Livregementsbrigaden

Från Wikipedia
Livregementsbrigaden
Information
Officiellt namnLivregementsbrigaden
Datum1791–1815
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypInfanteriet, Kavalleriet
FöregångareLivregementet till häst
EfterföljareLivregementets dragonkår,
Livregementets husarkår,
Livregementets grenadjärkår
StorlekBrigad
FörläggningsortUtnäslöt
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga

Livregementsbrigaden var ett infanteri- och kavalleriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1791–1815. Förbandet var indelt och rekryterade i huvudsak sitt manskap från östra Svealand.[1]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Livregementsbrigaden bildades 1791 genom att Livregementet till häst omorganiserades och delades upp i tre kårer. Dessa var Livregementsbrigadens kyrassiärkår, som bestod av kompanierna som låg närmast huvudstaden och som utgjorde tungt kavalleri, Livregementsbrigadens lätta dragonkår som bestod av Örebro, Fellingsbro, Östra Närkes och Vadsbo kompanier och Livregementsbrigadens lätta infanteribataljon som bestod av kompanierna i Västmanland och från 1804 även Södermanlands kompani. Livregementsbrigadens lätta infanteribataljon omorganiserades 1796 till Livregementets grenadjärkår.

Tre kompanier samlades på Utnäs Löt i slutet av sommaren för att genomgå generalmönstring och omorganiseras till en inom en brigad självständig lätt infanteri- och jägarbataljon. En förbandschef hade tillsatts genom transport av en ryttmästare från Savolax Fotjägarregemente. Flera tjänstebyten genomfördes och räfflade gevär, så kallade studsare, utdelades. En vecka senare samlades fem kompanier till häst "i full parad med kyller och harnesk" vid Järva för att dra genom Stockholm till Gärdet där generalmönstring genomfördes av dem, och de omorganiserades till en inom en brigad självständig kyrassiärkår.

Fyra kompanier lätta dragoner var under hemtransport från Finland. Dessa kom senare att generalmönstras och omorganiseras till en lätt dragonkår, med specialvapen och specialhästutrustning. Man mönstrade vid samma tillfällen även Lifregementets vargering (värnpliktigt förstärkningsmanskap), vilket gjorde att personalstyrkan uppgick till hela 1 200 man fast anställda och lika många vargering, totalt omkring 2 200 man jämte hästar och officerare. År 1815 upplöstes brigaden och dess ingående förband blev istället självständiga förband.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Ingående enheter[redigera | redigera wikitext]

Vid bildandet av Livregementsbrigaden bestod den av tre kårer fördelade på både infanteriet och kavalleriet.

Livregementsbrigadens kyrassiärkår bestod av kompanierna som låg närmast huvudstaden och som utgjorde tungt kavalleri. År 1815 blev kåren självständig och ändrade namn till Livregementets dragonkår, vilket i sin tur 1893 ändrades till Livregementets dragoner.

Livregementsbrigadens lätta dragonkår bestod av Örebro, Fellingsbro, Östra Närkes och Vadsbo kompanier. År 1815 blev kåren självständig och fick namnet Livregementets husarkår.

Livregementsbrigadens lätta infanteribataljon bestod av kompanierna i Västmanland och från 1804 även Södermanlands kompani. Den bytte 1795 namn till Livregementsbrigadens lätta infanterikår och 1808 till Livregementsbrigadens grenadjärkår. Bataljonen omorganiserades 1815 till Livregementets grenadjärkår.

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Sekund- och regementschefer verksamma vid Livregementsbrigaden.

Regementschefer[redigera | redigera wikitext]

  • 1791–1815: Hertig Carl av Södermanland

Sekundchefer vid livregementets lätta dragonkår[redigera | redigera wikitext]

Sekundchefer vid Livregementsbrigadens kyrassiärkår[redigera | redigera wikitext]

Sekundchefer vid Livregementsbrigadens lätta infanterikår (från 1808 grenadjärkår)[redigera | redigera wikitext]

Namn, beteckning och förläggningsort[redigera | redigera wikitext]

Namn
Livregementsbrigaden 1791-??-?? 1815-12-15
Övningsfält och förläggningsort
Utnäslöt 1791-??-?? 1815-12-15

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kjellander (2003), s. 285

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5