Moder Teresa

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Heliga Teresa av Calcutta Mottagare av Nobels fredspris 1979
Heliga Teresa av Calcutta
Moder Teresa år 1986.
Nunna, bekännare
Född 26 augusti 1910
Skopje, Makedonien (i dåvarande Osmanska riket)
Död 5 september 1997 (87 år)
Calcutta, Indien
Vördas inom Romersk-katolska kyrkan
Saligförklarad 19 oktober 2003, Petersplatsen av
Johannes Paulus II
Helgonförklarad 4 september 2016, Petersplatsen av
Franciskus
Helgedom Calcutta, Indien
Helgondag 5 september
Attribut Nunnedräkt
rosenkrans
Skyddshelgon för Världsungdomsdagen
Moder Teresas minneshus i Skopje, Makedonien
Moder Teresa tilldelas Frihetsmedaljen av president Ronald Reagan 1985, till höger Nancy Reagan.

Moder Teresa eller Sankta Teresa av Calcutta, född Anjezë Gonxhe Bojaxhiu 26 augusti 1910 i Skopje i Makedonien (i dåvarande Osmanska riket), död 5 september 1997 i Calcutta i Indien, var en romersk-katolsk nunna med indiskt medborgarskap och av albanskt ursprung som grundade Missionaries of Charity i Calcutta år 1948.[1] I över 45 år tog hon hand om de fattiga, sjuka, föräldralösa och döende medan Missionaries of Charity expanderade, först i Indien och sedan i andra länder. Moder Teresa helgonförklarades den 4 september 2016.[2][3]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Under 1970-talet var Moder Teresa internationellt känd som kristen humanist och förespråkare för de fattiga och hjälplösa. 1973 blev hon den första mottagaren av Templetonpriset och 1979 belönades hon med Nobels fredspris för sina insatser för de fattiga i Indien. Moder Teresa vägrade därvid att delta i överflödet som banketten och menade att pengarna istället borde gå till de allra fattigaste. Banketten ställdes in och hon höll istället en middag för 2 000 hemlösa i Calcutta för sina prispengar. Ett år senare, 1980, tilldelades hon Bharat Ratna, Indiens högsta hedersutmärkelse. Hon lovordades av många personer, myndigheter och organisationer, men fick också ta emot kritik. Bland annat kritiserades det proselytiska i hennes arbete, främst förrättandet av dop av döende, hennes strikta åsikter mot abort och hennes tro på den andliga nyttan av ett liv i fattigdom.

Vid tidpunkten för Moder Teresas död verkade hennes nunneorden, Missionaries of Charity, på 610 platser i 123 länder, med bland annat vårdhem och boenden för personer med HIV/AIDS, spetälska och tuberkulos, soppkök, barn- och familjerådgivningsprogram, barnhem och skolor. Moder Teresa saligförklarades 2003 och helgonförklarades 2016.

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Kritik mot Moder Teresa har kommit från flera håll. Mycket av kritiken har framkommit efter hennes död eller kort före hennes bortgång. En av de främsta kritikerna var Christopher Hitchens som skrev boken The Missionary Position: Mother Teresa in Theory and Practice där han ifrågasatte det mesta av hennes verk. Hitchens gjorde också en 30 minuter lång dokumentärfilm, Hell's Angel (1994), där han kritiserade Moder Teresa.[källa behövs]

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Trots att Moder Teresa fick enorma donationer var hon ytterst sparsam med pengarna. Trots flera vädjanden om hjälp vid olika naturkatastrofer har inga pengar delats ut. Exakt vart alla pengar tog vägen är heller inte klart. Miljontals dollar överfördes till hemliga bankkonton.[4] Moder Teresa tog även emot pengar från kontroversiella donatorer. En av dem, Charles Keating, var en amerikansk bankman som hamnade i fängelse efter en bedrägeriskandal då han lurade amerikaner på deras pension. Moder Teresa skrev ett brev till domaren och vädjade om ett milt straff för Keating. Åklagaren skrev ett brev tillbaka till Moder Teresa och bad henne lämna tillbaka pengarna som Keating donerat så att de kunde återlämnas till sina ägare, vilket Teresa inte gjorde. En annan var den tidigare haitiske diktatorn Jean-Claude Duvalier som efter sin avgång plundrade det redan utarmade landet.[5]

Humanitär insats[redigera | redigera wikitext]

Hennes humanitära insats har ifrågasatts kraftigt. Vid sin död hade hon öppnat 517 missionsstationer i över 100 länder dit sjuka och döende kunde söka bot och lindring. Trots att hennes välgörenhetsstiftelse hade tillgång till hundratals miljoner dollar möttes människorna av dålig hygien, undermålig mat och en uppenbar brist på omvårdnad.[källa behövs] Det saknades även medicinsk personal och all form av läkemedel. Kritiken besvarade hon med att ”Det finns något vackert i att se de fattiga acceptera sin lott, att lida på samma sätt som Kristus”. När hon själv var döende lades hon in på ett toppmodernt sjukhus i USA.[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bonniers uppslagsbok (ISBN 9789100114626)
  2. ^ Kirchgaessner, Stephanie (15 mars 2016). ”Moder Teresa helgonförklaras”. The Guardian. http://www.theguardian.com/news/2016/mar/15/vatican-due-to-approve-mother-teresas-sainthood. Läst 5 september 2016. 
  3. ^ ”Mother Teresa to be made a saint in September”. Dagens Nyheter. 4 september 2016. http://www.dn.se/nyheter/sverige/moder-teresa-helgonforklaras/. Läst 21 mars 2016. 
  4. ^ [a b] http://www.dn.se/nyheter/sverige/moder-teresas-helgongloria-pa-sned
  5. ^ "Mother Teresa dies at 87", USA Today, September 5, 1997

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]