Mönstersamhälle

Från Wikipedia
Fattigstuga i Saltaire i Yorkshire, typisk för hela samhällets arkitektur.

Ett mönstersamhälle eller modellby är ett samhälle uppbyggt för att bilda mönster för andra samhällen. Många mönstersamhällen från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet är industrisamhällen där bostäderna har separerats från industrianläggningarna. Bostäderna är ofta relativt högkvalitativa, med integrerade samhällsbekvämligheter och attraktiva fysiska miljöer.

Europa[redigera | redigera wikitext]

Brittiska öarna[redigera | redigera wikitext]

Ett exempel på hus vid Port Sunlight.
Typisk lokal butiksrad i byn Bournville.

Termen mönstersamhälle (engelska: model village) användes först av viktorianerna för att beskriva de nya bosättningarna som på 1700-talet skapades på landsbygden av det lantliga herrskapet. När markägare försökte förbättra sina gods av estetiska skäl skapades nya landskap, samtidigt som de fattigas stugor revs och byggdes upp på nytt utom synhåll från deras lanthusvyer.[1] Nya byar skapades exempelvis vid Nuneham Courtenay, där byn byggdes om som bostäder i vanligt tegel på båda sidor om huvudvägen. Vid Milton Abbas flyttades byn och byggdes om i rustik stil, medan Blaise Hamlet i Bristol hade individuellt utformade byggnader, varav några med halmtak.[2]

Swing Riots 1830 uppmärksammade dåliga bostäder på landsbygden med ohälsa och omoral, och markägare avkrävdes att förse stugorna med grundläggande sanitet. De bästa hyresvärdarna tillhandahöll boende, men många antog en paternalistisk attityd när de byggde modellbostäder och ställde sina egna krav på hyresgästerna; de tog ut låga hyror men betalade samtidigt låga löner.[3]

När den industriella revolutionen inleddes såg industrimän som byggde fabriker på landsbygden, till så det restes bostäder åt arbetare samlade kring arbetsplatsen. Ett tidigt exempel på ett industriell mönstersamhälle var New Lanark byggd av Robert Owen.[4] Filantropisk lagda kolgruveägare ordnade från början av 1800-talet anständigt boende åt gruvarbetarna. Earl Fitzwilliam, en paternalistisk ägare till kolgruvor, tillhandahöll hus nära sina kolgropar i Elsecar nära Barnsley som var "… av en klass överlägsen i storlek och arrangemang, och vad gäller bekvämligheter som är kopplade till arbetarklassens."[5] De hade fyra rum och ett skafferi, och utanför en liten trädgård och svinstia.[6]

Fattighus i Ripley Ville i Yorkshire. Byggt 1881 och numera det enda återstående exemplet på byns arkitektur.

Andra mönstersamhällen etablerades av Edward Akroyd i Copley, mellan 1849 och 1853, och i Ackroyden 1861–1863. Akroyd samarbetade med Giles Gilbert Scott. Titus Salt byggde ett mönstersamhälle vid Saltaire.[7] Henry Ripley, ägare till Bowling Dyeworks, började 1866 bygga Ripley Ville i Bradford.[8] Industrisamhällen etablerades 1888 i Price's Village[9] av Price's Patent Candle Company och på Aintree av Hartley's, som ägnade sig åt sylttillverkning.[10] William Levers Port Sunlight hade en by med stora grönytor, och dess hus hade en idealiserat lantlig och folklig stil.[7] Kväkar-relaterade industrialister som George Cadbury och Rowntree's byggde mönstersamhällen vid sina fabriker. Cadbury byggde Bournville mellan 1898 och 1905 och genom en andra fas från 1914, och New Earswick byggdes 1902 för Rowntree's.[11]

När kolbrytningen expanderade byggdes samhällen för att hysa kolgruvearbetare. I Yorkshire byggdes Grimethorpe, Goldthorpe, Woodlands, Fitzwilliam och Bottom Boat för att hysa arbetare vid kolgruvorna. Arkitekten Percy B. Houfton, som utformade Woodlands och Creswell Model Villages, var inflytelserik i utvecklingen av trädgårdsstadsrörelsen.

På 1920-talet byggdes mönstersamhället Silver End i Essex, för Francis Henry Crittall. Dess hus utformades i art déco-stil med platta tak och Crittall-fönster.[12]

Tjeckien[redigera | redigera wikitext]

Zlín, som ligger i Mähren, organiserades och byggdes av Tomáš Baťa. Byn var tänkt att hysa och effektivt organisera arbetarna vid skoföretaget Bata.

Tyskland[redigera | redigera wikitext]

Stadt des KdF-Wagens byggdes för Volkswagenfabriken. Den utvecklades senare till staden Wolfsburg.

Italien[redigera | redigera wikitext]

Crespi d'Adda i regionen Lombardiet är en välbevarad arbetarby och världsarv sedan 1995. Den byggdes från grunden, med början 1878, för att tillhandahålla bostäder och sociala tjänster till arbetarna i en bomullstextilfabrik på stranden av floden Adda.

Crespi d’Adda

Spanien[redigera | redigera wikitext]

Nuevo Baztán utanför Madrid härstammar från en industrimans merkantilistiska och entreprenörmässiga ambitioner från tidigt 1700-tal.

Australien[redigera | redigera wikitext]

Australien[redigera | redigera wikitext]

Cadbury's Chocolate Factory etablerade 1921 Cadbury's Estate i Claremont, Tasmanien.

Nya Zeeland[redigera | redigera wikitext]

Barrhill anlades av sin skotska ägare för arbetarna på hans stora fårfarm.[13]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Model village, 1 juli 2023.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Burchardt 2002, sid. 58none
  2. ^ Burchardt 2002, sid. 59none
  3. ^ Burchardt 2002, sid. 60none
  4. ^ Burchardt 2002, sid. 61none
  5. ^ Thornes 1994, sid. 78none
  6. ^ Thornes 1994, sid. 79none
  7. ^ [a b] Burchardt 2002, sid. 62none
  8. ^ Walker, R L (2008) When was Ripleyville Built? SEQUALS, ISBN 0 9532139 2 7
  9. ^ Historic England, "Prices Village (1560975)", Research records (formerly PastScape), hämtad 10 maj 2014
  10. ^ Hartley's jam village made a conservation area, BBC News, 16 December 2011
  11. ^ Burchardt 2002, sid. 63none
  12. ^ Silver End - a window on the past, BBC, 22 July 2009, https://www.bbc.co.uk/essex/content/articles/2009/01/27/silver_end_feature.shtml, läst 20 juni 2015 
  13. ^ Pawson, Eric. ”Wason, John Cathcart”. Dictionary of New Zealand Biography. Ministry for Culture and Heritage. http://www.teara.govt.nz/en/biographies/2W10. Läst 31 juli 2010. 

Övriga källor[redigera | redigera wikitext]

  • Burchardt, Jeremy (2002), Paradise Lost: Rural Idyll and Social Change Since 1800, I. B. Tauris, ISBN 1860645143 
  • Thornes, Robin (1994), Images of Industry: Coal, Royal Commission on the Historical Monuments of England, ISBN 1-873592-23-X 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Gillian Darley's 'Villages of Vision: A Study of Strange Utopias' first published 1975 (Architectural Press, pb 1978 Paladin) and republished with fully revised gazetteer 2007 (Five Leaves Publications)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]