Ragnar Arvedson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ragnar Arvedson
Ragnar Arvedson omkring 1918.
Ragnar Arvedson omkring 1918.
Född Ragnar Arved Arvedson
4 december 1895
Linköping, Sverige
Död 2 oktober 1973 (77 år)
Stockholm, Sverige
IMDb SFDb

Ragnar Arved Arvedson, född 4 december 1895 i Linköping, död 2 oktober 1973 i Stockholm, var en svensk regissör, manusförfattare, filmproducent och skådespelare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Arvedson studerade först vid en målarskola och ett handelsinstitut innan han sökte sig till teatern. Han studerade vid Dramatens elevskola 1914–1917. Därefter engagerades han vid olika teatrar i Stockholm, Göteborg och Helsingborg.

Han filmdebuterade som skådespelare 1920 i Rune Carlstens Bomben. Han medverkade sedan i ett 50-tal filmer som skådespelare. År 1935 regidebuterade han med Kanske en gentleman; dessutom skrev han ett 20-tal filmmanus.

Arvedson är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[1]

Filmografi (i urval)[redigera | redigera wikitext]

Filmroller[redigera | redigera wikitext]

TV[redigera | redigera wikitext]

Regi[redigera | redigera wikitext]



Manus[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1919 Vicomte de Nanjac En idealisk äkta man
Oscar Wilde
Karl Hedberg Dramaten
Claudius
Adjutanten
Fanvakt
Otto Rung
Tor Hedberg Dramaten
Sérignan Äventyret
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers
Karl Hedberg Dramaten
1920 Kabinettsekreteraren Paradsängen
Gunnar Heiberg
Karl Hedberg Dramaten
1923 Percy Jones Din nästas fästmö
Adelaide Matthews och Anne Nichols
Ernst Eklund Blancheteatern[2]
Sådan är hon
Yves Mirande och Alex Madis
Tollie Zellman Djurgårdsteatern[3]
Montague Jordan Eliza stannar
Henry V. Esmond
Gösta Ekman Djurgårdsteatern[4]
Theodor Sten Stensson Stéen från Eslöf
John Wigforss
Elis Ellis Blancheteatern[5]
1924 Alois Graumüller Grevinnan Lolotte
Leopold Lipschütz
Ernst Eklund Blancheteatern[6]
Marcel Odygdens belöning
Félix Gandéra och Claude Gevel
Karin Swanström Blancheteatern[7]
1925 Owen Folliott Maskopi
J. E. Harold Terry
Rune Carlsten Djurgårdsteatern[8]
1926 Clarence Topping En tillfällig äkta man
Edward A. Paulton
Einar Fröberg Blancheteatern[9]
1927 Felix Brenner Det farliga året
Rudolf Lothar och Hans Bachwitz
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[10]
Martin Livets gång
Clemence Dane
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[11]
1928 Axel von Fersen Gustaf III
August Strindberg
Rune Carlsten Oscarsteatern[12]
1929 Hindun Maya
Simon Gantillon
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[13]
Valois de Séparée Hotell Pompadour
Walter Hackett
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[14]
Normie de Wit S.k. kärlek
Edwin J. Burke
Harry Roeck-Hansen Djurgårdsteatern[15]
James Berridge Så förtjusande människor
Michael Arlen
Einar Fröberg Blancheteatern[16]
Kyrkoherde Pumphrey Skiljas
Clemence Dane
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[17]
Howard Joyce, advokat Brevet
W. Somerset Maugham
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[18]
1930 Fanères Ett dubbelliv
Henri-René Lenormand
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[19]
Colin Tabret Den heliga lågan
W. Somerset Maugham
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[20]
1931 Anständighetens vällust
Luigi Pirandello
Anders de Wahl Turné[21]
Häradshövding Abraham Björner Hans nåds testamente
Hjalmar Bergman
Per Lindberg Vasateatern[22]
Kapten von Schlettow Skomakarkaptenen i Köpenick
Carl Zuckmayer
Per Lindberg Vasateatern[23]
Max Lawrence Mammas förflutna
Paul Osborn
Tollie Zellman Vasateatern[24][25]
1932 Gröna hissen
Avery Hopwood
Gösta Ekman Vasateatern[26]
Presidenten Frihetsligan
Jules Romains
Per Lindberg Vasateatern[27]
Buster Till Hollywood
George S. Kaufman och Marc Connelly
Gösta Ekman Vasateatern[28][29]
Den farliga vägen
A.A. Milne
Anders de Wahl Turné[30][31]
Doktor Henning Urspårad
Karl Schlüter
Svend Gade Blancheteatern[32]
1933 Oscar Fruns båda män
Félix Gandéra och André Monetzi-Eon
Karin Swanström Turné[33]
1934 Crémone Domino
Marcel Achard
Per Lindberg Blancheteatern[34]
1935 Ung kärlek
Samson Raphaelson
Ragnar Arvedson Konserthusteatern
Turné[35]
1937 Petrowitsch I kärlek BC
Ladislaus Bus-Fekete
Martha Lundholm Vasateatern[36]
1951 Generalen Ta hand om Amelie
Georges Feydeau
Hjördis Petterson Intiman[37]
1952 Paul Tabourier I kväll i Samarkand
Jacques Deval
Per Gerhard Vasateatern[38]
1961 Mr Brownlow Oliver!
Lionel Bart
Sven Aage Larsen Oscarsteatern[39]
1963 General Etienne Lonségur Victor eller När barnen tar makten
Roger Vitrac
Mimi Pollak Dramaten
1965 Stengästen Don Juan
Molière
Ingmar Bergman Dramaten[40]
Tiggaren Yvonne, prinsessa av Bourgogne
Witold Gombrowicz
Alf Sjöberg Dramaten
1967 Gèricault Flickan i Montreal
Lars Forssell
Jackie Söderman Dramaten
1972 Kammarherre Stockman Vildanden
Henrik Ibsen
Ingmar Bergman Dramaten

Regi[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Teater
1935 Han, hon och han
Design for living
Noël Coward
Översättning Carlo Keil-Möller
Blancheteatern

Scenografi[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Regi Teater
1930 Ett dubbelliv
Une vie secrete
Henri-René Lenormand
Översättning Elsa Thulin
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hitta graven
  2. ^ ”Din nästas fästmö”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22053&pos=16. Läst 4 april 2016. 
  3. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 3 juli 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-07-03/176/7. Läst 26 juli 2015. 
  4. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 11 augusti 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-08-11/215/6. Läst 26 juli 2015. 
  5. ^ ”Sten Stensson Steen från Eslöf”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22159&pos=18. Läst 4 april 2016. 
  6. ^ ”Grevinnan Lolotte”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22161&pos=20. Läst 4 april 2016. 
  7. ^ ”Odygdens belöning”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22162&pos=21. Läst 5 april 2016. 
  8. ^ Bo Bergman (2 juni 1925). ”Svag start på Djurgårdsteatern”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-06-02/146/9. Läst 29 december 2015. 
  9. ^ ”En tillfällig man”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22173&pos=36. Läst 6 april 2016. [död länk]
  10. ^ ”Det farliga året”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22185&pos=38. Läst 7 april 2016. 
  11. ^ ”Livets gång”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22186&pos=39. Läst 7 april 2016. 
  12. ^ ”Gustaf III”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22272&pos=69. Läst 5 juni 2015. 
  13. ^ Scen och Film”. Dagens Nyheter: s. 9. 19 mars 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-03-19/77/9. Läst 7 april 2016. 
  14. ^ ”Hotell Pompadour”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22192&pos=46. Läst 7 april 2016. 
  15. ^ Scen och Film”. Dagens Nyheter: s. 12. 30 maj 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-05-30/144/12. Läst 2 januari 2016. 
  16. ^ ”Så förtjusande människor”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22106&pos=47. Läst 7 april 2016. 
  17. ^ ”Skiljas”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22107&pos=48. Läst 7 april 2016. 
  18. ^ Scen och Film”. Dagens Nyheter: s. 13. 29 november 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-11-29/326/13. Läst 7 april 2016. 
  19. ^ ”Ett dubbelliv”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22109&pos=50. Läst 8 april 2016. 
  20. ^ ”Den heliga lågan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22110&pos=51. Läst 8 april 2016. 
  21. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 98. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  22. ^ Bo Bergman (26 augusti 1931). ”Hans nåds testamente: Spelöppning hos Ekman, starten god”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-08-26/230/1. Läst 3 januari 2016. 
  23. ^ Bo Bergman (23 oktober 1931). ”Köpenick-kaptenen på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-10-23/288/5. Läst 27 augusti 2015. 
  24. ^ ”Mammas förflutna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14405&pos=347. Läst 11 juli 2015. 
  25. ^ Rq (22 november 1931). ”Tre lördagspremiärer: 'Mammas förflutna' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-11-22/318/4. Läst 27 augusti 2015. 
  26. ^ Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 12. 19 mars 1931. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-03-19/77/12. Läst 16 april 2016. 
  27. ^ Bo Bergman (15 april 1932). ”Frihetsligan”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-04-15/101/14. Läst 27 augusti 2015. 
  28. ^ ”Till Hollywood”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14581&pos=350. Läst 11 juli 2015. 
  29. ^ Bo Bergman (24 april 1932). ”'Till Hollywood': Premiär på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-04-24/110/1. Läst 27 augusti 2015. 
  30. ^ Teater Musik Film: Glad höst i landsorten”. Dagens Nyheter: s. 8. 30 augusti 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-08-30/235/8. Läst 11 maj 2016. 
  31. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 124. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  32. ^ ”Urspårad”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22060&pos=69. Läst 10 april 2016. 
  33. ^ Bo Bergman (18 april 1933). ”'Fruns båda män' och 'Leendets land'”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1933-04-18/103/1. Läst 16 mars 2017. 
  34. ^ ”Domino”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22072&pos=81. Läst 11 april 2016. 
  35. ^ Petterson, Hjördis; Kretz Inga Maria (1983). Rosor & ruiner. Stockholm: Prisma. sid. 79. Libris 7407145. ISBN 91-518-1680-6 
  36. ^ ”I kärlek....Bc”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14236&pos=403. Läst 30 april 2016. 
  37. ^ Ebbe Linde (6 oktober 1951). ”Feydeau på Intiman”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1951-10-06/270/8. Läst 6 mars 2016. 
  38. ^ ”I kväll i Samarkand”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14105&pos=462. Läst 5 maj 2016. 
  39. ^ Folke Hähnel (15 september 1961). ”'Oliver' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-09-15/250/20. Läst 22 augusti 2015. 
  40. ^ ”Don Juan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/don-juan-0. Läst 21 oktober 2015. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]