Manchester City FC

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Manchester City FC
Fotbollsklubb
City of Manchester Stadium - geograph.org.uk - 1639297.jpg
Klubbens hemmaarena Etihad Stadium 2009.
Grundinformation
Grundad 1880[1] (135 år sedan)
Fullständigt namn Manchester City Football Club[2]
Tidigare namn St. Mark's (West Gorton) (1880-1884)
Gorton AFC (1884-1887)
Ardwick AFC (1887-1894)[1]
Smeknamn City, The Citizens, The Sky Blues, The Blues
Serie Premier League
Ort Storbritannien Manchester, England, Storbritannien
Hemmaarena Etihad Stadium
Klubbfärg(er)               
Pensionerade tröjnummer 23[3]
Nyckelpersoner
Ägare Förenade Arabemiraten Schejk Mansour bin Zayed Al-Nahyan[4]
Ordförande Förenade Arabemiraten Khaldoon Al Mubarak[4]
VD Spanien Ferran Soriano[4]
Tränare Chile Manuel Pellegrini[5]
Ass. tränare Argentina Rubén Cousillas Fuse
England Brian Kidd
Spanien Xabier Mancisidor[5]
Lagkapten Belgien Vincent Kompany
Matchställ
Kit left arm mancity1415h.png
Lagfärger
Kit body mcfc1415h.png
Lagfärger
Kit right arm mancity1415h.png
Lagfärger
Kit shorts mancity1415h.png
Lagfärger
Kit socks mancity1415h.png
Lagfärger
Hemmaställ
Kit left arm mcfc away 14-15.png
Lagfärger
Kit body mcfc away 14-15.png
Lagfärger
Kit right arm mcfc away 14-15.png
Lagfärger
Lagfärger
Kit socks mcfc away 14-15.png
Lagfärger
Bortaställ
Meriter
Engelska ligamästare 4 (1937, 1968, 2012, 2014)[1]
FA-cupmästare 5 (1904, 1934, 1956, 1969, 2011)[1]
Engelska ligacupmästare 3 (1970, 1976, 2014)[1]
Community Shield-mästare 4 (1937, 1968, 1972, 2012)[1]
Cupvinnarcupmästare 1 (1970)[1]
Övrigt
Supporterklubb(ar) Manchester City F.C. Supporters Club[6]
Webbplats mcfc.co.uk

Manchester City FC är en professionell fotbollsklubb i Manchester i England som spelar i Premier League.

Klubben grundades 1880 som St. Mark's (West Gorton). 1884 bytte klubben namn till Gorton AFC, 1887 till Ardwick AFC och 1894 fick klubben sitt nuvarande namn.

Sedan 2003 spelar Manchester City sina hemmamatcher på Etihad Stadium. 1897 till 1923 spelade man på Hyde Road och 1923 till 2003 var Maine Road klubbens hemmaarena.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den första tanken på att starta fotbollsklubben kom i slutet av 1800-talet i St. Mark's Church, en kyrka i West Gorton i Manchester. 1880 grundades St. Mark's, som klubben först kom att heta. Anna Coonell var en av grundarna av fotbollsklubben. Hon föddes 1855 och hennes far Arthur Coonell jobbade som kyrkoherde i St. Mark's 1865. Det var mycket arbetslöshet och fattigdom i området. Arthur försökte hjälpa de fattiga så mycket som han kunde så i januari 1879 öppnade han ett gatukök, där han delade ut soppa till de fattiga. När Anna blev vuxen började hon också involvera sig i samhällsarbete. Det rådde mycket etniska och religiösa konflikter i området och det var regelbundet bråk mellan de olika grupperna. West Gorton var ett område där det rådde trängsel, misär och det var dåliga förhållanden mellan fattiga och rika. Anna led av alla problem som rådde i området och de förhållanden som människorna levde under. Hon ville ge de lokala männen något att göra för att hålla dem borta från problem och särskilt från puben. Hon trodde att bildandet av en fotbollsklubb skulle bidra till att förbättra gemenskapen och minska problemen. Med hjälp av William Beastow och Thomas Goodbehere från Brooks Union Ironworks grundade hon en rad klubbar. Hon tros vara den enda kvinnan i världen som har grundat en fotbollsklubb. Det var så St. Mark's grundades.

1884 bytte klubben namn till Gorton AFC, 1887 till Ardwick AFC och 1894 fick klubben sitt nuvarande namn.

1904 vann klubben sin första stora titel och det var i FA-cupen. Därmed var klubben först i Manchester att vinna en stor titel. 1934 upprepade klubben bedriften.

1937 vann City ligan för första gången, vilket klubben följde upp med att trilla ur högsta divisionen året efter. City är den enda mästarklubben i England som har "lyckats" med det.

1956 vann man FA-cupen på nytt.

Med spelare som Neil Young och Mike Summerbee vann City ligan 1968, FA-cupen 1969 och Cupvinnarcupen 1970.

1998 nådde klubben ett lågvattenmärke när man flyttades ned till den tredje högsta nivån i engelsk ligafotboll, som då hette Division Two, för första gången i klubbens historia. Redan året efter gick man dock upp igen, men först efter stor dramatik. I den avgörande kvalmatchen mot Gillingham gjorde Paul Dickov 2-2 i 95:e minuten och City vann efter straffar. Målet räddade troligtvis klubbens existens.

När Thaksin Shinawatra var premiärminister i Thailand försökte han köpa en majoritet i Fulham och Liverpool men misslyckades. Efter att han avsatts genom en statskupp skiftade han dock fokus och lyckades den 21 juni 2007 köpa in sig i Manchester City. Den 6 juli samma år hade han övertagit 75% av aktierna i klubben och övertog då ordförandeskapet. Målsättningen med klubbköpet var att göra City till Englands bästa klubb genom spektakulära spelarköp. Till tränare handplockades Sven-Göran Eriksson. Ett par thailändska spelare skulle få chansen i laget och City besökte Thailand för uppvisningsmatcher. Trots att City säsongen 2007/2008 gjorde sin bästa säsong på många år tröt Shinawatras tålamod då titlarna uteblev; Eriksson entledigades från tränarposten efter säsongen och den 1 september 2008 sålde Shinawatra överraskande 90% av klubbens aktier till ADUG (Abu Dhabi United Group), ett jättelikt investmentbolag baserat i Förenade Arabemiraten och nära knutet till landets kungliga familj. Shinawatra hade på grund av korruptionsanklagelser i hemlandet fått större delen av sina tillgångar frysta och saknade nu resurser att satsa stora pengar i klubben.

Manchester City hade genom åren haft mycket mindre framgångar än lokalkonkurrenten Manchester United. ADUG:s övertagande av klubben innebar emellertid att Manchester City utan konkurrens hade den rikaste ägaren i världen. ADUG:s tillgångar beräknades vara minst tio gånger större (uppemot fyra biljoner kr) än multimiljardären Roman Abramovitjs som ägde Chelsea. Abu Dhabi United Group var emellertid fristående från ADIA (Abu Dhabi Investment Authority), världens största statliga investeringsfond som investerar intäkterna från Förenade Arabemiratens oljeinkomster.

Abu Dhabi United Groups talesman, Dr Sulaiman Al-Fahim, gjorde snabbt klart att målsättningen för de nya ägarna var att göra Manchester City till världens bästa och största fotbollsklubb och man var också beredd att spendera enorma summor pengar för att nå dit. Redan samma dag som man köpte klubben värvade man Robinho från Real Madrid för 32 miljoner pund, cirka 380 miljoner kr, trots att Chelsea trodde sig ha en överenskommelse med Real Madrid klar.

Det arabiska investmentbolagets övertagande av Manchester City väckte skepsis och även oro bland många fotbollsvänner världen över. En del menade att det var en fara för fotbollen när allt fler klubbar, framförallt i Premier League, togs över av ägare med i stort sett obegränsade resurser. Skeptikerna menade till exempel att konkurrenskraften mellan klubbarna urholkades totalt då klubbar som saknade dylika ägare aldrig kom att ha en chans på transfermarknaden gentemot klubbar som ägdes av multimiljardärer eller i Manchester Citys fall, rentav biljonärer. Hur som helst visade det nyrika Manchester City sina muskler på transfermarknaden när inte ens Abramovitj var beredd att matcha Citys bud på Robinho.

Klubben tog sin första titel under de nya ägarna när man vann FA-cupen 2011.

Säsongen 2011/2012 lyckades City vinna Premier League för första gången på 44 år. Avgörandet kom i sista omgången då City toppade ligan på samma poäng som, men med bättre målskillnad än, lokalkonkurrenten United. De ljusblåa tog emot Queens Park Rangers (QPR) som kämpade för att klara kontraktet, medan United hade en lättare match mot Sunderland som inte hade någon placeringsmässig betydelse att spela för. United gjorde 1-0 efter 19 minuter, en ledning som laget behöll hela matchen och som innebar förstaplatsen till dess att City gjorde 1-0 i slutet av första halvlek. I början av andra halvlek utvisades lagkaptenen i OPR, men trots en man färre på planen lyckades QPR först kvittera och sedan även ta ledningen. Med underläge 1-2 verkade Citys ligatitel avlägsen, trots ett bastant övertag i spel (81% bollinnehav) och målchanser. När United spelat färdigt, och Citys match gått in på övertid, verkade 44 års längtan av fans och klubben efter en ny titel vara långt borta. 2-2 via nick på hörna av Edin Dzeko någon minut före full tid fick laget nya krafter och med argentinaren Sergio Agüeros mål på 3,5 minuters övertid vann City titeln och ett målfirande av sällan skådat slag bröt ut på Etihad Stadium. Scenariot påminde om senast det begav sig för City – 1968. Även då låg City och United på samma poäng inför slutomgången, och även då mötte United Sunderland, som tog poäng av lokalkonkurrenten.

I maj 2013 tillkännagavs att klubben gått in som majoritetsägare i en ny klubb i Major League Soccer (MLS), New York City FC. Basebollklubben New York Yankees är minoritetsägare.[7]

Säsongen 2013/2014 vann klubben Premier League för andra gången på tre år. Liverpool såg länge ut att vinna ligan för första gången sedan 1990, men i den näst sista omgången tappade man en ledning på 3-0 till 3-3 mot Crystal Palace[8] och när Manchester City samtidigt vann mot Aston Villa gick man om Liverpool.[9] Genom vinst med 2-0 i sista omgången mot West Ham säkrades ligasegern.[10]

Spelare och tränare[redigera | redigera wikitext]

Spelartruppen 2014/15[redigera | redigera wikitext]

Senast uppdaterad: 10 februari 2015[11]
Nummer Land Spelare Födelsedatum (Ålder) Födelseort Kom från
Målvakter
1 England Joe Hart 19 april 1987 (27 år) England Shrewsbury England Shrewsbury Town (-06)
13 Argentina Willy Caballero 28 september 1981 (33 år) Argentina Santa Elena Spanien Málaga (-14)
29 England Richard Wright 5 november 1977 (37 år) England Ipswich England Preston North End (-12)
Försvarare
3 Frankrike Bacary Sagna 14 februari 1983 (32 år) Frankrike Sens England Arsenal (-14)
4 Belgien Vincent Kompany 10 april 1986 (28 år) Belgien Ukkle Tyskland Hamburger SV (-08)
5 Argentina Pablo Zabaleta 16 januari 1985 (30 år) Argentina Buenos Aires Spanien Espanyol (-08)
11 Serbien Aleksandar Kolarov 10 november 1985 (29 år) Serbien Belgrad Italien Lazio (-10)
20 Frankrike Eliaquim Mangala 13 februari 1991 (24 år) Frankrike Colombes Portugal Porto (-14)
22 Frankrike Gael Clichy 26 juli 1985 (29 år) Frankrike Toulouse England Arsenal (-11)
26 Argentina Martin Demichelis 20 december 1980 (34 år) Argentina Justniano Posse Spanien Atlético Madrid (-13)
38 Belgien Dedryck Boyata 28 november 1990 (24 år) Belgien Uccle Belgien FC Bryssel (-07)
Mittfältare
6 Brasilien Fernando 25 juli 1987 (27 år) Brasilien Alto Paraiso Portugal Porto (-14)
7 England James Milner 4 januari 1986 (29 år) England Leeds England Aston Villa (-10)
8 Frankrike Samir Nasri 26 juni 1987 (27 år) Frankrike Marseille England Arsenal (-11)
15 Spanien Jesús Navas 21 november 1985 (29 år) Spanien Los Palacios Spanien Sevilla (-13)
18 England Frank Lampard 20 juni 1978 (36 år) England Romford USA New York City (-14)
21 Spanien David Silva 8 januari 1986 (29 år) Spanien Arguineguin Spanien Valencia (-10)
25 Brasilien Fernandinho 4 maj 1985 (29 år) Brasilien Londrina Ukraina Sjachtar Donetsk (-13)
42 Elfenbenskusten Yaya Touré 13 maj 1983 (31 år) Elfenbenskusten Sekoura Bouake Spanien Barcelona (-10)
Anfallare
10 Bosnien och Hercegovina Edin Dzeko 17 mars 1986 (29 år) Bosnien och Hercegovina Sarajevo Tyskland Wolfsburg (-11)
14 Elfenbenskusten Wilfried Bony 10 december 1988 (26 år) Elfenbenskusten Bingerville Wales Swansea City (-15)
16 Argentina Sergio Agüero 2 juni 1988 (26 år) Argentina Quilma Spanien Atlético Madrid (-11)
35 Montenegro Stevan Jovetić 2 november 1989 (25 år) Montenegro Podgorica Italien Fiorentina (-13)

Utlånade spelare[redigera | redigera wikitext]

Senast uppdaterad: 10 februari 2015[11]
Nr Land Pos Namn
2 England  F Micah Richards (i Fiorentina till sommaren 2015)
9 Spanien  A Álvaro Negredo (i Valencia till sommaren 2015)
12 England  MF Scott Sinclair (i Aston Villa till sommaren 2015)
19 Nederländerna  F Karim Rekik (i PSV Eindhoven till sommaren 2015)
Nr Land Pos Namn
33 Serbien  F Matija Nastasić (i Schalke 04 till sommaren 2015)
36 Argentina  MF Bruno Zuculini (i Córdoba till sommaren 2015)
60 Sverige  A John Guidetti (i Celtic till sommaren 2015)
64 Portugal  MF Marcos Lopes (i Lille till sommaren 2015)

Elite Development Squad 2014/2015[redigera | redigera wikitext]

[12]

Nr Land Pos Namn
England  MV Angus Gunn (-96)
Wales  MV Billy O´Brien (-98)
Norge  MV Eirik Holmen Johansen (-92)
Irland  MV Ian Lawlor (-94)
England  F Adam Drury (-93)
England  F Ashley Smith Brown (-96)
England  F Ellis Plummer (-94)
Spanien  F José Angel Tasende (-97)
Belgien  F Mathias Bossaerts (-96)
Spanien  F Pablo Maffeo (-97)
England  F Shay Facey (-95)
Nr Land Pos Namn
England  MF Brandon Barker (-96)
England  MF Denzeil Boadu (-97)
England  MF George Evans (-94)
England  MF George Glendon (-96)
Irland  MF Jack Byrne (-96)
England  MF James Horsfield (-95)
Portugal  MF Jorge Intima (-95)
England  MF Kean Bryan (-96)
Frankrike  MF Oliver Ntcham (-96)
Spanien  A Jose Ángel Pozo (-96)
Frankrike  A Thierry Ambrose (-97)

Utlånade spelare[redigera | redigera wikitext]

Senast uppdaterad: 10 februari 2015[11]
Nr Land Pos Namn
England  F Gregory Leigh (i Crewe Alexandra till sommaren 2015)
Belgien  F Jason Denayer (i Celtic till sommaren 2015)
Frankrike  MF Seko Fofana (i Fulham till sommaren 2015)
Nr Land Pos Namn
Österrike  MF Sinan Bytyqi (i Cambuur till sommaren 2015)
England  A Devante Cole (i Milton Keynes Dons till sommaren 2015)
England  A Jordy Hiwula (i Walsall till 2 mars 2015)

U18-Truppen 2014/2015[redigera | redigera wikitext]

[13]

Nr Land Pos Namn
England  MV Charlie Albinson (-96)
England  MV Daniel Grimshaw (-98)
Norge  MV Kjetil Haug (-98)
England  F Cameron Humphreys (-98)
England  F Charlie Oliver (-97)
England  F Joshua Murray (-98)
England  F Nathaniel Oseni (-96)
Wales  F Sam Tattum (-96)
England  F Tosin Adarabioyo (-97)
England  MF Aaron Nemane (-97)
England  MF Callum Bullock (-97)
Nr Land Pos Namn
Rumänien  MF Emanuel Vasi (-97)
England  MF James Hardy (-96)
Nederländerna  MF Javairo Dilrosun (-98)
Spanien  MF Manuel Garcia (-98)
England  MF Marcus Wood (-98)
Irland  MF Tom Holland (-97)
Nederländerna  MF Rodney Kongolo (-98)
Kosovo  A Bersant Celina (-96)
England  A Isaac Buckley (-98)
England  A Joe Nuttall (-97)
Sverige  A Zackarias Faour (-98)

Tränare[redigera | redigera wikitext]

Senast uppdaterad: 26 augusti 2014[5]
Position Namn
Huvudtränare Chile Manuel Pellegrini
Assisterande tränare Argentina Rubén Cousillas Fuse
Assisterande tränare England Brian Kidd
Målvaktstränare Spanien Xabier Mancisidor
Fystränare Spanien Jose Cabello

Pensionerade nummer[redigera | redigera wikitext]

Nr Land Pos Namn
23 Kamerun  MF Marc-Vivien Foé [3]

Hall of Fame[redigera | redigera wikitext]

Följande spelare är med i Manchester Citys Hall of Fame[14] och är listade efter deras A-lagsdebut i Manchester City (år inom parentes):

Noterbara tidigare tränare[redigera | redigera wikitext]

Följande tränare har minst vunnit en stor trofé med Manchester City:

Namn Från Till Spelade Vunna  Oavgjorda Förlorade
Skottland Tom Maley 1902 1906 150 89 22 39
England Wilf Wild 1932 1946 352 158 71 123
Skottland Les McDowall 1950 1963 592 220 127 245
England Joe Mercer 1965 1971 340 149 94 97
England Tony Book 1973 1980 269 114 75 80
Italien Roberto Mancini 2009 2013 191 113 38 40

Statistik[redigera | redigera wikitext]

Tabellplaceringar[redigera | redigera wikitext]

Premier League-placering de senaste 20 säsongerna:[15]

Plats 94/95 95/96 96/97a 97/98a 98/99a 99/00a 00/01 01/02a 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14
1 X X
2 X
3 X
4
5 X
6
7
8 X
9 X X
10 X
11
12
13
14 X
15 X
16 X
17 X
18 X
19
20 X

a Klubben spelade inte i Premier League under dessa säsonger.

Flest tävlingsmatcher[redigera | redigera wikitext]

Namn År Ligan FA-cupen Engelska ligacupen Europa Annata Matcher[17][18]
England Oakes, AlanAlan Oakes 1959–1976 561 (3) 41 (0) 46 (1) 17 (0) 11 (0) 676   (4)
England Corrigan, JoeJoe Corrigan 1967–1983 476 (0) 37 (0) 52 (0) 27 (0) 12 (1) 604   (1)
England Doyle, MikeMike Doyle 1967–1978 441 (7) 44 (0) 23 (0) 20 (0) 37 (0) 565   (7)
Tyskland Trautmann, BertBert Trautmann 1949–1964 508 (0) 33 (0) 4 (0) 00 (0) 0 (0) 545   (0)
England Bell, ColinColin Bell 1966–1979 393 (1) 33 (1) 40 (0) 23 (1) 9 (0) 498   (3)
England Brook, EricEric Brook 1928–1939 450 (0) 41 (0) 0 (0) 0 (0) 2 (0) 493   (0)b
England Booth, TommyTommy Booth 1968–1981 380 (2) 27 (0) 44 (2) 26 (0) 11 (0) 487   (4)
England Summerbee, MikeMike Summerbee 1965–1975 355 (2) 34 (0) 36 (0) 16 (0) 8 (1) 449   (3)
England Power, PaulPaul Power 1975–1986 358 (7) 28 (0) 37 (1) 7 (1) 7 (1) 437   (10)
Skottland Donachie, WillieWillie Donachie 1970–1980 347 (4) 21 (0) 40 (0) 13 (1) 12 (0) 433   (5)

a Inkluderar mål och matcher (inklusive de utförda som utbytare) i FA Community Shield och de numera avbrutna Anglo-Italian Cup, Anglo-Scottish Cup, Full Members' Cup och Texaco Cup.

b Brook spelade också tre matcher som blev utelämnade från statistiken under säsongen 1939/40 på grund av andra världskriget.

Mesta målgörare[redigera | redigera wikitext]

Namn År Ligan FA-cupen Engelska ligacupen Europa Annata Antal mål[17][18]
England Brook, EricEric Brook 1928–1939 158 19 0 0 0 177b
England Johnson, TommyTommy Johnson 1920–1930 158 8 0 0 0 166
England Bell, ColinColin Bell 1966–1979 117 9 18 8 1 153
England Hayes, JoeJoe Hayes 1953–1965 142 9 1 0 0 152
Wales Meredith, BillyBilly Meredith 1894–1906
1921–1924
146 5 0 0 1 152
England Lee, FrancisFrancis Lee 1967–1974 112 7 14 10 5 148
England Browell, TommyTommy Browell 1913–1926 122 17 0 0 0 139
Skottland Gillespie, BillieBillie Gillespie 1897–1905 126 6 0 0 0 132
England Tilson, FredFred Tilson 1928–1938 110 22 0 0 0 132
England Roberts, FrankFrank Roberts 1922–1929 116 14 0 0 0 130

a Inkluderar mål i FA Community Shield, träningsmatcher och de numera avbrutna Anglo-Italian Cup, Anglo-Scottish Cup, Full Members' Cup och Texaco Cup. Matcher som spelades under världskrigen är exkluderade.

b Brook gjorde också ett mål som blev utelämnat från statistiken under säsongen 1939/40 på grund av andra världskriget.

Årets spelare[redigera | redigera wikitext]

År Vinnare
1967 England Tony Book
1968 England Colin Bell
1969 England Glyn Pardoe
1970 England Francis Lee
1971 England Mike Doyle
1972 England Mike Summerbee
1973 England Mike Summerbee
1974 England Mike Doyle
1975 England Alan Oakes
1976 England Joe Corrigan
1977 England David Watson
1978 England Joe Corrigan
1979 Skottland Asa Hartford
1980 England Joe Corrigan
1981 England Paul Power
1982 England Tommy Caton
1983 England Kevin Bond
1984 Irland Mick McCarthy
1985 England Paul Power
1986 England Kenny Clements
1987 Skottland Neil McNab
1988 England Steve Redmond
1989 Skottland Neil McNab
1990 Skottland Colin Hendry
 
År Vinnare
1991 Irland Niall Quinn
1992 England Tony Coton
1993 England Garry Flitcroft
1994 England Tony Coton
1995 Tyskland Uwe Rösler
1996 Georgien Georgi Kinkladze
1997 Georgien Georgi Kinkladze
1998 England Michael Brown
1999 Nederländerna Gerard Wiekens
2000 Bermuda Shaun Goater
2001 Australien Danny Tiatto
2002 Algeriet Ali Benarbia
2003 Frankrike Sylvain Distin
2004 England Shaun Wright-Phillips
2005 Irland Richard Dunne
2006 Irland Richard Dunne
2007 Irland Richard Dunne
2008 Irland Richard Dunne
2009 Irland Stephen Ireland
2010 Argentina Carlos Tévez
2011 Belgien Vincent Kompany
2012 Argentina Sergio Agüero
2013 Argentina Pablo Zabaleta

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] ”Club History” (på engelska). Manchester City FC. http://www.mcfc.co.uk/The-Club/Club-History. Läst 8 december 2012. 
  2. ^ ”Contact the Club” (på engelska). Manchester City FC. http://www.mcfc.co.uk/The-Club/Business-directory. Läst 9 december 2012. 
  3. ^ [a b] ”Marc-Vivien Foe, 1975-2003” (på engelska). Manchester City FC. http://www.mcfc.co.uk/News/Club-news/2009/June/Marc-Vivien-Foe-1975-to-2003. Läst 8 december 2012. 
  4. ^ [a b c] ”Corporate Info” (på engelska). Manchester City FC. http://www.mcfc.co.uk/The-Club/Corporate-Info. Läst 9 december 2012. 
  5. ^ [a b c] ”Manchester City Players” (på engelska). Manchester City FC. http://www.mcfc.co.uk/Players. Läst 15 juni 2013. 
  6. ^ ”Supporters Clubs” (på engelska). Manchester City FC. http://mcfc.co.uk/Fans/Supporters-Clubs. Läst 9 december 2012. 
  7. ^ ”Major League Soccer announces New York expansion team: New York City Football Club” (på engelska). Major League Soccer. 21 maj 2013. http://www.mlssoccer.com/news/article/2013/05/21/major-league-soccer-announces-new-york-expansion-team-new-york-city-football. Läst 23 maj 2013. 
  8. ^ Liverpools ras kan ha kostat titeln”. Dagens Nyheter. 5 maj 2014. http://www.dn.se/sport/fotboll/liverpools-ras-kan-ha-kostat-titeln. Läst 12 maj 2014. 
  9. ^ City närmare Premier League-titeln”. Dagens Nyheter. 7 maj 2014. http://www.dn.se/sport/fotboll/city-narmare-premier-league-titeln. Läst 12 maj 2014. 
  10. ^ Persson, Rickard (11 maj 2014). ”City firar titeln – men får kritik”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/sport/fotboll/city-firar-titeln-men-far-kritik. Läst 12 maj 2014. 
  11. ^ [a b c] ”First team”. Manchester City FC. http://www.mcfc.co.uk/Teams/First-team. Läst 10 februari 2015. 
  12. ^ http://www.mcfc.co.uk/Teams/EDS
  13. ^ http://www.mcfc.co.uk/Teams/U-18s
  14. ^ ”Hall of Fame” (på engelska). Manchester City FC. http://www.mcfc.co.uk/default.sps?pagegid=%7BF4698C75-95FF-4A3E-936A-4F9BBBADDA74%7D. Läst 10 juli 2009. 
  15. ^ ”Premier League Statistics”. Premier League. http://www.premierleague.com/page/Statistics/0,,12306,00.html. 
  16. ^ [a b] ”Roll of Honour”. Manchester City FC. Arkiverad från originalet den 5 augusti 2008. http://web.archive.org/web/20080805001852/http://www.mcfc.co.uk/default.sps?pagegid=%7bB7CC47CB-001B-4A66-B8D1-42F9530F1FF7%7d. Läst 12 augusti 2008. 
  17. ^ [a b] ”City Top Tens”. Manchester City FC. Arkiverad från originalet den 4 augusti 2008. http://web.archive.org/web/20080804235629/http://www.mcfc.co.uk/default.sps?pagegid=%7b54FBBD35-A993-48CC-971E-875760E6B67A%7d. Läst 17 augusti 2008. 
  18. ^ [a b] James, Manchester City - The Complete Record, pp155–167

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]