Närkebrigaden

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Närkebrigaden
(IB 33)
Närke vapen.svg
Vapensköld för Närkebrigaden
Officiellt namnNärkebrigaden
Datum1949–1992
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypInfanteriet
RollKrigsförband
StorlekInfanteribrigad
FöregångareNärkes regemente [a]
Del avLivregementets grenadjärer
HögkvarterÖrebro garnison
FörläggningsortÖrebro
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg
Truppslagstecken m/1960AM.090956 (guld).jpg
TilläggsteckenTilläggstecken för Närkebrigaden.jpg

Närkebrigaden (IB 33), var en infanteribrigad inom svenska armén som verkade i olika former åren 1949–1992. Förbandsledningen var förlagd i Örebro garnison i Örebro.[1][2]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Närkebrigaden tillkom genom försvarsbeslutet 1948, då fältregementet Närkes regemente omorganiserades åren 1949–1951 till en infanteribrigad.[3]

Inför försvarsbeslutet 1982 utreddes en avveckling av ett brigadproducerande regemente. De infanteriregementen med brigader som kom att utredas för avveckling var Livregementets grenadjärer (I 3), Norra Smålands regemente (I 12) i Eksjö och Dalregementet (I 13) i Falun. Dalregementet föll snabbt bort i valet av regemente, då Dalabrigaden vid regementet skulle omorganiseras till en norrlandsbrigad, i syfte att öka antal förband utbildade och utrustade för strid i övre Norrland. Kvar blev Norra Smålands regemente och Livregementets grenadjärer, vilka ställdes mot varandra. I valet mellan dessa två regementet förordade överbefälhavaren att Livregementets grenadjärer med dess två brigader skulle avvecklas.[4]

I den proposition som lades fram till riksdagen och som antogs den 24 februari 1982, beslutades att grundutbildningen vid Livregementets grenadjärer tillsammans med militärområdes­verkstaden i Örebro skulle avvecklas senast 1985. Av etablissemanget skulle huvuddelen av marken och anläggningarna avvecklas. Av operativa skäl skulle dock Försvarsområdesbefälhavaren och försvarsområdesstaben bibehållas i Örebro.[4]

I regeringens proposition 1981/82:113 – om program för regional utveckling och resurshushållning, vilken lades fram till riksdagen och som antogs den 4 mars 1982, beslutades att Livregementets grenadjärer (I 3) i Örebro behålls i nuvarande omfattning. Bakgrunden till att regeringen ville ha kvar regementet, var att det ingick som en del i ett ekonomiskt åtgärdspaket för Bergslagsregionen.[5] Vilket medförde att det tidigare beslutet om avveckling av regementet revs upp.

År 1988 hade överbefälhavaren Bengt Gustafsson, på uppdrag av Regeringen Carlsson I, tillsatt en utredning om arméns utveckling, vilket mynnade ut i Försvarsutredning 88. I utredningen och regeringens proposition hade Livregementets grenadjärer (I 3/Fo 51) ställts mot Värmlands regemente (I 2/Fo 52). Då utredningen även föreslog en avveckling av Bohus­läns regemente (I 17), samtidigt som regeringen ställde krav på att ett förband skulle finnas i Bohuslän och Värmlandsområdet, föreslogs Livregementets grenadjärer (I 3/Fo 51) för avveckling, och Värmlands regemente (I 2/Fo 52) skulle kvarstå. Riksdagen antog i december 1989 regeringens proposition om att armén från den 1 juli 1992 skulle bestå av 18 brigader (en minskning med 11 brigader).[6]

Närkebrigaden avvecklades tillsammans med sin systerbrigad den 30 juni 1992. I samband med att brigaden upplöstes och avvecklades, kom de tre brigadskyttebataljonerna vid Närkebrigaden att fördelas på Livgardesbrigaden (IB 1), Värmlandsbrigaden (IB 2) och Livgrenadjärbrigaden (IB 4), och kom under namnet Grenadjärbataljonen att utgöra den fjärde bataljonen vid de tre brigaderna.

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

I samband med försvarsbeslutet 1968 kom brigaden på sikt att bli Livregementets grenadjärers så kallade anfallsbrigad, då ekonomin inom Försvarsmakten ej tillät modernisering av samtliga brigader. Under brigadens aktiva tid kom den att organiseras efter förbandstyperna IB 49, IB 59 IB 66 och IB 77. De tre skyttebataljonerna utbildades vid Livregementets grenadjärer, medan övriga enheter utbildades vid respektive truppslag.

Bataljoner[redigera | redigera wikitext]

  • 33. brigadstaben
    • 33. brigadpansarvärnskompani
    • 33. bandpansarvärnskompani
    • 33. brigadluftvärnskompani
    • 33. brigadspaningskompani
  • 1. brigadskyttebataljonen
  • 2. brigadskyttebataljonen
  • 3. brigadskyttebataljonen
  • 33. brigadhaubitsbataljon
  • 33. brigadunderhållsbataljon
  • 33. brigadingenjörsbataljon

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

  • 1949–1992: ???

Namn, beteckning och förläggningsort[redigera | redigera wikitext]

Namn
Närkebrigaden 1949-10-01 1992-06-30
Beteckningar
IB 33 1949-10-01 1992-06-30
Förläggningsorter
Örebro garnison (F) 1949-10-01 1992-06-30

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Avser fältregementet (krigsförbandet) åren 1942–1949.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Braunstein (2003), s. 31-34
  2. ^ Kjellander (2003), s. 288-289
  3. ^ ”Armens Brigader efter 1948 års försvarsbeslut med kort historik”. Brigadmuseum.se. http://www.brigadmuseum.se/uploads/files/content/Armens-_brigader-_1948.pdf. Läst 20 maj 2017. 
  4. ^ [a b] ”Regeringens proposition 1981/82:102”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-sakerhets--och-forsvarspolitiken-samt_G503102. Läst 22 december 2016. 
  5. ^ ”Regeringens proposition 1981/82:113”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-program-for-regional-utveckling-och_G503113. Läst 22 december 2016. 
  6. ^ ”Regeringens proposition 1989/90:9”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-armens-utveckling-och-totalforsvarets_GD039. Läst 22 december 2016. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]