Kyrkslätt

	Kyrkslätts kommun
	Kirkkonummen kunta (finska)
	Kommun
	Kyrkslätts kommuns vapen
	Kyrkslätts kommuns vapen
Land	Finland
Landskap	Nyland
Admin. centrum	Kyrkslätts centrum
Area	1 017,01 km² (2016-01-01)
- land	366,15 km²
- vatten	650,86 km²
Folkmängd	40 433 (2021-12-31)
- män	19 979 (2020-12-31)
- kvinnor	20 103 (2020-12-31)
Befolkningstäthet	110,43 invånare/km²
Politik
- Kommundir.	Virpi Sailas (vald)
- Kommunfullm.; ordf.	Anders Adlercreutz
- Kommunstyr.; ordf.	Timo Haapaniemi
Kommunkod	257
Geonames	649631
Språk ; - Finska:; - Svenska:; - Övriga:	; 77,7 %; 19,7 %; 2,6 %
Läge	60°07′00″N 24°26′00″Ö / 60.11667°N 24.43333°Ö;
	Kyrkslätts kommuns läge Kyrkslätts kommuns läge
	Webbplats: www.kyrkslatt.fi

Kyrkslätt (finska: Kirkkonummi) är en kommun i landskapet Nyland i Finland. Kyrkslätt har cirka &&&&&&&&&&040433.&&&&&040 433 invånare och har en yta på &&&&&&&&&&&01017.&100001 017,01 km². Grannkommunerna är Esbo i öster och Sjundeå i väster samt Ingå i sydväst utanför Obbnäs på Porkalafjärden. I söder gränsar kommunen till Finska viken och i norr är Vichtis den närmaste grannen.

Kyrkslätt är en tvåspråkig kommun med finska som majoritetsspråk och svenska som minoritetsspråk. 78 procent av befolkningen har finska som modersmål och 20 procent svenska. Kyrkslätt är ursprungligen en svenskspråkig kommun (socken) men har med tiden förfinskats avsevärt; de flesta ortnamn har översatts till finska. Före den så kallade Porkalaparentesen då Sovjet innehade Porkala var så när som hela befolkningen svenskspråkig, men finskan är numera dominerande dels på grund av läget nära huvudstaden och inflyttningen efter återlämningen av området.

Kommunen har ett stort centrum med en kyrka, många affärer, bibliotek, pendeltågsstation och annan service.

Historia

Kyrkslätt nämndes i officiella handlingar år 1330, då heter orten "Kyrkioslaeth". Men det finns många fynd från stenåldern och flera hällbilder, framförallt vid kusten. Under århundraden var Kyrkslätt en relativt rik jordbruksbygd med bördig jord och betydande uppfödning av djur. Orten var känd som huvudstaden Helsingfors "kornbod". Fisket var också en viktig näring på grund av traktens många sjöar och närheten till kusten. Kyrkslätt drabbades sedan dels av det finska inbördeskriget 1917–1918, med stora massakrer, dels av fortsättningskriget 1941–1944.

År 1944 bestämdes det att Sovjetunionen skulle få arrendera Porkalaområdet av Finland. Två tredjedelar av Kyrkslätts kommuns yta ingick i detta område. Under tio dagar i september 1944 var Kyrkslättborna tvungna att packa med sig alla möbler, kläder med mera och sedan flytta till den finska sidan då området blev sovjetiskt. Det var bestämt att området skulle tillhöra Sovjetunionen i femtio år, till 1995, men redan tolv år senare fick Finland tillbaka området i samband med Chrustjovs "töväder". När Kyrkslättborna kom tillbaka var mycket förstört, gravstenar omkullvälta och åkrarna igenvuxna. En återuppbyggnadsprocess inleddes som tog större delen av 1950-talet och en stor del av 1960-talet i anspråk.

Under 1960-talet och 1970-talet blev Kyrkslätt en modern industriort med främst teknisk industri. Inflyttningen har varit mycket stor, i och med närheten till Helsingfors (drygt 30 km) samt goda kommunikationer.

Administrativ historik

1 januari 2000 överfördes ett område med 4 invånare till Sjundeå kommun.^[3]

Geografi

I Kyrkslätt finns ungefär 900 öar.^[4] De största av dessa är Medvastö, Ängeslandet, Räfsö, Ramsö, Linlo, Kyrkogårdsön, Träskön, Makilo och Hirsala. Några andra öar är: Gubbelandet, Kallbådan (skär med fyr, utanför Porkala), Karlhamn, Mickelskären (grupp av skär) och Salmen (holme). Kyrkslätt har 86 sjöar^[4], bland dem Vitträsk, Humaljärvi, Björnträsk, Finnträsk, Palojärvi, Storträsk, Juusjärvi och Stora Lonoks. Kyrkslätts kust sträcker sig hela 145 km och havsområdet är 650 km². Tavastfjärden och Morsfjärden är fjärdar i Kyrkslätt.

Naturen

Kyrkslätt är en idyllisk havskommun med mycket sevärt. Man kan till exempel besöka Källvik friluftsområde i Porkala, och om man kommer med båt till Kyrkslätt kan man komma till Porkala Marin. På Linlo, Hila, kan man promenad på den vackra ön. Man kan besöka den Ryska begravningsplatsen eller också kan man handla i Gårdsboden, en gårdsbutik i vacker miljö i Estby. I Kyrkslätt finns det två fågeltorn för fågelskådare, ett i Saltfjärden och ett på Medvastö.

Byar

Aspsjö (fi. Haapajärvi), Abramsby, Bergstad, Biskopsböle, Bobäck (fi. Luoma), Bondarby, Båtvik, Böle, Danskarby (fi. Tanskarla), Domvik, Dåvits, Edis, Edö, Estby (fi. Eestinkylä), Evitskog, Finnby, Finnsbacka, Friggesby, Gesterby, Getberg (fi. Vuohimäki), Gillobacka (fi. Killinmäki), Grundträsk, Gumbacka, Gunnarsby, Gunnarskulla, Hila, Hilabäck, Hindersby (fi. Heikkilä), Hirsala, Honskby, Hullus, Häggesböle, Hällnäs, Ingels, Ingvalsby, Jolkby, Jorvas, Junckars (eller Junkars?), Järsö, Kalljärvi, Kantvik, Karuby, Kattholm, Kauhala, Knopps, Kolsarby (fi. Kolsari), Korkkulla, Koski, Kvarnby (fi. Myllykylä), Kvis, Kylmälä, Kärras, Lappböle (fi. Lapinkylä), Leivola, Leivosböle, Lill-Estby, Lill-Kantskog (eller Lillkanskog?), Loviselund, Långstrand, Masaby, Mattby, Medvastö, Munkkulla, Navala, Nägels, Näse, Obbnäs (fi. Upinniemi), Oitbacka (fi. Oitmäki), Petäjärvi (Anttila), Porkala (fi. Porkkala), Prästgårdsbacken (fi. Pappilanmäki) Rilax, Sarvvik, Sevals, Skinnars, Smedsby (fi. Sepänkylä), Smedsede, Smeds-Edö, Sperrings, Storkanskog (eller Storkansskog?), Storms, Strömsby, Stubbans, Stubbhagen, Sundsberg, Sävvalla, Tolls, Torsvik, Träskby, Veikkola, Vilhelmsberg, Vols, Vårnäs, Värby, Ytterkurk, Ådbäck, Ängvik, Österby, Överby, Överkurk.

Som bosättningsområden räknas Bro, Kusas (fi. Kuusala), Kyrkvalla, Lindal och Vecklax (fi. Veklahti). Det finns en egendom som heter Eriksgård.

Styre och politik

Mandatfördelning i Kyrkslätts kommun, valen 1976–2021

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1976

6

13

2

12

1

8

1

6

13

2

12

8

43

75,6

1980

5

13

1

12

1

10

5

13

12

10

43

75,1

1984

3

12

4

1

13

9

3

12

4

13

9

43

71,0

1988

3

12

3

1

12

11

3

12

3

12

11

43

67,9

1992

3

12

6

1

12

9

3

12

6

12

9

43

69,3

1996

2

11

4

2

1

10

1

12

2

11

4

2

10

12

43

62,1

2000

2

9

5

3

10

1

13

2

9

5

3

10

13

43

56,1

2004

2

12

6

5

11

1

14

12

6

5

11

14

51

61,6

30

21

2008

2

8

7

3

10

2

16

8

7

3

10

16

51

63,0

30

21

2012

1

8

7

5

3

11

1

15

8

7

5

3

11

15

51

61,1

26

25

2017

1

7

11

4

2

11

2

13

7

11

4

11

13

51

61,7

24

27

2021

1

5

8

5

7

1

12

5

8

5

7

12

51

58,8

28

23

Kolumnen övriga representerar:
- För valet 2021 Pro Kirkkonummi, Pro Kyrkslätt yhteislista (5).

Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Vänorter

Kyrkslätt har två vänorter:^[5]

Sundbyberg, Sverige, sedan 1972
Paldiski, Estland, sedan 1996

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

De största arbetsgivarna i kommunen är L M Ericsson, Danisco, Prysmian Cables and Systems, Varuboden-Osla, Johtamistaidon opisto och Gyproc.

Kommunikationer

Vägar

E18, Stamväg 51 och Ring III går genom Kyrkslätt.

Järnvägar

Kustbanan Åbo-Helsingfors går genom Kyrkslätt med fjärrtågstrafik från Kyrkslätts station. Pendeltågen stannar också i Masaby, Jorvas och Tolls.

Färdmedel

I Porkala Havsby finns det en bemannad gästhamn. Om man kommer med flyg till Helsingfors-Vanda flygplats är det 40 km till Kyrkslätt. Vid rubriken kommunikationer kan man se vilka vägar som går genom Kyrkslätt.

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Kyrkslätts kommun 1975–2020^[6]

År			Folkmängd
1975			15 769
1980			19 919
1985			23 255
1990			25 366
1995			27 316
2000			29 694
2005			33 581
2010			36 942
2015			38 649
2020			40 082
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Språk

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl.^[7]^[8]

Språk	Talare 2022-12-31
Språk	Antal	Andel (%)
Hela befolkningen	40 722	100,0
Inhemska språk totalt	36 359	89,3
Finska	30 111	73,9
Svenska	6 239	15,3
Samiska	9	0,0
Främmande språk totalt	4 363	10,7
Estniska	1 150	2,8
Ryska	830	2,0
Albanska	347	0,9
Engelska	279	0,7
Arabiska	127	0,3
Tyska	114	0,3
Ukrainska	108	0,3
Tigrinska	101	0,2
Persiska	93	0,2
Spanska	84	0,2
Kinesiska	80	0,2
Kurdiska	74	0,2
Ungerska	71	0,2
Turkiska	63	0,2
Vietnamesiska	63	0,2
Thailändska	56	0,1
Språk med färre än 50 talare men fler än 10	576	1,4
Språk med färre än 10 talare	147	0,4

Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.

Finska (73,9 %)

Svenska (15,3 %)

Samiska (0,0 %)

Främmande språk (10,8 %)

Kultur

Museer

Ragvalds museiområde är en traditionell bondgård vid gamla Kungsvägen. I gårdens huvudbyggnad finns många gamla föremål. De första uppgifterna om Ragvalds är från 1540-talet i Gustav Vasas jordeböcker. Den sista privata ägaren var Bertil Malmström (1900-1982). Efter hans död bildade man ett museum av gårdscentrumet. Museet drivs av Kyrkslätts kommun.

I Kyrkslätt finns också Alisgården som är ett hembygdsmuseum. Huvudbyggnaden på Alisgården är flyttad från Evitskog till Lappböle. Alisgården är en fortsättning på Tina hembygdsmuseum i Masaby som öppnade 1913 och upphörde då Porkalaområdet evakuerades 1944. Hembygdsmuseet drivs av Kyrkslätts hembygdsförening.

I Gesterby nära Kyrkslätt svenska skolor finns Gesterby museiområde. Där finns bl.a. en väderkvarn och gamla byggnader i rött med vita knutar.

Hvitträsk är ett arkitekturmuseum. Arkitekterna Herman Gesellius, Armas Lindgren och Eliel Saarinen planerade och lät bygga en gemensam ateljé och hem för sina familjer vid Vitträsk i början av 1900-talet. I detta ateljéhem som är byggt i nationalromantisk stil finns exempel på arkitekternas arbete såväl som deras färgstarka konstnärsliv.

I byggverktygsmuseet finns byggnadsarbetarnas traditionella verktyg. Museet ligger vid konferens- och utbildningscentret Siikaranta i Siikajärvi.

Bibliotek

I Kyrkslätt finns tre bibliotek. Huvudbiblioteket i Kyrkslätt centrum är stort och har mycket böcker. I Veikkola finns det ett gult trähus som är ett bibliotek. Det tredje biblioteket finns i Masaby.

Kyrkor

Aspsjö kyrka i norra Kyrkslätt, byggd 1822

Kyrkslätts kyrka, St. Mikaels kyrka, som är en medeltida gråstenskyrka mitt i centrum, utgör ett kännetecken för hela socknen. Glasmålningarna i kyrkan målades av konstnären Lennart Segerstråle inför socknens 600-årsjubileum år 1930. Kyrkan är omgiven av en kyrkogård med uråldriga gravvårdar. På området finns också den på 2000-talet etablerade urnlunden som är planerad av Bey Heng.

Aspsjö (fi:Haapajärvi) träkyrka är en hemkyrka för invånarna i de norra delarna av socknen. Kyrkan blev färdig 1823. Byborna byggde den med gemensamma krafter. Även största delen av kyrkans konstverk och takkronor är donerade av närområdets invånare. Vid begravningsplatsen i Aspsjö några kilometer söder om kyrkan finns ett begravningskapell, planerat av arkitekten Erich von Ungern-Stenberg. Det byggdes år 1948, då huvudkyrkan och dess begravningsplats var belägna på Porkala arrendeområde som hade överlåtits till Sovjetunionen.

Obbnäs havskapell är den första militärkyrka som byggts i det självständiga Finland. Kapellet, som invigdes år 1965, är planerat av arkitekten Mikko Heliövaara. Kapellets form ger ett intryck av fören på ett fartyg som skär genom vågorna. Havskapellet ligger på garnisonsområdet och man måste få separat tillstånd för att besöka den.

På lägercentret på Räfsö ligger St. Nikolaus kyrka som byggdes med gemensamma krafter. Den är en kåta, vars ursprungliga mening var att vara en grillkåta, men sen kom man på idén att göra det till ett kapell.

Masaby kyrka, Matteus kyrka är den första kyrka som byggts i Finland under 2000-talet. Kyrkan är planerad av arkitekten Erkki Pitkäranta. Konstverket ”Floden – Berget – Kristus” i kyrkan är gjort av konstnären Jan-Erik Andersson tillsammans med arkitekten.

Dialekt

Kyrkslättdialekten är en gammal döende dialekt. Smeden Hjalmar Tallberg (1902–1980) har skrivit ner flera roliga historier på "Körslättdialekt", sammanfattade i ett av Kyrkslätts hembygdsförening utgiven häfte "Tallbergs bästa". En del av berättelserna finns inlästa av Tallberg själv.^[9]

Några av huvuddragen i "körslättdialektin" är:

hårt "k", d.v.s. ordet kyrka sägs inte [tsjyrka] utan [körkka]
som i många nyländska dialekter, blir i bestämd form singularis ändelsen -en antingen -n eller -in. Till exempel skogen → [skoogin], slätten → [slätn]
adjektiv får ofta ändelsen -er, till exempel snygg blir snygger [snyggär]
u → o, till exempel sku(lle) → [sko], nog → [no], kunde → [kond]
verb i imperfekt får ofta förkortad ändelse; -de → d, till exempel Jag hade ätit i köket → [Ja hadd eti i köki]
Inga/kort betoning på många ord, till exempel eetit → eti, konsonanter kan falla bort, till exempel fattig → fati
verb i presens saknar ofta ändelse, till exempel torka → [tårk]
efternamn som slutar på -berg blir [-bär]

Urval av körslättska ord:

utav → "åta"
sådana → "toko; tokoga"
ätit bra → "väletiger"
hemlagad → "himlagager"
annat → "anat"
full → "foller"
äldre → "eldär"
hördes → "hördist"
att → "ti"
papperspåse → "paperspåsa" (kort "å")
haft → "havi"
hört → "höri"

Utdrag ur en av H.Tallbergs berättelser: – Ja ha höri att mamma ha vari ti stan å köpi en litn bror åt dej. – Nääi, svara pojkin, no ä han himlagager.

Kända kyrkslättsbor

Teemu Selänne, ishockeyspelare
Kari Tapio, artist
Elisabeth Rehn, politiker
Eero Saarinen, arkitekt
Anders Adlercreutz, politiker
Raija Vahasalo, politiker
Amin Asikainen, boxare
Raija Oranen, författare
Olli Mäki, boxare
Pekka Hartonen, artist
Svante Martin, skådespelare
Likanen Etelä, rapgrupp

Se även

Kärrslett, estnisk byn grundad av svensktalande kyrkslättbor

Referenser

Kyrkslätts kommuns webbplats (svenska) Läst 14 november 2012.

Noter

^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.
^ (på finska och svenska) ( PDF) Befolkning kommunvis och i storleksordning 31.12.1999. Finlands officiella statistik. "Befolkning 2000:3". Helsingfors: Statistikcentralen. 2000. sid. 4 (5 i pdf:en). ISBN 951-727-729-6. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/158295/xvaksu_199900_2000_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 29 mars 2023
^ [a b] Info om kommunen Arkiverad 22 december 2015 hämtat från the Wayback Machine.
^ Vänorter Arkiverad 19 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine.
^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 26 mars 2023.
^ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023.
^ ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023.
^ "Hjalmars historier", sammanställd av Inga-Lill Ihrcke Arkiverad 14 juni 2013 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Kyrkslätt.
Bilder & media
Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)

Kartor över Kyrkslätt

[Statmallen_Areal_land_i_Finlands_Kommuner-1] [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.

[Statmallen_Befolkning_i_Finlands_kommuner-2] [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.

[3] (på finska och svenska) ( PDF) Befolkning kommunvis och i storleksordning 31.12.1999. Finlands officiella statistik. "Befolkning 2000:3". Helsingfors: Statistikcentralen. 2000. sid. 4 (5 i pdf:en). ISBN 951-727-729-6. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/158295/xvaksu_199900_2000_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 29 mars 2023

[Info-4] [a b] Info om kommunen Arkiverad 22 december 2015 hämtat från the Wayback Machine.

[5] Vänorter Arkiverad 19 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine.

[6] ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 26 mars 2023.

[7] ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023.

[8] ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023.

[9] "Hjalmars historier", sammanställd av Inga-Lill Ihrcke Arkiverad 14 juni 2013 hämtat från the Wayback Machine.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]