Köinge socken

Version från den 14 september 2017 kl. 21.32 av Skivsamlare (Diskussion | Bidrag) (Fix död länk)
Köinge socken
Socken
Köinge kyrka.
Land Sverige Sverige
Landskap Halland
Härad Faurås härad
Koordinater 57°3′40″N 12°38′33″Ö / 57.06111°N 12.64250°Ö / 57.06111; 12.64250
Kyrkby Köinge
Area 28 km²[1]
Folkmängd 399 (2000)[2]
Befolkningstäthet 14 invånare/km²
Geonames 8127460
Sockenkod 1473
Köinge socken i Faurås härad Halland.
Köinge socken i Faurås härad Halland.
Köinge socken i Faurås härad Halland.

Köinge socken i Halland ingick i Faurås härad, ingår sedan 1971 i Falkenbergs kommun och motsvarar från 2016 Köinge distrikt.

Socknens areal är 27,85 kvadratkilometer, varav 26,93 land.[1] År 2000 fanns här 399 invånare[2]. En del småorten Ätrafors, väster om Högvadsån, samt kyrkbyn Köinge med sockenkyrkan Köinge kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Köinge socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Köinge församling och för de borgerliga frågorna till Köinge landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Vessigebro landskommun som 1971 uppgick i Falkenbergs kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Okome församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Köinge, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier och domsagor enligt Faurås härad. De indelta båtsmännen tillhörde Norra Hallands första båtsmanskompani.[4][5]

Geografi och natur

Köinge socken avgränsas i öster av Högvadsån. Socknen består av blandad skogs- och åkermark. I nordväst finns sjön Björkasjö som delas med Svartrå socken.[6][7][1]

Det finns två naturreservat i socknen: Älmebjär ingår i EU-nätverket Natura 2000 medan Mjällbjär som delas med Sibbarps socken i Varbergs kommun är ett kommunalt naturreservat.

I kyrkbyn Köinge som var Faurås härads tingsställe fanns även ett gästgiveri.[8]

Sedan den danska tiden (före 1645) fanns i Köinge socken byarna: Axtorna 6 ½ mantal, Björka 1 mantal, Domarp 1 mantal, Hakestad 2 ½ mantal, Köinge 6 mantal, Lunnagård 1 mantal, Lustorp 3 mantal, Ranered ½ mantal och Svenstorp 1 mantal. År 1822 bildades genom utbrytning av utmarker till Köinge by och Lustorp ett fjärde hemman i Lustorp (1 mantal) som togs upp på 'frihet' i 50 år[9]. Kungl. Maj:t bröt även år 1827 ut kronlägenheten Kullastugan ur från utmarker tillhörigt Lunnagård, som därmed också bildade en egen fastighet.

Länsväg 154 går genom socknen. Väg N 782 går via Svartrå till Ullared och från denna väg viker väg N 781 över byn Domarp till Stegared i Sibbarps socken. Mitt i samhället korsas vägarna och länsväg N 782 söder ut byter därefter namn till väg N 711, vilken fortsätter via Ätrafors till Ljungby.[10]

Eleverna från Köinge går i huvudsak i Okome skola, med högstadium på Apelskolan i Ullared.

Fornlämningar och historia

Från stenåldern finns boplatser, från bronsåldern högar och gravrösen och från järnåldern gravfält.[6][7][11][12]

En bronsåldersboplats, på Stommens (Köinge nr. 6) åkrar i anslutning till Köinge, grävdes ut år 1992 när länsväg 154 skulle få en ny sträckning över Högvadsån. Ett av långhusen från denna plats (19 m långt och nära 9 m brett), daterat till 800 f. kr, finns idag (2006) i detalj återuppbyggt i Boarps hembygdspark på Hallandsåsen utanför Båstad. I Björshagen, 300 m söder om 1992 års utgrävningsplats finns en outgrävd stensättning av bronsålderskaraktär.

År 1889 hittades vid plöjning ett stycke av en tjock, rörformig guldhalsring med filigransirater på Stampen (Köinge nr. 4) av drängen Fritjof Hilding. Guldföremålet, som väger 221 gr, är daterat till folkvandringstiden (400-550 e.kr) och förvaras på Historiska museet i Stockholm (inv. nr. 8540). Hittelönen var 675 kronor.

Orten var en tidig knutpunkt då både "Via Regia"[13] och Ätrastigen passerade genom orten.[14] Slaget vid Axtorna utspelade sig inom Köinge socken den 20 oktober 1565.

Befolkningsutveckling

Befolkningen ökade från 373 1810 till 668 1880 varefter den minskade till 427 1980 då den var som minst under 1900-talet. 1990 hade folkmängden ökat något till 440 invånare.[15]

År Befolkning
1865 653
1870 654
1875 683
1880 667
1885 642
1890 602
1895 620
1900 590
1905 576
1910 556
1915 511
1920 574
1925 539
1930 581
1935 566
1939 529

Namnet

Namnet (1330-talet Könge) kommer från kyrkbyn. Förleden innehåller möjligen kvi(a), 'inhägnad; fålla'. Efterleden är inge, 'inbyggare'.[16][7] Uttal är [ɕʏŋːɛ] (lokal dialektal uttalsform) eller [ɕøːŋɛ] ("officiell" uttalsform)

Kända personer med anknytning till Köinge

Se även

Referenser

  1. ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Köinge socken
  2. ^ [a b c] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Köinge socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ Om Hallands båtsmanskompani
  6. ^ [a b] Sjögren, Otto (1932). Sverige geografisk beskrivning del 3 Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län samt staden Göteborg. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9940 
  7. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  8. ^ Köinge, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  9. ^ Albert Sandklef, 1941
  10. ^ Vägverket: Hallands län – Väginformation 2010[död länk]
  11. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Köinge socken
  12. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Köinge socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  13. ^ ”Via Regia” är visserligen ett omdiskuterat uttryck för den urgamla inlandsvägen genom landskapet, men eftersom litteraturhänvisningen kallar vägen just ”Kungsvägen” eller ”Via Regia” så har detta namnet använts. Eftersom Halland korsas av flera större vattendrag så kom de olika vadställena att placeras i inlandet och inte ute vid kusten. När brokonstruktionerna förfinats i slutet av medeltiden kunde vägen så småningom flyttas västerut och passera städerna. Alltså fick sannolikt ”Via Regia” helt nya vägsträckningar under denna tid. Inlandsvägen är alltså inte den samma som Kungsvägen Oslo-Köpenhamn.
  14. ^ Hallands Nyheter: Bilaga om länsväg 154 m.m.[död länk]
  15. ^ Folkmängd 1810-1890 Köinge i Hallands län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 7/7 2016)
  16. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Vidare läsning

  • Haverling, Stellan (1996). Kungsvägen genom Halland – bidrag till halländsk kulturhistoria och underlag för vägminnesvårdsprogram  (ISBN 9188250253)
  • Johnsson, Elsa (1951). Hembygdsminnen från Okome, Köinge och Svartrå 
  • Rehn, Torsten (1989). Gamla halländska gästgiverier 
  • Rosengren, Ingemar (1997). Faurås härads tingshus i Köinge 
  • Rosengren, Ingemar (2002). Folket i Köinge kyrkby 
  • Rosengren, Ingemar (2003). Folket i Hakestad, Ranered, Björka, Lustorp, Domarp och Svenstorp i Köinge socken 
  • Rosengren, Ingemar (2004). Folket i Axtorna och Lunnagård två byar i Köinge socken 
  • Ängeby, Gisela (1999). Stensättningsbygden - Om en gravplatsorganistation under period II-VI i södra Ätradalen 

Externa länkar