Oxelösunds kommun

	Oxelösunds kommun
	Kommun
	Oxelösunds kommunhus
	Vapen för Oxelösunds kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
	Vapen för Oxelösunds kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Land	Sverige
Län	Södermanlands län
Landskap	Södermanland
Läge	58°40′0″N 17°7′0″Ö / 58.66667°N 17.11667°Ö
Centralort	Oxelösund
Areal	35,59 km² (2015-01-01); 284:e största (av 290)
- land	35,43 km²
- vatten	0,16 km²
Folkmängd	12 106 (2023-12-31); 188:e största (av 290)
Befolkningstäthet	341,69 invånare/km²; 22:a högsta (av 290)
Geonames	2684652
Kommunkod	0481
Tätortsgrad (%)	97 (2015)
Antal anställda	925 (2014-11)
	Webbplats: www.oxelosund.se
	Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.; Lantmäteriets kommunavgränsning

Oxelösunds kommun är en kommun i Södermanlands län. Centralort är Oxelösund.

Oxelösunds kommun ligger på Oxelösundshalvön vid Östersjökusten, strax norr om Bråviken, och omfattar även flera närliggande öar. Kommunen omges på landsidan av Nyköpings kommun, men har i söder också maritim gräns mot Norrköpings kommun.

Det är cirka 13,5 km vägavstånd mellan centrala Oxelösund och centrala Nyköping.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar en del av Sankt Nicolai socken där Nikolai landskommun, före 1940 benämnd Sankt Nicolai landskommun, bildades vid kommunreformen 1862.

Oxelösunds municipalsamhälle inrättades 27 januari 1899 som upplöstes 1950 när Oxelösunds stad bildades genom en utbrytning ur landskommunen. Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.

Oxelösunds kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Oxelösunds stad. ^[5]

Kommunen ingår sedan bildandet i Nyköpings tingsrätts domsaga.^[6]

Kommunvapnet

Blasonering: I blått fält en vänsterstråle, åtföljd ovan av ett järnmärke och nedan av ett ankare, allt av silver.

Vapnet syftar på stålindustrin (järnmärket) och sjöfarten (ankaret). Strålen skall symbolisera ett fyrljus. När Oxelösund, som en av de sista i landet, blev stad 1950 antogs vapnet. Det nyregistrerades hos PRV enligt nya regler år 1974.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Oxelösunds kommun 1950–2023

År			Invånare
1950			5 391
1960			10 017
1970			15 164
1980			14 120
1990			13 035
2000			10 866
2010			11 193
2023			12 106
Källa: Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid, Umeå universitet - Folkmängd 1810–1990

Indelningar

Från 2016 indelas kommunen i ett enda distrikt, Oxelösunds distrikt.^[7]

Tätorter

Det finns endast en centralorten Oxelösund och Inskogen.

Politik

Kommunfullmäktige

Presidium 2014–2018
Ordförande	S	Mayvor Lundberg
Förste vice ordförande	S	Linda Hägglund
Andre vice ordförande	M	Christer Offerman

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Vård- och omsorgsnämnden	S	Linus Fogel	S	Solveig Lindblom
Kultur- och fritidsnämnden	V	Patrik Renfors	S	Bror Sterner
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden	S	Inge Ståhlgren	S	Tommy Karlsson
Utbildningsnämnden	S	Britta Bergström	S	Claes-Göran Borrman
Valnämnden	S	Ann Svensson	M	Luiza Kaminska

Mandatfördelning i Oxelösunds kommun, valen 1970–2014

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

2

20

3

4

2

20

3

4

2

31

90,3

24

7

1973

3

19

4

2

3

19

4

2

3

31

92,1

24

7

1976

2

19

4

3

2

19

4

3

31

90,1

24

7

1979

3

19

3

19

3

31

88,6

22

9

1982

3

19

3

2

4

3

19

3

2

4

31

90,2

22

9

1985

5

16

2

3

5

16

2

3

5

31

88,3

22

9

1988

6

14

2

3

4

6

14

2

3

4

31

84,3

23

8

1991

3

15

1

2

3

5

3

15

2

3

5

31

84,7

20

11

1994

3

19

2

1

2

4

3

19

2

4

31

85,2

17

14

1998

4

20

1

2

4

20

2

4

31

79,66

16

15

2002

5

15

2

3

2

4

5

15

2

3

2

4

31

78,33

16

15

2006

4

14

2

1

2

1

7

4

14

2

7

31

78,87

16

15

2010

4

12

2

1

2

9

4

12

2

9

31

82,89

17

14

2014

4

13

2

3

1

7

4

13

2

3

7

31

83,12

15

16

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Näringsliv

I Oxelösund arbetar cirka 2400 (dec 2008) anställda^[8] vid det lokala järnverket, SSAB Oxelösund, centralortens och kommunens största arbetsgivare.

Vänorter

Oxelösunds kommun har följande nordiska vänorter:^[9]

Se även

Referenser

^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.
^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.
^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Nyköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Miljörapport 2008” (pdf). SSAB. http://www.ssab.com/Global/SSAB/Environment/sv/006_Milj%C3%B6rapport%202008%2C%20Oxel%C3%B6sund.pdf. Läst 9 augusti 2011.
^ ”Internationella kontakter”. Oxelösunds Kommun. http://www.oxelosund.se/index.php?id=501. Läst 31 augusti 2010.

Externa länkar

Oxelösunds kommun

[Statmallen_Areal_land_i_Sveriges_Kommuner-1] [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_kommuner-2] [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.

[Statmallen_Tätortsgrad_i_Sveriges_kommuner-3] ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.

[4] ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Nyköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[7] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[8] ”Miljörapport 2008” (pdf). SSAB. http://www.ssab.com/Global/SSAB/Environment/sv/006_Milj%C3%B6rapport%202008%2C%20Oxel%C3%B6sund.pdf. Läst 9 augusti 2011.

[9] ”Internationella kontakter”. Oxelösunds Kommun. http://www.oxelosund.se/index.php?id=501. Läst 31 augusti 2010.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]