Röda stjärnan Belgrad

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Röda stjärnan Belgrad
Logo of Red Star Belgrade
Grundinformation
Grundad3 mars 1945
Fullständigt namnФудбалски клуб Црвена звезда
Fudbalski Klub Crvena Zvezda
SerieSerbiska superligan
OrtBelgrad
HemmaarenaStadion Rajko Mitić
(kapacitet: 55 538)
Nyckelpersoner
TränareVladan Milojević
Ass. tränareMilan Kosanović & Nebojša Stamenković
Matchställ
Lagfärger
Kit body whitestripes.png
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Hemmaställ
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Bortaställ
Meriter
Jugoslaviska ligan19 - 1951, 1952/1953, 1955/1956, 1956/1957, 1958/1959, 1959/1960, 1963/1964, 1967/1968, 1968/1969, 1969/1970, 1972/1973, 1976/1977, 1979/1980, 1980/1981, 1983/1984, 1987/1988, 1989/1990, 1990/1991, 1991/1992
Prva savezna liga5 - 1994/1995, 1999/2000, 2000/2001, 2003/2004, 2005/2006
Jelen Superliga5 - 2006/2007, 2013/2014, 2015/16, 2017/18, 2018/19
UEFA Champions League1 - 1990/91
Interkontinentala cupen1 - 1991/92

Fudbalski klub Crvena zvezda (serbisk kyrilliska: Фудбалски клуб Црвена звезда), vanligtvist kallad Röda Stjärnan Belgrad på svenska (serbiska / serbisk kyrilliska: Crvena zvezda Beograd / Црвена звезда Београд) eller mer lättfattligt Röda Stjärnan, är en serbisk fotbollsklubb från Belgrad, Serbien som utgör en del av idrottsföreningen SD Crvena Zvezda. Röda Stjärnan är den enda forna jugoslaviska klubben som har vunnit Europacupen och den enda klubben från Östeuropa att vinna Interkontinentala cupen. Med 30 ligatitlar och 24 cuptitlar är Röda Stjärnan den mest framgångsrika klubben från forna Jugoslavien och Serbien.

I en opinionsundersökning från 2008 angav 48,2% av den serbiska befolkningen Röda Stjärnan som sitt favoritlag, vilket gör klubben till den mest populära i Serbien.[1] De har många supportrar i alla forna jugoslaviska republiker och i den serbiska diasporan. Deras ärkerivaler är belgradlaget Partizan. Matcherna mellan de två klubbarna är mer kända som det eviga derbyt (večiti derbi på serbiska). I september 2009 rankade brittiska tidningen Daily Mail rivaliteten mellan Röda Stjärnan och Partizan som den fjärde största rivaliteten i fotboll genom tiderna.

Enligt IFFHS:s lista över de 200 bästa europeiska klubbarna under 1900-talet är Röda Stjärnan den högst rankade serbiska och forna jugoslaviska klubben, då de ligger på delad 27:e plats med holländska Feyenoord.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Sportklubben Röda stjärnan, Sportsko društvo Crvena zvezda, grundades 4 mars 1945 av en grupp universitetsstudenter i Belgrad. Ur denna föreningen kom sedan flera olika lag i olika sporter att bära namnet Röda stjärnan. Fotbollen har från första börjat varit den största sektionen. En föregångare såg man i föreningen Jugoslavija som fanns till slutet av andra världskriget. Därifrån kommer bland annat föreningens färger rött och vitt och man övertag Jugoslavijas stadion.

Under 1950-talet firade föreningen sina första stora framgångar då man fem gånger blev jugoslaviska mästare och fem gånger cupmästare. Under 1960-talet vann man ytterligare fyra mästerskap och två cupsegrar. Med få undantag har man placerat sig under topp tre i ligaspelet. Under 1970-talet cementerade man sig som den ledande klubben i dåvarande Jugoslavien och fick sina första framgångar i Europa med en topp i finalplatsen i Uefa-cupen 1979 som slutade med förlust mot Borussia Mönchengladbach.

Klubbens största framgång hittills är Europacupen för mästarlag 1991 i Bari mot Olympique de Marseille och segern i Interkontinentala cupen i Tokyo mot Colo-Colo (regerande sydamerikanska mästare) med 3-0.[2] Finalen i den sista upplagan av den gamla Mästarcupen vann man finalen efter straffar. På vägen till finalen hade man slagit ut bland andra Glasgow Rangers och Bayern München. I laget återfanns storspelare som Siniša Mihajlović, Robert Prosinečki och Dejan Savićević samt den i Sverige bekante Miodrag Belodedici. Jugoslaviens sönderfall följde och lagets mest namnkunniga spelare lämnade för spel utomlands.

Laget har en stor förmåga att få fram nya talanger men har haft svårt att behålla dem i konkurrens med utländska klubbar.

Spelartrupp[redigera | redigera wikitext]

Uppdaterad: 7 juli 2019[3]

Nr Land Pos Namn
1 Serbien  MV Zoran Popović
2 Serbien  HB Milan Gajić
3 Serbien  MF Branko Jovičić
6 Serbien  MB Radovan Pankov
7 Serbien  MF Miloš Vulić |
8 Montenegro  MF Mirko Ivanić
9 Serbien  A Milan Pavkov
10 Tyskland  MF Marko Marin (lagkapten)
11 Nederländerna  MF Lorenzo Ebecilio
14 Ghana  A Richmond Boakye
15 Serbien  MB Srđan Babić
17 Portugal  A Tomané
18 Brasilien  VB Jander
19 Serbien  MB Nemanja Milunović
Nr Land Pos Namn
21 Serbien  MF Veljko Simić
23 Serbien  VB Milan Rodić
27 Serbien  MV Nikola Vasiljević
29 Serbien  MF Dušan Jovančić
30 Montenegro  HB Filip Stojković
31 Komorerna  A El Fardou Ben Nabouhane
33 Serbien  MF Milan Jevtović
34 Serbien  VB Stefan Hajdin
77 Serbien  MF Marko Gobeljić
82 Kanada  MV Milan Borjan (vice lagkapten)
87 Spanien  MF José Cañas
90 Serbien  MB Vujadin Savić
92 Serbien  A Aleksa Vukanović
99 Montenegro  A Nikola Krstović

Kända spelare[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svaki drugi Srbin navija za Crvenu zvezdu retrieved from b92.net, 18 March 2008
  2. ^ ”FC Red star - Bari”. FC Crvena Zvezda. http://www.crvenazvezdafk.com/en/pages/details/10/Bari. Läst 29 april 2017. 
  3. ^ ”ФК Црвена звезда - Тим”. FC Crvena Zvezda. http://www.crvenazvezdafk.com/scc/prvi-tim. Läst 7 juli 2019. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]