Kajsa "Ekis" Ekman

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kajsa Ekis Ekman
Kajsa Ekis Ekman (cropped).jpg
FöddAnna Kajsa Helena Langemar Ekman
25 juli 1980 (41 år)
Stockholm, Sverige
NationalitetSvensk
MedborgarskapSvenskt
SysselsättningJournalist, författare
Känd förFörfattare och journalist
Utmärkelser
Jan Myrdals lilla pris – Robespierrepriset (2010)
Redigera Wikidata

Anna Kajsa Helena Langemar ”Ekis” Ekman Makboul, född 25 juli 1980 i Stockholm,[1][2] är en svensk journalist och författare. Hon medarbetar i Dagens Nyheters kultursida, är ledarskribentDagens ETC samt kolumnist på den norska tidningen Klassekampen. Tidigare var hon medlem i redaktionen för tidningen Brand. Ekman har publicerats i The Guardian, TruthDig, FeministCurrent och Kathimerini. Hon föreläser internationellt om handel med kvinnor och om kristeori.[3]

Kajsa Ekman är en av grundarna till aktionsgruppen Klimax,[4] Feministiskt Nej till Surrogatmödraskap[5] och Nätverket för Grekland.[6]

År 2020 tilldelades hon Leninpriset med motiveringen att hon är en "självständig socialist och feminist med hela världen som arbetsfält".[7]

Böcker[redigera | redigera wikitext]

Kajsa Ekis Ekman debuterade 2010 med boken Varat och varan, med undertiteln Prostitution, surrogatmödraskap och den delade människan. Den fick ett blandat mottagande och särskilt ställningstagandet mot surrogatmödraskap skapade debatt.[8] Maria Sveland kallade den i Dagens Nyheter för "en av årets viktigaste böcker"[9] och den har översatts till engelska, tyska, spanska och franska.[10] Boken ledde till debatt om surrogatmödraskap i Sverige och till att Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ tog ställning emot det.

Kajsa Ekis Ekmans bok Skulden (2013) handlar om den ekonomiska krisen i Europa utifrån ett grekiskt perspektiv, en bok som översattes till grekiska med titeln κλεμμένη άνοιξη ("Den stulna våren"). Den vänder sig mot den i Sverige citerade myten om den lata greken. För boken och för engagemang för Grekland fick hon priset Årets svensk-grek 2015.

Ekmans bok Om könets existens som behandlar den nya synen på kön, utkom i april 2021 på förlaget Polaris.

Opinionsbildning[redigera | redigera wikitext]

Israelkritik[redigera | redigera wikitext]

Kajsa Ekis Ekman var sommaren 2015 som aktivist ombord på ett av fartygen i Ship to Gaza-aktionen för att protestera mot Israels blockad av Gazaremsan. Fartyget stormades av israelisk militär, varefter hon satt frihetsberövad en vecka i Givonfängelset i Ramla.[11][12] Hon menar att Israel som stat är "byggt på ockupation, fördrivning av människor samt apartheid" och att detta bör kritiseras. [13]

Syn på kapitalism och robotisering[redigera | redigera wikitext]

Kajsa Ekis Ekman har gjort ett TedX-talk om kapitalismen. I talet förklarar hon varför hon ser de senaste trettio åren som en högeroffensiv, där kapitalisterna har sökt återvinna oljekrisens förlorade profiter genom tre strategier. För det första genom att privatisera och äta sig in på välfärdssektorn, för det andra genom att ägna sig åt bank- och spekulationsverksamhet i allt högre grad samt för det tredje att sänka löner och/eller flytta till låglöneländer. I Sveriges Televisions program "Idévärlden" 2017 säger hon att kapitalismen är anarkistisk till sin natur.[14] Hon har också, apropå robotiseringen, invänt mot teoretiker som exempelvis Paul Mason som menar att robotiseringen kommer att ta över våra arbeten och att mjukvara är en vara som skapar sig själv. Ekman har kommenterat detta med att Mason inte ser det arbete som utförs inom mjukvarusektorn och att han därmed osynliggör detta arbete.

Simhallen i Högdalen[redigera | redigera wikitext]

År 2010 lade Kajsa Ekis Ekman ut idrottsborgarrådet Regina Kevius badkar till försäljning på köp- och säljsajten Blocket i protest mot borgarrådets utförsäljning av simhallen i Högdalen i Stockholm. Annonsen stoppades av Blocket eftersom badkaret inte tillhörde annonsören. Ekis Ekman menade att med samma logik hade Kevius inte heller rätt att sälja ut simhallen, som tillhörde folket.[15]

Synen på kön[redigera | redigera wikitext]

Ekman menar att synen på könet har förändrats från biologiskt till upplevt och att det leder till att kvinnofrågan riskerar att undermineras.[16][17] Hon tog upp det första gången i en artikel i Aftonbladet 2018, med titeln Könet i knoppen[17] och utvecklade det framförallt i boken Om könets existens: tankar om den nya synen på kön.[16] Hennes poäng är att feminismen alltid krigat för att oberoende av kön så ska man få ha vilken roll som helst. Hon menar att konsekvensen med den nya synen blir att de som utlever en typiskt kvinnlig roll, till exempel en pojke som leker med dockor, riskerar att pådyvlas det biologiska könet kvinna, samt att ordet kvinna raderas ut vilket rycker undan mattan för kvinnorörelsen.[16] Det har lett till kritik från delar av den feministiska rörelsen som vill vara inkluderande och menar att kön är upplevt.[17][16] Boken mötte stark kritik av RFSL, som publicerade pamfletten 100 faktafel i Om könets existens.[18][19]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kajsa Ekis Ekman på Leopard Förlags webbplats Arkiverad 26 juni 2018 hämtat från the Wayback Machine. Läst 15 oktober 2011.
  2. ^ ratsit.se
  3. ^ ”Kajsa Ekis Ekman: ”Det borde finnas ett halvårs karantän mot mediedrev” - Resumé”. www.resume.se. http://www.resume.se/nyheter/artiklar/2016/06/11/kajsa-ekis-ekman-det-borde-finnas-ett-halvars-karantan-mot-mediedrev/. Läst 14 juni 2016. 
  4. ^ Lybrary.com Arkiverad 17 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ Overdrive.com Arkiverad 24 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ Nätverket för Grekland
  7. ^ [a b] ”Kajsa Ekis Ekman | Leninpriset”. http://www.leninpriset.se/pristagare/kajsa-ekis-ekman-5/. Läst 9 februari 2020. 
  8. ^ Exploaterad surrogatmamma eller altruistisk värdmamma. Linn Lindström, Examensarbete i Socialt arbete, Malmö högskola 2012, Socionomprogrammet. Läst 2016-06-03.
  9. ^ Sveland, Maria (16 september 2010). ”Utan offer inga förövare”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/utan-offer-inga-forovare/. Läst 9 augusti 2014. 
  10. ^ ”"Being and Being Bought" på Spinifex Press hemsida”. Arkiverad från originalet den 26 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140626224858/http://spinifexpress.com.au/Bookstore/book/id=246/. Läst 9 augusti 2014. 
  11. ^ ”Svenskana kvar i fängelset – Kajsa Ekis Ekman isoleras från de andra svenskarna”. Aktuellt Fokus. 1 juli 2017. http://aktuelltfokus.se/svenskarna-lvar-i-fangenskap-ekis-isoleras-ifran-de-andra-fangarna/. Läst 18 juli 2017. 
  12. ^ Eric Emanuelsson (6 juli 2015). ”Kajsa Ekis Ekman fängslades av israelisk militär – de frågade om sonen”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/kajsa-ekis-ekman-fangslades-av-militar/. Läst 18 juli 2017. 
  13. ^ Elvander saknar exempel på antisemitism inom vänstern, i Flamman 2018
  14. ^ Kapitalismen är ohållbar - Kajsa Ekis Ekman | Idévärlden i SVT. Tidsintervall: 4.55-4.58. Publicerades den 13 februari 2017
  15. ^ Dagens Media: "Hon säljer toppmoderatens badkar" Arkiverad 3 september 2014 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 2 september 2014.
  16. ^ [a b c d] ”Kajsa Ekis Ekman: Nya synen på kön gynnar inte kvinnor”. DN.SE. 24 april 2021. https://www.dn.se/kultur/kajsa-ekis-ekman-nya-synen-pa-kon-gynnar-inte-kvinnor/. Läst 5 maj 2021. 
  17. ^ [a b c] ”Så har turerna gått kring Kajsa Ekis Ekman och transfeminismbråket”. SVT Nyheter. 7 mars 2018. https://www.svt.se/opinion/kajsa-ekis-ekman-och-transfeminismbraket-detta-har-hant. Läst 5 maj 2021. 
  18. ^ ”Kajsa Ekis Ekman missar allt transrörelsen och feminismen har gemensamt”. DN.SE. 28 april 2021. https://www.dn.se/kultur/kajsa-ekis-ekman-missar-allt-transrorelsen-och-feminismen-har-gemensamt/. Läst 3 maj 2021. 
  19. ^ https://www.svt.se/kultur/kajsa-ekis-ekman-anklagas-for-faktafel-i-ny-bok
  20. ^ ETC 16 december 2015, "Sverige och Grekland har mycket gemensamt"
  21. ^ Sara Lidman-sällskapet. ”Kajsa Ekis Ekman tilldelas Sara Lidman-priset 2016”. Pressmeddelande. Läst 26 januari 2016.
  22. ^ TT (28 januari 2020). ”Kajsa Ekis Ekman får Leninpriset”. www.nt.se. https://www.nt.se/kultur-noje/kajsa-ekis-ekman-far-leninpriset-om6481215.aspx. Läst 9 februari 2020. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]