Mirakel (TV-serie)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Mirakel
GenreJulkalender
RegissörCarl Åstrand
ManusPeter Arrhenius
Sara Young
Fredrik Agetoft
MedverkandeSarah Rhodin
Bibi Lenhoff
Emanuel Kielin
Johan Glans
Annika Andersson
Maja Rung
Babben Larsson
Joel Adolphson
Ossian Nordh
BerättarröstSten Ljunggren
MusikFredrik Söderström
Johan Rammelt
FotografJohan Holmquist
Antal avsnitt24
Längd (per avsnitt)13 minuter
Antal säsonger1
LandSverige Sverige
SpråkSvenska
Produktion
ProduktionsbolagJarowskij
Exekutiv producentIréne Lindblad
Lisa Andrae
ProducentLotta Westberg
InspelningsplatsEkebyhovs slott
Torekällberget
DistributörSVT
Sändning
OriginalkanalSVT1
SVT Play
SVT Barn
Originalvisning1 december
24 december 2020
StatusAvslutad
Kronologi
FöregångarePanik i tomteverkstan (2019)
UppföljareEn hederlig jul med Knyckertz (2021)
Externa länkar
Officiell webbplats
IMDb SVT Play

Mirakel var SVT:s julkalender 2020, regisserad av Carl Åstrand och skriven av Peter Arrhenius, Sara Young och Fredrik Agetoft.[1] Serien är en fiktiv fantasidramaserie som utforskar idén om tidsresor.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Ekebyhovs slott som utgör herrgårdens exteriör

Serien utspelar sig i det fiktiva samhället Elmersryd i Sverige och rör sig i tiden mellan år 1920 och 2020. Serien inleds med att två svenska forskare, Vilgot och Anna-Carin, i början av december 2020 utvecklar ett konstgjort svart hål[2] för att alstra energi. När de gått hem för kvällen försvinner hålet, och hamnar på vindsvåningen i en gammal herrgård vid namn Villa Colt som 2020 används som HVB-hem, där flickan Mira bor sedan hennes föräldrar omkom i en bilolycka. Mira, som väntar på att bli adopterad av Vilgot och Anna-Carin, och Rakel som bor i samma byggnad exakt 100 år tidigare, faller genom det svarta hålet, och byter kropp och tid med varandra. Samtidigt som flickorna försöker anpassa sig till sina nya situationer och återvända till sin egen tid och egna kroppar påverkar deras handlingar tidslinjen, vilket orsakar oväntade problem som de måste lösa.

Om julkalendern[redigera | redigera wikitext]

Den globala uppvärmningen skildras genom att julen är 1920 snöfylld, medan det år 2020 råder barmark.[3]

Det fanns planer på att låta Rakel och Sören gifta sig, vilket ratades eftersom det ansågs komplicera tidsresandet.[4]

Seriens titel är en ordlek på att huvudkaraktärernas namn, Mira och Rakel, tillsammans bildar ordet Mirakel där endast stavelsen "ra" återfinns i båda namnen. Detta visas i seriens titelsekvens där ordet Mirakel återfinns på boken som berättaren läser där först Mira och sedan Rakel lyses upp inuti ordet.[5]

Johann Gårdare, programchef SVT Barn beskriver serien som en ”en magisk julsaga som bjuder på spänning, starka känslor men också julmys i sann "Madicken"-anda.” med ”en stor dos situationskomik i krocken mellan två världar”.[6][7]

Rollista[redigera | redigera wikitext]

Produktion[redigera | redigera wikitext]

Julkalendern producerades för SVT av Jarowskij.[6] Serien började spelades in i januari och spelades huvudsakligen in på Ekebyhovs slottEkerö medan några inomhusscener spelades in på Torekällberget i Södertälje och i studio.[8]

Mottagande[redigera | redigera wikitext]

De svenska kritikerna var i allmänhet nöjda eller mycket nöjda med julkalendern.[9]

DN:s Helena Lindblad beskrev serien som "ett smått andlöst äventyr som blandar folkbildning och julmys med vintagekänsla", men beklagade den okunniga beskrivningen av HVB-hem som ett nutida barnhem för föräldralösa, där potentiella adoptivföräldrar kan shoppa loss.[10] Kritik har även framförts från adoptionsföreningen Barnens vänner.[11]

SVT Barns avdelningschef Johanna Gårdare har till Kulturnytt svarat att Mirakel i första hand är en saga om tidsresor, inte en realistisk skildring av verkligheten. Hon har även beklagat om några upplevt att skildringen av adoption eller HVB-hem påverkat dem negativt.[11]

Serien slog tittarrekord. Det första avsnittet sågs av 2 miljoner tittare på TV och 800 000 tittare på SVT Play.[5]

Utgivning[redigera | redigera wikitext]

Serien gavs ut på DVD den 4 oktober 2021.[12][13]

Musik[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Årets julkalender: En tidsresa till 1920”. SVT Nyheter. 29 januari 2020. https://www.svt.se/kultur/arets-julkalender-en-tidsresa-till-1920. Läst 5 juli 2020. 
  2. ^ https://svtplay.se/julkalendern-mirakel
  3. ^ Mirakel är två julkalendrar i en” (på svenska). Aftonbladet. 10 november 2020. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/tv/a/1BBg9Q/mirakel-ar-tva-julkalendrar-i-en--med-sno-och-utan. Läst 2 december 2020. 
  4. ^ Hemligheten bakom avslöjandet i slutet av Mirakel, årets julkalender i SVT” (på svenska). Expressen. 25 december 2020. https://www.expressen.se/noje/blogg/tvbloggen/2020/12/25/mirakel-svt-julkalendern-hemligheten-bakom-slutet/. Läst 2 januari 2021. 
  5. ^ [a b] Larsson, Simon Nilsson (6 december 2020). ”Avslöjandet om årets julkalender – efter rekordet med Mirakel: ”En eloge till SVT””. www.hant.se. https://www.hant.se/noje/detalajen-i-julkalendern-mirakel-hyllas-mycket-fyndigt/7128316. Läst 3 oktober 2022. 
  6. ^ [a b] ”Mirakel är julkalendern i SVT 2020 - Panik i tomteverkstan slår rekord”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/noje/blogg/tvbloggen/2020/01/02/mirakel-julkalender-svt-2020/. Läst 3 oktober 2022. 
  7. ^ ””Mirakel” årets julkalender – ett tidsreseäventyr”. Omni. https://omni.se/mirakel-arets-julkalender-ett-tidsreseaventyr/a/0nJJO2. Läst 3 oktober 2022. 
  8. ^ Regissören: ”Gör man julkalendern vet man att folk kommer klaga””. Dagens Nyheter. 29 januari 2020. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/kultur-noje/regissoren-gor-man-julkalendern-vet-man-att-folk-kommer-klaga/. Läst 3 oktober 2022. 
  9. ^ ”Mirakel (2020)”. https://kritiker.se/serier/mirakel/. Läst 25 december 2020. 
  10. ^ Helena Lindblad (30 november 2020). ”Så bra är årets julkalender i SVT”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur/sa-bra-ar-arets-julkalender-i-svt/. 
  11. ^ [a b] ”Adoptivföräldrar kritiserar julkalendern”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/vAkak4. Läst 25 december 2020. 
  12. ^ ”Mirakel”. Ginza. https://www.ginza.se/product/409407. Läst 27 september 2021. 
  13. ^ ”Mirakel | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/004102413. Läst 3 oktober 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]