Hoppa till innehållet

Sankt Sigfrids plan

Lägg till länkar
Från Wikipedia

"Det finns en känsla av lycka, unik här i stan, på Sankt Sigfrids plan" skaldar Galenskaparna och After Shave. Vy åt nordost med rondellen i förgrunden och Örgryte nya kyrka i bakgrunden.

Sankt Sigfrids plan är en trafikknutpunkt i stadsdelen Bö[1] i Örgryte i Göteborg.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Sankt Sigfrids plan är namngiven efter Västergötlands beskyddare Sankt Sigfrid. Denne lät enligt sägnen på 1000-talet bygga den första kristna kyrkan i nuvarande Örgryte, som skall ha legat på samma plats som nuvarande Örgryte gamla kyrka alldeles intill Sankt Sigfrids plan.[2]

Platsen, som även kallas Sanktas,[3] är cirka 130 x 70 meter stor,[4] och fick sitt namn 1925 då den tillhörde stadsdelen Bö.[5] Men redan i samband med Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 användes beteckningen Sankt Sigfrids plan på området.[6] I början av 1900-talet låg det en större damm (ungefär samma yta som Örgryte gamla kyrka) på platsen för den nuvarande gräsbevuxna rondellen, cirka 50 meter sydost om kyrkogårdsmuren.[7]

Omgivningen

[redigera | redigera wikitext]
Carl Milles staty Genius vid Sankt Sigfrids plan.

På platsen sammanstrålar gatorna Örgrytevägen, Danska vägen, Delsjövägen och Sankt Sigfridsgatan, samt även de mindre gatorna Santessonsgatan (endast spårvagn) och Olof Skötkonungsgatan.[8] Längs båda sidor av Santessonsgatan breder Örgryte trädgårdsstad ut sig, uppförd på 1920-talet. Sankt Sigfrids plan är medsols numrerad 1-8.[9]

Enligt den ursprungliga stadsplanen från 1923 skulle platsen utformas relativt stadsmässigt, präglad av trädrader och en bågformad villabebyggelse i öster. Av detta kom endast trädraden längs kyrkogårdsmuren, samt bebyggelsen mellan Delsjövägen och Sankt Sigfridsgatan, att utföras.[10]

På Sankt Sigfrids plan finns en mindre grönyta och ett litet trähus som i många år inrymde en kiosk, Sankta kiosken, oftast kallad Sanktas, men hösten 2010 blev lokalen istället fiskaffär.[11]

År 1929 uppförde Göteborgs handelsbank en villa på platsens östra sida, i vilken en banklokal inrymdes i bottenvåningen.[12] Därefter hade SEB bankkontoret.[13] SEB lade ner kontoret våren 2022 och flyttade det till Kungsportsavenyen[14], efter det att en brand utbrutit i fastigheten på nyårsdagens morgon 2022[15].

En 90 centimeter hög staty i brons[16] av Carl Milles, Genius, placerades ut 1940 i det lilla parkområdet intill hållplatsen, men stals under senhösten 2001 efter att ha varit inlämnad på reparation.[17][18] Statyn är numera på plats igen.

Sankt Sigfrids plan har blivit besjungen av Galenskaparna och After Shave.[19]

Delsjöbäcken

[redigera | redigera wikitext]

Planer har funnits på att omdana platsen och åter gräva fram delar av Delsjöbäcken som sedan 1968[20] går i en kulvert under Sankt Sigfrids plan och ner till Mölndalsån, en sträcka på cirka 500 meter.[4] Samtidigt med kulverteringen, breddades Örgrytevägen ytterligare genom stora utsprängningar av berget bakom Ryska konsulatet. Vändslingan skulle då vara kvar och en mindre parkyta skulle anläggas i denna. Avsikten med planerna var att utvecklingen skulle ske med utgångspunkt i den ursprungliga stadsplanens idéer.[10] Delsjöbäckens tidigare sträckning var in i Gamla Örgryte kyrkogårds östra sida, precis vid nuvarande övergångsstället. Efter en sväng inne på kyrkogården följde bäcken Örgrytevägen parallellt, för att därefter försvinna ut i det sydvästra hörnet.[21]

Andra namn på Delsjöbäcken är Kyrkebäcken, Böbäcken, Örgrytebäcken, Kärra Bäck och Store Bäck.[22]

Vid bäcken, helt nära Örgryte gamla kyrka, öppnades 1825 ett varmbadhus av ägaren till Wilhelmsbergs, Gustaf Rudolph Prytz. Föreståndaren hette Inga Hagberg, och de badande kunde välja mellan imbad, saltbad eller ångbad. Man kunde dessutom köpa exempelvis en halvflaska porter eller ett glas likör för 6 shilling.[23] Men eftersom Prytz skapade en fördämning i anslutning till badhuset, blev det problem 1826 med översvämningar för apotekare Cavallin en bit upp längs bäcken. Denne fick sin parkanläggning förstörd. Trädgårdsmästarna Sandgren på Landala herrgård och Stenberg på Liseberg, räknade ut att skadorna, efter förlikning, uppgick till 300 riksdaler banco. Prytz överlät badhuset 1826 till grosshandlare Jonas Anders Kjellberg.[24] Huset köptes 1839 av grosshandlaren i Göteborg, Anders Åkerman. Det fraktades till Särö och placerades vid "Skutehampnen", alltså vid Stallviken på öns sydöstra strand, inte långt från bron till fastlandet. Det var en envånings huskropp med fem fönsteraxlar på långsidorna.[25]

I mitten av 1820-talet inträffade en ruskig händelse som under många år satte sina spår hos befolkningen i Örgryte. En liten postgosse skulle leverera avlöningspengar från en bank i Göteborg till en fabrik i närheten av Sankt Sigfrids plan. En bit ovanför planen skulle han gå över en bro, "Bäckebron," då han överfölls och ströps av två män. Kroppen kastade de i en sjö i Jonseredstrakten. Platsen för mordet undveks därefter under lång tid.[26]

Bil- och spårvagnstrafik

[redigera | redigera wikitext]

Den 21 april 1953 godkände Byggnadsnämnden ett förslag till omändring av Sankt Sigfrids plan, vilket skulle åtgärda "de tämligen kaotiska förhållanden som där rådde." Tidigare hade man räknat med att spårväg skulle dras ner genom Sankt Sigfridsgatan, men dessa planer sköts nu på framtiden. Åren 1954-55 byggdes Sankt Sigfrids plan om till cirkulationsplats av traditionell typ med trafikfördelande refuger vid gatumynningarna. Det blev inte signaldirigering direkt, men kablar lades ner för kommande behov av signalljus.[27] Huvudspåren flyttades och en ny slinga byggdes cirka 40 meter längre upp i backen. Vissa av spåren i Örgrytevägen fick 1968 ett nytt läge vid en gatubreddning i samband med motorvägsbygget genom Gårda. Varje infart till platsen är signalreglerad. De som ska svänga till vänster måste passera två eller tre trafikljus. Spårvagnarna, samt fordon som kommer från Sankt Sigfridsgatan och ska in på Örgrytevägen, går genom rondellen. Sankt Sigfrids plan trafikeras av spårvagnslinje 5 samt busslinje 62.[28] Hållplatsen, som heter Sankt Sigfrids plan, har även en vändslinga för spårvagnar som dock inte används av Göteborgs spårvägs ordinarie trafikvagnar, utom då man behöver kortvända en linje (oftast linje 5). Spårvägssällskapet Ringlinien använder slingan regelbundet då den är den ena ändhållplatsen på Lisebergslinjen[29].

Spårvägen från Korsvägen till Sankt Sigfrids plan öppnades den 26 oktober 1929, Örgrytelinjen (med vagnnr 53). Omnibusstrafiken som pågått i sju år upphörde därmed. Samtidigt breddades Örgrytevägen och vändslingan mellan landeriet Jakobsdal och Örgryte gamla kyrka, anlades. Den första vändslingan innebar att spåren delade sig mittför Örgryte gamla kyrka. Utfarten (i vänstertrafik) gick i linje med Delsjövägen. Linje 5 som dittills haft sin ändstation vid Getebergsäng flyttades samtidigt över till Sankt Sigfrids plan. Den 26 april[30] 1951 förlängdes linjen till Kålltorp genom Santessonsgatan.[31] Samma år uppfördes en kombination av bensinstation för Svensk-Engelska Mineralolje AB (från år 1938 Shell), taxistation och Pressbyråkiosk i funkisstil. Denna byggnad gav även en vänthall åt spårvägen. Byggnaden ritades av länsarkitekten Erik Friberger. Under 1954-1955 byggdes platsen om, och huvudspåren fick då ett nytt läge som gav plats åt fler körfält intill kyrkogården. Den befintliga funkisbyggnaden revs och en ny bensinstation, kiosk och vänthall uppfördes.[12] Kostnaden för ombyggnaden uppgick till en miljon kronor, förutom kostnaderna för spårvägen.[32] År 1993 fanns planer på att bygga en ny bensinstation på platsen, men planerna kom aldrig att realiseras.[33] Bensinstationen stängdes den 13 januari 2009, och revs några dagar senare.[34][35]

Ryska konsulatet

[redigera | redigera wikitext]

I sydvästra delen av Sankt Sigfrids plan ligger det ryska konsulatet,[36] som är betydligt större än de andra konsulaten i staden. Byggnaden - som ritades av en svensk arkitektfirma - invigdes 1980 och som en artighet mot Sverige, byggdes det i samma stil som den svenska ambassaden i Moskva.[37] Att konsulatet tillhör Ryssland samt att det på platsen finns ett stort antal trafikljus, har givit platsen smeknamnet "Röda torget".[38] Där det ryska konsulatet nu ligger, fanns under ett antal decennier det privata mentalsjukhuset Betaniastiftelsen, tidigare Jakobsdals herrgårds byggnad (efter apotekaren Hans Jacob Cavallin, † 1841 och begravd på Örgryte gamla kyrkogård).[39] Byggnaden uppfördes på 1820-talet och revs 1976.[40] När sjukhemmet gick i konkurs blev tomten uppköpt av den sovjetiska ambassaden som lät bygga konsulatet.[41] Konsulatet stängdes den 31 augusti 2023.[42]

Natten till den 15 september 1980, döpte några chalmerister om torget till Röda Torget genom att byta ut gatunamnsskyltarna. Konsulatet var då ännu inte inflyttat, men för säkerhets skull var skyltarna även försedda med rysk text. Redan under samma dag var alla utom en skylt utbytt till normalskylt. Den återstående satt på villafastigheten i torgets södra del, så högt att den fick sitta kvar några dagar.[43]

Sången Sankt Sigfrids Plan

[redigera | redigera wikitext]

Galenskaparna och After Shave har gjort en satirisk text till melodin "Elmer's tune" från 1941. Elmer Albrecht och RH Jurgens är upphovsmän och Glenn Miller hade stor framgång med melodin på 1940-talet. Sången framfördes av sånggruppen "Voices from heaven" i "En himla många program" i den svenska gruppens TV-produktion under 1989-90.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Noter
  1. ^ Lindstam, Carl Sigfrid: Göteborgs Gatunamn, 3:e upplagan, s. 253, Göteborgs Kommuns Namnberedning, Göteborg 1986, ISBN 91-7810-577-3
  2. ^ Göteborgs Stad: Örgrytes Historia (besökt 2010-11-18)
  3. ^ Enligt de båda göteborgsfödda och i Örgryte uppväxta Ebba von Sydow, (Expressen, 2004-10-01, s. 46) och Viveca Lärn, (Göteborgs-Posten, 2000-09-09, s. 29)
  4. ^ [a b] eniro.se: Mät sträcka
  5. ^ Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7, s. 249
  6. ^ Karta över Göteborg med omnejd i 20 blad, skala 1:4 000 : Centrala Göteborg : Blad N:o 55, upprättad för Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 av Andre Stadsingenjören Arvid Södergren
  7. ^ Situationskarta i 3 delar öfver Örgryte Socken i Säfvedals härad och Göteborgs län, II:a delen, sammandragen från äldre kartor år 1908 af A.A. Rönnbäck
  8. ^ Google maps: Sankt Sigfrids plan (besökt 2010-11-18)
  9. ^ Göteborgs stad, gaturegister, 2009-02-28
  10. ^ [a b] Göteborgs Stadsbyggnadskontor Distrikt Centrum, Program för detaljplan av Sankt Sigfrids plan, oktober 2001
  11. ^ Att det var en kiosk syns ganska otydligt på bild 1, dels på den röda takskylten "SANKTA KIOSKEN", dels på den gula trisslottflaggan på hörnet intill spåret. Googles gatubild från strax norr om spårvagnsspåret (besökt 2010-11-18) ger en bättre vy över kiosken med skylt och löpsedlar. Att det är en fiskaffär i november 2010 syns på bild 2.
  12. ^ [a b] Garellick, Robert: Bilden av Göteborg - färgfotografier 1910-1970 centrum - österut - söderut, sid. 180-181, Göteborg 2003, ISBN 91-631-4036-5
  13. ^ SEB (besökt 2019-04-02)
  14. ^ ”SEB Göteborg, Örgryte - flyttat till Avenyn, Göteborg”. SEB. Arkiverad från originalet den 16 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220716171520/https://seb.se/flyttade-kontor/seb-goteborg-orgryte-flyttat-till-avenyn-goteborg. Läst 16 juli 2022. 
  15. ^ Alexander Hultman, Daniel Andersson (1 januari 2022). ”Brand i banklokal i Göteborg”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/nyheter/brand-i-banklokal-i-g%C3%B6teborg-1.62949845. Läst 16 juli 2022. 
  16. ^ Konst på stan, red. Håkan Wettre, Lena Boëthius, Tore Ahnoff, Charles Felix Lindbergs donationsfond, Göteborg 1985, s. 31
  17. ^ Göteborgs-Posten, 2001-12-09, s. 8
  18. ^ "Utomhuskonst i Göteborg" Arkiverad 14 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  19. ^ allthelyrics.com: Sankt Sigfrids plan (besökt 2010-11-18)
  20. ^ Örgryte i flydda dar, Sören Skarback, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1993 ISBN 91-7029-115-2, s. 122
  21. ^ Stadsingenjörskontorets karta över Göteborg i skalan 1 : 16 000 : år 1927, utgiven av Stadsingenjörskontoret i Göteborg 1927
  22. ^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II : ortnamnen på Göteborgs Stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, [Tredje häftet], Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1929, s. 135
  23. ^ Från kusten : boken om livet vid Sveriges syd- och västkust under ett och ett halvt sekel, Lars Ohlén, Nordiska kulturböcker, Malmö 1964, s. 55
  24. ^ Örgryte genom tiderna, [band II], Fritz Waldemar Nikodemus Stenström, Wettergren & Kerber, Göteborg 1924, s. 81
  25. ^ Stackell, Lars (1975). Västkusten förr: badortsmiljöns liv och bebyggelse under 1800-talet. Stockholm: Natur & Kultur. Libris s. 148 8348109, s. 148. ISBN 91-27-00204-7 
  26. ^ GHT, [u.å.] "Vandring längs minnenas bäck," av Anders B. Clarin.
  27. ^ GP, 22 april 1953, "S:t Sigfridsplan."
  28. ^ Västtrafik:Linjekarta[död länk] (besökt 2010-11-18)
  29. ^ Spårvägssällskapet Ringlinien Arkiverad 7 februari 2010 hämtat från the Wayback Machine. (besökt 2010-11-18)
  30. ^ Årsberättelse över Göteborgs spårvägar 1951, Göteborg 1952, s. 3.
  31. ^ Ringlinien : Publikation från Spårvägssällskapet Ringlinien 1/2009, ISSN 0280-6444, s. 8, "Då och Nu - Hej då macken".
  32. ^ Sankt Sigfrids plan kostade en miljon kr, Göteborgs-Tidningen, 1955-10-01
  33. ^ Ansökan om bygglov för nybyggnad av bensinstation och rivningslov, inlämnad av AB Svenska Shell, inkom Byggnadsnämnden 1993-06-28. Kopia på Göteborgs Stadsmuseum.
  34. ^ Ringlinien", (1/2009), s. 8
  35. ^ Hej då macken!, Göteborgs-Posten, 2009-01-12
  36. ^ Eniro kartor: Rysslands generalkonsulat (besökt 2010-11-18)
  37. ^ Göteborgs-Posten, 2001-04-28, s. 2
  38. ^ Hos GAIS-aren på "Röda Torget" - Till och med pirogreceptet är hemligt, Göteborgs-Posten, 1985-04-16
  39. ^ Örgryte genom tiderna, [band I], Fritz Waldemar Nikodemus Stenström, Wettergren & Kerber, Göteborg 1920, s. 32
  40. ^ Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4, s. 90
  41. ^ Bernicus (10 december 1995). ”Älven var länge en vattendelare i göteborgspsykiatrin.”. Göteborgs-Posten: s. 54. Arkiverad från originalet den 23 november 2010. https://web.archive.org/web/20101123224656/http://www.gp.se/. Läst 21 november 2010. 
  42. ^ Filip Kruse (12 september 2023). ”Ryssarna har flyttat ut – konsulatet kan bli ödehus”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/nyheter/goteborg/ryssarna-har-flyttat-ut-konsulatet-kan-bli-odehus.6cc107e1-e54f-4f35-97ab-aaada803ec06. Läst 15 december 2023. 
  43. ^ GP, 17 september 1980, "Röda Torget i Göteborg."
Källor
  • Ringlinien : Publikation från Spårvägssällskapet Ringlinien 1/1989, ISSN 0280-6444, s. 7-14, "Göteborgsmiljöer genom åren : Örgrytevägen".
  • Ringlinien : Publikation från Spårvägssällskapet Ringlinien 3/1992, ISSN 0280-6444, s. 22-26, "Göteborgsmiljöer genom åren : S:t Sigfrids Plan".

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Linje 5, Göteborgs spårväg - Östra sjukhuset - Länsmansgården
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sankt_Sigfrids_plan&oldid=54223527”