Kaviar

Från Wikipedia
Laxrom (vänster) och störrom (höger) serverat på speciella skedar av pärlemor som inte ska fördärva smaken av kaviaren.

Kaviar är ett livsmedel som består av saltad, ofta pastöriserad men inte alltid, och ibland rökt fiskrom från arter i familjen störar (Acipenseridae).

Internationellt, och traditionellt används termen kaviar enbart om rom från vild stör ifrån Kaspiska- och Svarta havet.[1] Beroende på land så kan kaviar referera till rom från en rad olika fiskar som lax, regnbåge, sjuryggsfiskar, vitfisk[2] karp,[3] och andra arter av stör.[4][5]

I Sverige används begreppet kaviar även om ett mer processat livsmedel med fiskrom från torskfiskar och sej, ofta förknippad med produkten Kalles kaviar. Detta livsmedel benämns också smörgåskaviar, för att särskilja det från annan kaviar.

Ordet kaviar kommer från persiskans خاويار (Xāviār, khag avar) vilket betyder "havande stör". På ryska används ett annat ord икра (ikra) som betyder "fiskrom".

Kaviar är en delikatess, och rysk och iransk kaviar från kaspiska regionen är högt värderad. Kaviar äts som den är eller används som pålägg, på bröd eller kex, eller som garnering.

Olika typer av kaviar

Olika sorters kaviar uppradade på småbröd.

Man skiljer framför allt mellan smörgåskaviar, till exempel Kalles kaviar, och kaspisk kaviar.

Kaspisk kaviar eller rysk kaviar

Kaspisk kaviar är fiskrom från olika arter av störfiskar. Det räknas som en lyxvara.

Idag produceras kaviar mestadels i Iran, Azerbajdzjan, och Ryssland. Iran producerar årligen 90 ton kaviar, och är världsledande. Strax efter kommer Ryssland med 60 ton per år, vilket mestadels exporteras till USA och Storbritannien. Den dyraste varianterna är beluga (hus), ossetra (rysk stör) och sevruga (stjärnstör).

Rysk kaviar är en stor exportprodukt. Den är dyr och anses vara en delikatess. Kaviaren indelas efter kornstorlek och störart. Den mest exklusiva sorten heter beluga (värde i butiken är cirka 120 000 kr/kg), sedan följer osetra, imperial och sevruga. Även azerisk kaviar kallas ofta felaktigt för rysk kaviar. Förutom i Ryssland och Azerbajdzjan bedrivs störfiske i jakt på den åtråvärda kaviaren i Iran, Kazakstan och Turkmenistan. För att skydda stören, som de senaste 20 åren minskat med 90 % och alltmer hotas av utfiskning, har man infört centralt utfärdade certifikat för seriösa fiskare. Dock bedrivs ett omfattande tjuvfiske. Sedan 2003 har inget tillstånd för försäljning utfärdats varken i Ryssland eller Sverige, vilket i praktiken innebär förbud mot att sälja varan i Sverige.

Karprom, tarama

Rom från karp kallas i Cypern, Grekland och Turkiet för tarama. Av tarama görs en kräm som i Grekland kallas taramosalata och i Turkiet kallas för tarama. Maträtten är spridd i västerlandet, antingen som en typisk grekisk/turkisk maträtt, eller som inkorporerad i det lokala köket.

Smörgåskaviar

Kalles kaviar.

Kaviar tillverkad av rom från torskfiskar och sej med huvudsyfte att fungera som smörgåspålägg. Till skillnad från den ryska kaviaren är smörgåskaviaren betydligt mer bearbetad. Förutom rom (oftast rökt), så innehåller den även tomatpuré, potatis, socker, med mera. Ett i Sverige välkänt märke är Kalles kaviar, som tillverkats av Abba Seafood sedan 1954. Svennes kaviar är en mildare och billigare variant, som kommer från samma företag.

Se även

Källor

  1. ^ lan Davidson, Tom Jaine, The Oxford companion to food, Oxford University Press, 2006, ISBN 0-19-280681-5, ISBN 978-0-19-280681-9, p. 150.
  2. ^ ”Smith Bros. Whitefish Caviar”. web44.net. http://www.christmaswhistler.web44.net/smithHistory/SmithBrosWhitefishCaviar.html. [död länk]
  3. ^ Fodor, Alexandrina, et al. "ASSESSMENT OF DEGREE OF FRESHNESS AND QUALITY OF PRODUCTS TYPE „FISH ROE" SOLD IN SUPERMARKET CHAIN STORES." Analele Universităţii din Oradea, Fascicula: Ecotoxicologie, Zootehnie şi Tehnologii de Industrie Alimentară 10.A (2011): 177-181.
  4. ^ ”Caviar, American Caviar, Sturgeon Caviar, Black Caviar, Salmon Caviar”. Affordablecaviar.com. http://www.affordablecaviar.com/. Läst 18 augusti 2012. 
  5. ^ ”Romanoff® Caviar”. Marzetti.com. Arkiverad från originalet den 17 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111017181755/http://www.marzetti.com/products/romanoff/product.php?bc=25&cid=18. Läst 18 augusti 2012.