Kajsa "Ekis" Ekman

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kajsa Ekis Ekman
Kajsa Ekis Ekman (cropped).jpg
Ekman 2011.
FöddAnna Kajsa Helena Langemar Ekman
25 juli 1980 (42 år)
Stockholm, Sverige
NationalitetSvensk
MedborgarskapSverige
Utbildad vidKungsholmens gymnasium/Stockholms Musikgymnasium Arbcom ru editing.svg
SysselsättningJournalist, författare
Känd förFörfattare och journalist
Utmärkelser
Robespierrepriset (2010)
Sara Lidman-priset (2016)[1]
Leninpriset (2020)[2]
Redigera Wikidata

Anna Kajsa Helena Langemar ”Ekis” Ekman Makboul, född 25 juli 1980 i Stockholm,[3][4] är en svensk journalist och författare. Hon medarbetar i Dagens Nyheters kultursida och är kolumnist på den norska tidningen Klassekampen. Tidigare har hon varit ledarskribentDagens ETC och medlem i redaktionen för tidningen Brand. Ekman har publicerats i The Guardian, TruthDig, FeministCurrent och Kathimerini. Hon föreläser internationellt om prostitution och surrogatmödraskap och om kristeori. [5]

Kajsa Ekman är en av grundarna till aktionsgruppen Klimax,[6] Feministiskt Nej till Surrogatmödraskap[7] och Nätverket för Grekland. [8]

År 2020 tilldelades hon Leninpriset med motiveringen att hon är en "självständig socialist och feminist med hela världen som arbetsfält",[9] själv har hon kallat sig "allmänt vänster".[10]

Böcker[redigera | redigera wikitext]

Kajsa Ekis Ekman debuterade 2010 med boken Varat och varan, med undertiteln Prostitution, surrogatmödraskap och den delade människan. Den fick ett blandat mottagande och särskilt ställningstagandet mot surrogatmödraskap skapade debatt.[11] Maria Sveland kallade den i Dagens Nyheter för "en av årets viktigaste böcker"[12] och den har översatts till engelska, tyska, spanska och franska.[13] Boken ledde till debatt om surrogatmödraskap i Sverige och till att Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ tog ställning emot det.

Kajsa Ekis Ekmans bok Skulden (2013) handlar om den ekonomiska krisen i Europa utifrån ett grekiskt perspektiv, en bok som översattes till grekiska med titeln κλεμμένη άνοιξη ("Den stulna våren"). Den vänder sig mot den i Sverige citerade myten om den lata greken. För boken och för engagemang för Grekland fick hon priset Årets svensk-grek 2015.[14]

Ekmans bok Om könets existens som behandlar vad hon kallar den nya synen på kön, utkom i april 2021 på förlaget Polaris.

Opinionsbildning[redigera | redigera wikitext]

Arbetsmarknad[redigera | redigera wikitext]

Ekman har i flera artiklar skrivit om klassamhället och om de ökande klyftorna i samhället. Hon har bland annat kritiserat varför arbetares dödsolyckor inte får någon uppmärksamhet i medierna, som i denna artikel från 2020: "Det blir inga trådar på nätet där hobbydetektiver försöker reda ut vad som hänt. Det blir ingen valfråga där partierna försöker trumfa varandra i vem som gör mest. Och nästan aldrig blir företagen åtalade för att ha orsakat arbetares död. Det är som om hela Sverige tyst accepterat att vårt land ska byggas till priset av att arbetare, särskilt östeuropéer, offras."[15]

Israelkritik[redigera | redigera wikitext]

Kajsa Ekis Ekman var sommaren 2015 med som aktivist ombord på ett av fartygen i Ship to Gaza-aktionen för att protestera mot Israels blockad av Gazaremsan. Fartyget stormades av israelisk militär, varefter hon satt frihetsberövad en vecka i Givonfängelset i Ramla.[16][17] Hon menar att Israel som stat är "byggt på ockupation, fördrivning av människor samt apartheid" och att detta bör kritiseras. [18]

Syn på kapitalism och robotisering[redigera | redigera wikitext]

Kajsa Ekis Ekman har gjort ett TedX-talk om kapitalismen. I talet förklarar hon att hon ser de senaste trettio åren som en högeroffensiv, där kapitalisterna har sökt återvinna oljekrisens förlorade profiter genom tre strategier. För det första genom att privatisera och äta sig in på välfärdssektorn, för det andra genom att ägna sig åt bank- och spekulationsverksamhet i allt högre grad samt för det tredje att sänka löner och/eller flytta till låglöneländer. I Sveriges Televisions program "Idévärlden" 2017 säger hon att kapitalismen är anarkistisk till sin natur.[19] Hon har också, apropå robotiseringen, invänt mot teoretiker som exempelvis Paul Mason som menar att robotiseringen kommer att ta över våra arbeten och att mjukvara är en vara som skapar sig själv. Ekman har kommenterat detta med att Mason inte ser det arbete som utförs inom mjukvarusektorn och att han därmed osynliggör detta arbete.

Simhallen i Högdalen[redigera | redigera wikitext]

År 2010 lade Kajsa Ekis Ekman ut idrottsborgarrådet Regina Kevius badkar till försäljning på köp- och säljsajten Blocket i protest mot borgarrådets utförsäljning av simhallen i Högdalen i Stockholm. Annonsen stoppades av Blocket eftersom badkaret inte tillhörde annonsören. Ekis Ekman menade att med samma logik hade Kevius inte heller rätt att sälja ut simhallen, som tillhörde folket. Inspirationen kom från aktivister i Göteborg som lade ut lokalpolitikers hem på Hemnet, efter att de börjat sälja fastigheter ur allmännyttan. Hon följde upp med att lägga upp böcker som hon gissade att kommunnämndens ordförande i Nacka läste, eftersom han lade ut driften av biblioteken på upphandling.[20][21]

Synen på kön[redigera | redigera wikitext]

Ekman menar att synen på könet har förändrats från biologiskt till upplevt och att det leder till att kvinnofrågan riskerar att undermineras.[22][23] Transpersoner omnämns i Varat och varan (2010) men det var först under senare delen av 2010-talet som Ekman började lägga större fokus på de motsättningar hon anser finns mellan kvinnorättsfrågor och transrättsfrågor. I en artikel från 2018 skriver Ekman att kön har omdefinierats från att vara en reproduktiv funktion till att utgöra en identitet.[24] Förutom att behandla etiska frågeställningar som rör medicinsk behandling av minderåriga så redogör artikeln för redan existerande och potentiella negativa effekter av den nya definitionen på kön. Ekmans artikel ledde till en hätsk debatt i svensk media.[25] Från flera transkvinnor kom skarp kritik och Ekman beskrevs som "provocerande osolidarisk".[26] Ekman besvarade kritiken och efterfrågade svar på sina frågeställningar,[27] och vissa uttryckte att frågeställningarna var viktiga och måste få diskuteras.[28] Sammanfattande artiklar om debatten publicerades på bland annat SVT och ETC.[29][30]

Ekman fördjupade sin analys av kön och könsidentitet med boken Om könets existens: tankar om den nya synen på kön (2020). Hon menar att en slags könsroller har bytts mot en annan. Där man tidigare förväntades att klä sig på ett visst sätt, ha vissa intressen och vissa personlighetsdrag beroende på ens fysiska kön, ska nu det fysiska könet styras av hur man klär sig, vilka intressen man har och vilka personlighetsdrag man har. Ämnet väcker många reaktioner och åsikterna är delade. Bland de som tar avstånd från Ekmans inställning finns RFSL, som besvarade Ekmans bok med att publicera en lista över hundra saker de ansåg var fel i Ekmans bok. En stor andel av det som enligt RFSL utgör faktafel är åsiktsfrågor.[31]

Vid några tillfällen har Ekman blivit avbokad från föreläsningsuppdrag efter att hennes kritik mot nya synen på kön uppmärksammats. Till exempel blev hon avbokad av Roks 2018 med motiveringen att hennes uttalanden om kön inte är "förenligt med Roks ideologi."[32] Mittuniversitetets Forum för genusvetenskap ställde med kort varsel in ett frukostseminarium som delvis utgick från Ekmans bok, med hänvisning till att frukostseminarium inte var rätt format för ämnet. I ett utskick meddelade Forum för genusvetenskap att de "[u]tifrån frågor och kommentarer som inkommit i anslutning till seminariet vill [...] poängtera att Forum för genusvetenskap inte är en plats för transfobi och transhat”. Ekman bemötte utskicket på Instagram med frågan "Så först tänkte ni ha en plats för ’transfobi och transhat’ men ångrade er?"[33]

Ledarskribent Dagens ETC[redigera | redigera wikitext]

När tidningen Dagens ETC grundades som papperstidning med tydlig vänsterprofil år 2014 kontrakterades Kajsa Ekis Ekman som ledarskribent. Hennes kontrakt sades upp med omedelbar verkan efter att hon skrivit en artikel om den ukrainska tidningen The Kyiv Independent.[34] Ekmans artikel är ett grävande reportage om vilka ekonomiska och politiska intressen som har inflytande över den ukrainska tidningen.[35] Artikeln fokuserar på tidningens finansiering, som Ekman menar kommer från European Endowment for Democracy och den kanadensiska regeringen. Artikeln tar även upp att vd:n och försvarsreportern på tidningen har nazistiska kopplingar, i synnerhet till den ukrainska milisen Azovbataljonen, samt att många av reportrarna har kopplingar till bland annat amerikanska utrikesdepartementet och USAID.

Artikeln kritiserades för att reproducera rysk propaganda, misstänkliggöra Ukraina och hylla Putin.[36] Särskild kritik riktades mot Ekman för att hennes val av tema skedde under pågående krig.[37] ETC valde att bryta samarbetet med Ekman, som också anklagades för plagiat eftersom en liknande artikel publicerats före hennes. Andreas Gustavsson, chefredaktör på ETC, tog dock del av Ekmans artikel tidigare än så och kunde tillbakavisa anklagelserna om plagiat.[38] Han tydliggjorde också att artikeln inte var orsaken till att samarbetet avbröts, utan att Ekis agerande i sociala medier varit avgörande. På Instagram hade Ekman jämfört RT (TV-kanal) med Telesur, Al-Jazeera och CNN. Gustavsson kritiserades för sin oförmåga att känna igen rysk propaganda, trots att flera artiklar med liknande budskap som Ekmans hade publicerats i nära anslutning till hennes artikel.[39]

Agerandet från ETC ifrågasattes från flera håll och en debatt om yttrandefrihet och pressfrihet följde.[40][41] Flera skribenter på ETC, inklusive Nina Björk, Aleksa Lundberg och Stefan Sundström, har visat sitt stöd för Kajsa Ekis Ekmans position som ledarskribent.[42][43]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kajsa Ekis Ekman tilldelas Sara Lidman-priset 2016Kajsa Ekis Ekman, Sara Lidman-sällskapet, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Kajsa Ekis Ekman får Leninpriset, Norrköpings Tidningar, 28 januari 2020, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kajsa Ekis Ekman på Leopard Förlags webbplats Arkiverad 26 juni 2018 hämtat från the Wayback Machine. Läst 15 oktober 2011.
  4. ^ ratsit.se
  5. ^ ”Kajsa Ekis Ekman: ”Det borde finnas ett halvårs karantän mot mediedrev” - Resumé”. www.resume.se. http://www.resume.se/nyheter/artiklar/2016/06/11/kajsa-ekis-ekman-det-borde-finnas-ett-halvars-karantan-mot-mediedrev/. Läst 14 juni 2016. 
  6. ^ Lybrary.com Arkiverad 17 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ Overdrive.com Arkiverad 24 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ Nätverket för Grekland
  9. ^ [a b] ”Kajsa Ekis Ekman | Leninpriset”. http://www.leninpriset.se/pristagare/kajsa-ekis-ekman-5/. Läst 9 februari 2020. 
  10. ^ Christoffer Röstlund Jonsson (19 februari 2016). ”Kajsa Ekis Ekman: "Högdalens ägare är korkade kapitalister"”. Mitt i Söderort. https://www.mitti.se/nyheter/kajsa-ekis-ekman-hogdalens-agare-ar-korkade-kapitalister/aRKpbp!c4NWeB47VdijWM2uK3cvvQ/. Läst 7 februari 2022. 
  11. ^ Exploaterad surrogatmamma eller altruistisk värdmamma. Linn Lindström, Examensarbete i Socialt arbete, Malmö högskola 2012, Socionomprogrammet. Läst 2016-06-03.
  12. ^ Sveland, Maria (16 september 2010). ”Utan offer inga förövare”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/utan-offer-inga-forovare/. Läst 9 augusti 2014. 
  13. ^ ”"Being and Being Bought" på Spinifex Press hemsida”. Arkiverad från originalet den 26 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140626224858/http://spinifexpress.com.au/Bookstore/book/id=246/. Läst 9 augusti 2014. 
  14. ^ ””Sverige och Grekland har mycket gemensamt””. Dagens ETC. https://www.etc.se/inrikes/sverige-och-grekland-har-mycket-gemensamt. Läst 11 april 2022. 
  15. ^ ”Arbetare dör på jobbet – men borgarna vill inte rädda deras liv”. Dagens ETC. https://www.etc.se/ledare/arbetare-dor-pa-jobbet-men-borgarna-vill-inte-radda-deras-liv. Läst 20 juni 2022. 
  16. ^ ”Svenskana kvar i fängelset – Kajsa Ekis Ekman isoleras från de andra svenskarna”. Aktuellt Fokus. 1 juli 2017. http://aktuelltfokus.se/svenskarna-lvar-i-fangenskap-ekis-isoleras-ifran-de-andra-fangarna/. Läst 18 juli 2017. 
  17. ^ Eric Emanuelsson (6 juli 2015). ”Kajsa Ekis Ekman fängslades av israelisk militär – de frågade om sonen”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/kajsa-ekis-ekman-fangslades-av-militar/. Läst 18 juli 2017. 
  18. ^ Ekman, Kajsa Ekis (19 april 2018). ”Elvander saknar exempel på antisemitism inom vänstern”. flamman.se. http://flamman.se/a/elvander-saknar-exempel-pa-antisemitism-inom-vanstern. 
  19. ^ Kapitalismen är ohållbar - Kajsa Ekis Ekman | Idévärlden i SVT. Tidsintervall: 4.55-4.58. Publicerades den 13 februari 2017
  20. ^ Dagens Media: "Hon säljer toppmoderatens badkar" Arkiverad 3 september 2014 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 2 september 2014.
  21. ^ Privata bibliotek väcker debatt”. Svenska Dagbladet, Spektra/TT. 17 december 2010. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/privata-bibliotek-vacker-debatt. Läst 7 februari 2022. 
  22. ^ ”Kajsa Ekis Ekman: Nya synen på kön gynnar inte kvinnor”. DN.SE. 24 april 2021. https://www.dn.se/kultur/kajsa-ekis-ekman-nya-synen-pa-kon-gynnar-inte-kvinnor/. Läst 5 maj 2021. 
  23. ^ ”Så har turerna gått kring Kajsa Ekis Ekman och transfeminismbråket”. SVT Nyheter. 7 mars 2018. https://www.svt.se/opinion/kajsa-ekis-ekman-och-transfeminismbraket-detta-har-hant. Läst 5 maj 2021. 
  24. ^ ”Könet i knoppen”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/wE8VAP. Läst 4 augusti 2022. 
  25. ^ ”HELENA GRANSTRÖM: Kön är inte bara en subjektiv upplevelse”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kultur/ide/ar-kon-verkligen-en-subjektiv-upplevelse/. Läst 4 augusti 2022. 
  26. ^ ”Kön – en kamp på liv och död”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/Xw6pPn. Läst 4 augusti 2022. 
  27. ^ ”Ge mig svar – inte ordsallader”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/rLErqa. Läst 4 augusti 2022. 
  28. ^ Lernfelt, Malin (27 februari 2018). ”Att bortse från biologiskt kön äventyrar feminismens landvinningar”. Blekinge Läns Tidning. https://www.blt.se/ledare/att-bortse-fran-biologiskt-kon-aventyrar-feminismens-landvinningar/. Läst 4 augusti 2022. 
  29. ^ Nyheter, S. V. T. (7 mars 2018). ”Så har turerna gått kring Kajsa Ekis Ekman och transfeminismbråket”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/opinion/kajsa-ekis-ekman-och-transfeminismbraket-detta-har-hant. Läst 4 augusti 2022. 
  30. ^ ”ETC guidar i årets mest explosiva feministiska debatt”. Dagens ETC. https://www.etc.se/inrikes/konskaos. Läst 4 augusti 2022. 
  31. ^ ”100 fel i “Om könets existens””. RFSL. https://www.rfsl.se/verksamhet/trans/100-fel-i-ekmans-bok/. Läst 21 juni 2022. 
  32. ^ ”Kajsa Ekis Ekman avbokad från Roks konferens – efter debatt om kön”. SVT. https://www.svt.se/kultur/kajsa-ekis-ekman-avbokad-fran-konferens-efter-debatt-om-kon. 
  33. ^ Klara Rönnqvist Fors (7 maj 2021). ”Universitet ställde in seminarium om Kajsa Ekis Ekmans bok”. svt Nyheter / Kultur. https://www.svt.se/kultur/universitet-stallde-in-seminarium-om-kajsa-ekis-ekmans-bok. 
  34. ^ ”Veckans bråk: Fallet Ekis Ekman”. Fokus. 14 april 2022. https://www.fokus.se/kultur/veckans-brak-fallet-ekis-ekman/. Läst 29 maj 2022. 
  35. ^ ”Varför accepteras Kyiv Independents nazistkopplingar?”. Dagens ETC. https://www.etc.se/ledare/varfoer-accepteras-kyiv-independents-nazistkopplingar. Läst 4 augusti 2022. 
  36. ^ ”Erik Helmerson: Varför är det så viktigt att misstänkliggöra Ukrainas kamp?”. DN.SE. 11 april 2022. https://www.dn.se/ledare/erik-helmerson-varfor-ar-det-sa-viktigt-att-misstankliggora-ukrainas-kamp/. Läst 4 augusti 2022. 
  37. ^ ”LINDA JERNECK: Tokvänstern ser nazister överallt – men blundar för krigsbrott”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/ledare/linda-jerneck/tokvanstern-ser-nazister-overallt-men-blundar-for-krigsbrott/. Läst 4 augusti 2022. 
  38. ^ Nyheter, S. V. T. (11 april 2022). ”Dagens ETC bryter med Kajsa Ekis Ekman”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/kultur/dagens-etc-bryter-med-kajsa-ekis-ekman. Läst 29 maj 2022. 
  39. ^ ”HYNEK PALLAS: Vänstern känner inte igen den ryska propagandan”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kultur/hynek-pallas/vanstern-kanner-inte-igen-den-ryska-propagandan/. Läst 4 augusti 2022. 
  40. ^ Cwejman, Adam (12 april 2022). ”Ekis Ekman bör ha rätt att ha fel”. gp.se. https://www.gp.se/1.70471675. Läst 4 augusti 2022. 
  41. ^ ”Det finns en särskild plats i helvetet för fega redaktörer”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/ALwPwj. Läst 4 augusti 2022. 
  42. ^ ”Stefan Sundström: Varför kan vi inte ha två tankar i huvudet samtidigt?”. Dagens ETC. https://www.etc.se/kronika/stefan-sundstroem-varfoer-kan-vi-inte-ha-tvaa-tankar-i-huvudet-samtidigt. Läst 4 augusti 2022. 
  43. ^ ”Chefredaktören borde ompröva sitt beslut”. Dagens ETC. https://www.etc.se/debatt/chefredaktoeren-borde-omproeva-sitt-beslut. Läst 29 maj 2022. 
  44. ^ Andrea Wesslén (16 december 2015). ””Sverige och Grekland har mycket gemensamt””. Dagens ETC. https://www.etc.se/inrikes/sverige-och-grekland-har-mycket-gemensamt. 
  45. ^ Sara Lidman-sällskapet. ”Kajsa Ekis Ekman tilldelas Sara Lidman-priset 2016”. Pressmeddelande. Läst 26 januari 2016.
  46. ^ TT (28 januari 2020). ”Kajsa Ekis Ekman får Leninpriset”. www.nt.se. https://www.nt.se/kultur-noje/kajsa-ekis-ekman-far-leninpriset-om6481215.aspx. Läst 9 februari 2020. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]