Lingon

Lingon
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Ljungordningen Ericales
Familj	Ljungväxter Ericaceae
Släkte	Blåbärssläktet Vaccinium
Art	Lingon V. vitis-idaea
Vetenskapligt namn
§ Vaccinium vitis-idaea
Auktor	L., 1753
1 Blommande gren 2 Mognande bär 3 Blomma i längdsnitt 4 Ståndare, 8× förstoring

Lingon (Vaccinium vitis-idaea) är ett ris som är vintergrönt. Lingonets bär, som också heter lingon, är ätliga, och mognar i augusti–september. Lingonväxter odlas sällan och bären plockas ofta från vilda växter.

Beskrivning

Lingon blir 10-40 centimeter hög med kompakt växtsätt.

Lingonväxter har blad året om, även under de kallaste vintrarna. De sprider sig med underjordiska rötter. På sommaren har de vita blommor och frukten mognar på hösten. Lingonets bär är röda och sura.

Mjölon

Lingon liknar mjölon och kan förväxlas med denna växt. Mjölonet har fått sitt namn av att bäret är torrare och mjöligare än lingonet, vilket är den tydligaste skillnaden. Hos lingon är bladkanterna nedvikta och hos mjölon är kanterna platta. Lingonriset växer också mer upprätt, medan mjölon har liggande ris.

Biotop

Lingon trivs i halvskugga och med sur, fuktig jordmån. I Sverige är lingon vanligt i gles barrskog, särskilt i närheten av tall. Obördig jordmån tåls men inte basisk jordmån. Lingonväxter är mycket tåliga mot kyla; de kan tåla -40 °C och eventuellt lägre, men växer dåligt där somrarna är mycket varma.

Utbredning

Lingonets naturliga utbredningsområde är norra halvklotets skogsbälte i Europa, Asien, och Nordamerika, från tempererade till nästan arktiska klimat.

Lingon som mat

Lingon är en populär frukt i nordliga Europa, särskilt i Skandinavien, där alla får plocka dem i skogen, tack vare allemansrätten. De bär som inte har blivit övermogna kan plockas med bärplockare. Bären kokas och sockras i allmänhet innan de ätes som sylt, saft, kompott eller gelé. De kan också serveras rårörda, vilket innebär att de krossas och blandas med socker. Tack vare dess höga innehåll av bensoesyra är hållbarheten hög för produkterna även vid lågt sockerinnehåll. Traditionellt serveras lingon till bland annat vilt, små svenska köttbullar, blodpudding, kroppkakor och fläskpannkaka.

Näringsvärde

Lingon innehåller organiska syror, vitaminer (A, C, B₁, B₂, B₃), och grundämnena kalium, kalcium, magnesium, och fosfor.

Maträtter och produkter baserade på lingon

• Lingonsylt
• Rårörda lingon
• Lingondricka
• Klappgröt

Medicinsk användning

Osötade lingon används i folkmedicinen som ett medel mot urinvägsinfektion. En amerikansk studie visade 2004 att lingon innehåller lika mycket resveratrol som vindruvor.

Lingon i kulturen

• Lingonben – sång av och med Povel Ramel
• På lingonröda tuvor – alternativ titel på Flickorna i Småland, sång av Karl Williams
• Hur många lingon finns det i världen? – svensk film med Glada Hudikteatern

Bygdemål

Namn	Trakt	Anteckning	Referens
Bremle
Klöjson	Finland (Nyland)
Kröjson
Kröjsonbär
Krösebär	Dalsland
Kröser	Blekinge, Dalsland
Kröson
Krösä (Singular)	Närke	Plural kröser
Ljungbär
Rödbär		Kan även avse smultron
Tyssling

Bilder

• 
  Blommande ris
• 
  Bär
• 
  Blommor

Se även

• Blåbär
• Tranbär

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Lingon.
  Bilder & media
• Den Virtuella Floran
• Lingon i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
• IPNI • International Plant Names Index
• Lingon på livsmedelsdatabasen Fineli
• Lingon Vilda blommor i Sverige

Utbredningskartor

• Norden [2]
• Norra halvklotet [3]