Malala Yousafzai

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För spindelsläktet, se Malala.
Malala Yousafzai Mottagare av Nobels fredspris 2014
Malala Yousafzai, oktober 2015.
Lokalt namnملالہ یوسف زئی
Född12 juli 1997 (20 år)
Pakistan Mingora, Khyber Pakhtunkhwa, Pakistan
VistelseortBirmingham, Storbritannien
NationalitetPakistanier
Känd förUtbildnings- och kvinnorättsaktivist, utsatt för mordförsök av talibaner
ReligionSunniislam
UtmärkelserSacharovpriset för tankefrihet (2013)
Nobels fredspris (2014)

Malala Yousafzai (pashto: ملالہ یوسف زئی), född 12 juli 1997 i Mingora i Swatdistriktet i Khyber Pakhtunkhwa-provinsen[1], är en pakistansk utbildningsaktivist och Nobelpristagare. 2012 utsattes hon för ett mordförsök utfört av talibantrogna. Under 2013 fick hennes aktivism internationellt erkännande. Hon har tilldelats flera internationella utmärkelser och fick Nobels fredspris år 2014 tillsammans med Kailash Satyarthi.

2013 gavs boken Jag är Malala ut, skriven av Yousafzai och den brittiska journalisten Christina Lamb. Den handlar om Malalas uppväxt och hennes kamp för flickors rätt att gå i skolan.[2] Boken har väckt stor uppmärksamhet över hela världen.

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Hon är känd för sin aktivism för flickors rättigheter till utbildning i Swatdalen, där talibanerna tidvis har förbjudit flickor att gå i skolan. Den 9 oktober 2012 sköts hon i huvudet och i nacken i ett mordförsök utfört av talibantrogna.[3] Attentatet skedde efter att hon vägrat hörsamma gruppens förbud mot skolgång för flickor.[4] Under dagarna efter attacken var hennes tillstånd kritiskt. Gordon Brown lanserade därefter en namninsamling i FN i Yousafzais namn, med avsikten att lämna denna till Pakistans president Asif Ali Zardari i november 2012. Malala Yousafzai tilldelades 1 oktober 2013 Sacharovpriset för tankefrihet, och hon mottog priset 20 november vid en ceremoni i Strasbourg.[5]

2014 tilldelades Yousafzai Nobels fredspris tillsammans med Kailash Satyarthi. De fick priset för sitt arbete mot förtryck av barn och unga människor och för rätten till utbildning för alla barn. Hon var vid tillfället 17 år och blev därmed den överlägset yngsta någonsin att motta priset.[6] Nobelkommittén menade att Malala Yousafzai visat att även barn och unga kan bidra till att förbättra sin egen situation och att hon genom sin kamp har blivit en ledande röst för flickors rätt till utbildning. Kommittén tog också fasta på att det fanns en viktig poäng i att hon delade priset med Satyarthi eftersom en hindu och en muslim, en indier och en pakistanier, har mötts i en gemensam kamp för utbildning och mot extremism.[7]

I en intervju med Jon StewartThe Daily Show konstaterade Yousafzai att hon vid ett möte med en taliban inte skulle slå tillbaka, eftersom det vore att sänka sig till deras nivå. Hon skulle istället förklara fördelarna med utbildning och varför hon anser det vara viktigt, och sedan låta talibanen göra vad han eller hon vill med henne.[8]

2015 gjordes en amerikansk dokumentärfilm, He named me Malala, av Davis Guggenheim. Den beskriver Yousafzais aktivism för flickors rättigheter och rätt till utbildning, hur hon mirakulöst överlevde att bli skjuten och hennes fortsatta arbete.[9]

Varje år på Malalas födelsedag reser hon runt för att prata med flickor som kämpar för att få gå i skolan i en kampanj som heter YesAllGirls. De bor i Dadaab och Kakuma läger i Kenya och i Mahama läger i Rwanda. Hon ser till att omvärlden får höra deras historier.[10]

I april-september 2017 före Yousafzai började skolan så åkte hon till Nordamerika, mellanöstern, Afrika och Latinamerika på hennes Girl Power trip. Överallt som hon åkte hörde hon direkt från flickor om motståndet till utbildning, våld, fattigdom, barnäktenskap och machismo kultur. Hon tog budskapen direkt till världsledare och höll över ett dussin möten med presidenter och ministrar för att få dem investera i flickors utbildning.[11]

Från oktober 2017 tills nu är Malala inskriven vid Oxford University, där hon studerar filosofi, politik och ekonomi på Lady Margaret Hall. Hon kombinerar sitt skolarbete och sociala liv med att leda kampen för flickors utbildning runt om i världen - men hon kämpar inte ensam.[12]

Namninsamling i FN[redigera | redigera wikitext]

Den 15 oktober 2012 lanserade den före detta brittiska premiärministern Gordon Brown en namninsamling i Yousafzais namn, och till stöd för vad hon stred för. Namninsamlingen använder hennes slogan "I am Malala" eller "Jag är Malala" och har tre krav:[13][citat 1]

  • Vi kräver att Pakistan går med på att arbeta fram en plan för att varje barn skall få möjlighet till utbildning.
  • Vi kräver att alla länder förbjuder diskriminering mot flickor.
  • Vi kräver att internationella organisationer försäkrar att de 61 miljoner barn i världen som inte får gå i skolan får göra det vid slutet av 2015.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Doeden, Matt. Malala Yousafafzai - ett liv. Vilja förlag 2015.
  2. ^ Ruthström, Nina (2013-11-21): "Boken om Malalas kamp inspirerar". Litteratumagazinet.se. Läst 10 oktober 2014.
  3. ^ Richard Leiby (10 oktober 2012). ”Taliban says it shot Pakistani teen for advocating girls’ rights”. Washington Post. http://www.washingtonpost.com/world/asia_pacific/taliban-says-it-shot-infidel-pakistani-teen-for-advocating-girls-rights/2012/10/09/29715632-1214-11e2-9a39-1f5a7f6fe945_story.html. Läst 11 oktober 2012. 
  4. ^ ”Kailash Satyarthi och Malala Yousafzai får fredspriset”. Sveriges Television. http://www.svt.se/nyheter/utrikes/och-fredspriset-gar-till. 
  5. ^ "Malala Yousafzai gets EU's Sakharov human rights prize". Bbc.co.uk. Läst 20 november 2013. (engelska)
  6. ^ ”Nobels fredspris till Malala Yousufzai och Kailash Satyarthi”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/nobels-fredspris-till-malala-yousufzai-och-kailash-satyarthi/. Läst 10 oktober 2014. 
  7. ^ ”Nobels fredspris till Malala Yousafzai och Kailash Satyarthi”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5987755. Läst 10 oktober 2014. 
  8. ^ Eleanor Goldberg (10 oktober 2013). ”How Malala, Teen Activist Shot By Taliban, Made Jon Stewart's Jaw Drop (VIDEO)”. Huffington Post. http://www.huffingtonpost.com/2013/10/09/malala-jon-stewart_n_4073426.html. Läst 11 oktober 2013. 
  9. ^ Fund, The Malala. ”Malala's Story | Malala Fund” (på en). www.malala.org. https://www.malala.org/malalas-story?g=1&utm_expid=.rFt8T4goQvu3waedVYhuNA.1&utm_referrer=https://www.google.se/. Läst 8 mars 2018. 
  10. ^ Fund, The Malala. ”Malala's Story | Malala Fund” (på en). www.malala.org. https://www.malala.org/malalas-story?g=1&utm_expid=.rFt8T4goQvu3waedVYhuNA.1&utm_referrer=https://www.google.se/. Läst 8 mars 2018. 
  11. ^ Fund, The Malala. ”Malala's Story | Malala Fund” (på en). www.malala.org. https://www.malala.org/malalas-story?g=1&utm_expid=.rFt8T4goQvu3waedVYhuNA.1&utm_referrer=https://www.google.se/. Läst 8 mars 2018. 
  12. ^ Fund, The Malala. ”Malala's Story | Malala Fund” (på en). www.malala.org. https://www.malala.org/malalas-story?g=1&utm_expid=.rFt8T4goQvu3waedVYhuNA.1&utm_referrer=https://www.google.se/. Läst 17 mars 2018. 
  13. ^ ”A World At School”. The Office of the UN Special Envoy for Global Education. http://educationenvoy.org/. Läst 11 oktober 2013. 

Citat[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Originalcitat: We call on Pakistan to agree to a plan to deliver education for every child. / We call on all countries to outlaw discrimination against girls. / We call on international organizations to ensure the world's 61 million out-of-school children are in education by the end of 2015.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]