med bakgrund från Iran är särskilt representerade på utbildningar som civilingenjörs-, jurist-, läkar- och tandläkarprogrammet.[16][17] På läkarutbildningen kom 30 procent av de utrikes födda nybörjarna från Iran och på juristutbildningen var andelen 24 procent.[17]

En studie från 2007 visade dock att gruppen iranska män i Sverige på samma gång kunde beskrivas som "både marginaliserade och välintegrerade", eftersom de är en välutbildad invandrargrupp som har haft problem att etablera sig på arbetsmarknaden.[18]

I gruppen av länder utanför Europa med högt HDI dominerar enligt statistik från SCB civilingenjörsutbildade födda i Iran, vilka utgör 50 procent av denna grupp. Även av sjuksköterskeutbildade från länder med högt HDI dominerar personer födda i Iran vilka utgör 46 procent av de sjuksköterskeutbildade i denna grupp.[19]

Religion[redigera | redigera wikitext]

Majoriteten iranier i Sverige är födda shiamuslimer men det finns även sunnimuslimer, kristna (armenier och assyrier) och zoroastrier inom den iranska gruppen.

De flesta iranier har tagit avstånd ifrån sin religiösa bakgrund som shiamuslimer mot bakgrund av erfarenheterna från Irans islamiska styrelseskick.[20] Enligt uppskattningar av Islamiska Shiasamfunden i Sverige är omkring 5% av shiamuslimer med iransk bakgrund religiöst aktiva, att jämföra med 70% för deras irakiska shiamuslimska motsvarigheter.[20]

I Göteborg finns ett zoroastriskt center under ledning av en mobed (lärd präst).

Stormningen av Irans ambassad i Sverige 1981[redigera | redigera wikitext]

Den 24 augusti 1981 gick svensk kravallpolis till storms mot Irans ambassad i StockholmLidingö. Ambassadbyggnaden hade då ockuperats av 33 iranska studenter som protesterade mot avrättningar och våld i Iran; omkring 700 avrättningar hade verkställts i Iran i mitten av det året. Ambassaden stormades utan större allvarliga sammanstötningar. Irans Sverigeambassadör teol. dr Abdolrahim Gavahi, hans fru och en betjänt fritogs. Ockupanterna fördes ut av polisen och hämtades i stadsbuss, anhölls och förpassades till Kronobergshäktet i Stockholm där 29 av dem senare begärdes häktade.[21]

Historisk utveckling[redigera | redigera wikitext]

Födda i Iran[redigera | redigera wikitext]

Personer i Sverige födda i Iran 1900–2021[22][23][24]
År Folkmängd
1900
  
2
1930
  
8
1950
  
110
1960
  
115
1970
  
411
1980
  
3 348
1990
  
40 084
2000
  
51 101
2001
  
51 844
2002
  
52 721
2003
  
53 241
2004
  
53 982
2005
  
54 470
2006
  
55 747
2007
  
56 516
2008
  
57 663
2009
  
59 922
2010
  
62 120
2011
  
63 828
2012
  
65 649
2013
  
67 211
2014
  
68 436
2015
  
69 067
2016
  
70 637
2017
  
74 096
2018
  
77 386
2019
  
80 136
2020
  
81 301
2021
  
83 122
Anm.: Befolkning den 31 december respektive år förutom åren 1960 och 1970 som avser förhållandet den 1 november och år 1980 som avser förhållandet den 15 september.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Befolkning efter födelseland och ursprungsland 31 december 2018” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2019. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkning-efter-fodelseland-och-ursprungsland/. Läst 24 maj 2019. 
  2. ^ ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2016” (XLS). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/contentassets/3efa242002d943e8bd57debe22cdad82/be0101-utrikes-fodda-kom-fland-2016.xlsx. Läst 14 mars 2017. 
  3. ^ Hübinette, Tobias. ”The international adoptees of Sweden and the theory of multiple burdens”. http://www.tobiashubinette.se/multiple_burdens.pdf. Läst 13 augusti 2018. 
  4. ^ Khomeini fatwa 'led to killing of 30,000 in Iran Artikel i Daily Telegraph om Iran på 1980-talet
  5. ^ Kaldo, Malin (december 2020). ”IBM-chefen om flykten från Iran, munskydd – och att överträffa en pandemi”. Chef.. https://chef.se/ibm-chefen-om-munskydd-flykten-fran-iran-och-att-overtraffa-en-pandemi/. Läst 24 januari 2022. 
  6. ^ ”Diskriminering, integration och etniska relationer” (på engelska). Integrationsverket (via studylibsv.com). sid. 19. https://studylibsv.com/doc/238047/diskriminering--integration-och-etniska-relationer. Läst 7 februari 2021. 
  7. ^ [a b] Fridell Anter, Karin (2021). ”Vilka var 2015 års flyktingar - och hur gick det för dem? Tabellbilaga.”. i Ingrid Eckerman, Karin Fridell Anter. Den onödiga flyktingkrisen. Rättsäkerheten, civilsamhället och flyktingarna 2015-2021. Stockholm: Migra. sid. 483-485. https://onodigaflyktingkrisen.se/2021/03/27/tabellbilaga-till-2015-ars-flyktingar/ 
  8. ^ ”På flykt i Sverige”. Svenska Afghanistankommittén. https://sak.se/lar-kanna-afghanistan/flykt/pa-flykt-i-sverige/. Läst 25 januari 2022. 
  9. ^ Sven Hedin, Resare-Bengt. En levnadsteckning, Stockholm: Bonniers, 1921.
  10. ^ Asadulah Naghdi, "Iranian diaspora: with focus on Iranian immigrants in Sweden", Asian Social Science, 6, 2010.
  11. ^ ”Per Brinkemo, "Det persiska underverket", Bulletin Nyhetsbrev, 26 maj 2022”. Bulletin Media Sverige AB. 29 juli 2022. https://bulletin.nu/brinkemo-det-persiska-underverket. Läst 27 maj 2022. 
  12. ^ ”Cecilia Nikpay, "Iransk vår i näringslivet", Affärsvärlden, 10 februari 2022”. Affärsvärlden/AFV Media AB. 29 juli 2022. https://www.affarsvarlden.se/reportage/iransk-var-i-naringslivet. Läst 27 maj 2022. 
  13. ^ Asadulah Naghdi, "Iranian diaspora: with focus on Iranian immigrants in Sweden", Asian Social Science, 6, 2010.
  14. ^ ”Antalet studenter med utländsk bakgrund ökar”. Statistiska Centralbyrån. 15 maj 2008. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2013. https://archive.is/20130813142859/http://www.scb.se/Pages/PressRelease____236244.aspx. Läst 6 juli 2015. 
  15. ^ "Klassresa möjlig trots hinder" Recension i SvD av Nima Sanandajis Från fattigdom till framgång – om iranska invandrare som lyckas och om svensk integrationspolitik som inte gör det.
  16. ^ http://www.scb.se/Pages/PressArchive____259760.aspx?PressReleaseID=236244[död länk]
  17. ^ [a b] ”Stora utbildningsskillnader mellan invandrargrupper”. SCB år 2006. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20070105222227/https://www.scb.se/statistik/_publikationer/BE0801_2006K04_TI_02_A05ST0604.pdf. Läst 15 december 2019. 
  18. ^ ”Pieter Bevelander & Christer Lundh, "Utbildning, yrke och inkomst bland iranska män i Sverige", Ekonomisk debatt, nr. 35:3, s. 32-40”. Nationalekonomiska föreningen. 29 juli 2007. https://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/legacy/35-3-pbcl.pdf. Läst 28 januari 2022. 
  19. ^ ”SCB Rapport 11. Integration - utrikes föddas matchning på arbetsmarknaden i Sverige, s. 50 och 86”. Statistiska Centralbyrån. 29 juli 2017. https://www.scb.se/contentassets/b593c2c3f32045bf9b91c8b2937419f6/le0105_2017a01_br_be57br1701.pdf. Läst 28 januari 2022. 
  20. ^ [a b] Larsson, Göran (2013). Shiamuslimer i Sverige en kortfattad översikt. Nämnden för statligt stöd till trossamfund. sid. 18, 23. ISBN 9789198061130. OCLC 951385852. https://www.worldcat.org/oclc/951385852. Läst 23 oktober 2019 
  21. ^ Horisont 1981, Bertmarks förlag, sidan 205 - Polis stormade Irans ambassad
  22. ^ Utrikes födda i riket efter födelseland, ålder och kön. År 2000 - 2018-Statistikdatabasen”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/FodelselandArK. Läst 24 maj 2019. 
  23. ^ ”Folkmängd efter födelseland 1900–2018” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 februari 2019. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/folkmangd-efter-fodelseland/. Läst 24 maj 2019. 
  24. ^ ”Folkmängd efter födelseland 1900–2020” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2021. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/folkmangd-efter-fodelseland-19002020/. Läst 28 februari 2021.