Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen, även känt som Brexit, inleddes genom den brittiska regeringens begäran om utträde den 29 mars 2017 och planeras verkställas två år senare, den 29 mars 2019.

Det planerade brittiska utträdet ur Europeiska unionen är en konsekvens av att en majoritet röstade nej till fortsatt brittiskt EU-medlemskap i folkomröstningen om Storbritanniens medlemskap i EU den 23 juni 2016.

Folkomröstningen[redigera | redigera wikitext]

En folkomröstning om det brittiska medlemskapet i EU hölls den 23 juni 2016. En majoritet av de röstande röstade emot ett fortsatt EU-medlemskap. Den brittiska regeringen under premiärminister David Cameron avgick till följd av resultatet. En ny regering under premiärminister Theresa May tillträdde den 13 juli 2016. Den nya regeringen inledde planeringen inför att begära utträde ur unionen.

Effekter av Brexit och frågor att reda ut[redigera | redigera wikitext]

EU och Storbritannien har behov av att komma överens om deras framtida förhållande till varandra i en rad frågor.

Handelsavtal[redigera | redigera wikitext]

Ekonomiska effekter[redigera | redigera wikitext]

En stor majoritet av ekonomer bedömer att Storbritannien kommer att förlora på Brexit sett på längre sikt.[1] Det anses bli handelshinder och mindre utländska investeringar. Även brittiska regeringen har kommit fram till det.[2]

På kort sikt har man redan under det första året sett en ökad inflation och minskad valutakurs för pundet. Det har gjort att britterna fått mindre för sina pengar.[3]

Brittisk ersättning till EU för utträdet[redigera | redigera wikitext]

Fri rörlighet för personer[redigera | redigera wikitext]

Invandringen till Storbritannien pekades under kampanjen ut som ett hot både mot ekonomi, säkerhet och brittisk (kulturell) identitet.[4] Invandringsfrågan sågs som en av de allra viktigaste skälen för de som röstade för att lämna EU.

Rörlighetsdirektivet och Förordningen om arbetskraftens fria rörlighet ger medborgare i EU-länder rätt att bo och att ta arbete i valfritt EU-land (om de kan försörja sig). I och med utträdet försvinner denna rätt för brittiska medborgare i resten av EU och för EU-medborgare i Storbritannien på utträdesdagen. För att behålla sin rätt att bo har många britter bosatta i andra EU-länder sökt medborgarskap där.

Eftersom Storbritannien inte vill ha kvar fri rörlighet för personer, har möjligheten till ett EES-avtal avvisats.[5] Alla EES-länder har fri rörlighet med varandra. Det var under valrörelsen tal om att förhandla fram fri rörlighet med ett urval länder där många britter bor, till exempel Frankrike, Spanien och Irland, men detta har inte blivit något av. Vad som ska gälla de som redan bor utanför sitt medborgarskapsland, är inte klarlagt (december 2017), även om en övergångsperiod för EU-medborgare i Storbritannien nämnts.[6]

Ett annat problem är Gibraltar. Storbritannien och Spanien har sedan sekler en konflikt om området. Eftersom Storbritannien inte är med i Schengenområdet är det gränskontroller. Innan Spanien gick med i EU var gränsen Gibraltar–Spanien stängd, men EU tvingade Spanien att öppna gränsen och göra kontrollerna avslappnade. På grund av lägre arbetslöshet och högre löner i Gibraltar än i Spanien arbetar många spanjorer i Gibraltar, och på grund av brist på bostäder bor många Gibraltarianer i Spanien nära gränsen, men de kan förlora rätten att bo kvar där. Spanjorer kan få svårt att få arbeta i Gibraltar. Gränskontrollerna kan hårdna när det blir EU:s yttre gräns och EU inte styr över dem.

För de flesta turister gör utbrytningen ingen större skillnad, eftersom Storbritannien ändå inte var med i Schengenområdet eller euroområdet. Valutakursfallet direkt efter folkomröstningen gör det lite billigare för turister i Storbritannien, medan britter får det dyrare att turista. Mobiltelefoni kan dock komma att bli dyrare. Priser för att ringa till Sverige juli 2017 är samma som inom Sverige vid besök i Storbritannien(EU) och Norge(EES), 6 kr/min i Schweiz och 15 kr/min i Serbien.[7] EU har föreslagit att 2020 införa elektroniska inresetillstånd liknande det ESTA som USA har, innebärande att alla inresande till Schengenområdet utom EES-medborgare måste ansöka om tillstånd för inresa,[8] vilket efter Brexit inkluderar brittiska medborgare om inte undantag ges.[9]

Gränskontroller och tullkontroller[redigera | redigera wikitext]

Frågan om kontroller har delats upp i två frågor, dels mot Irland, som har en landgräns mot Storbritannien, och dels mot övriga EU-länder.

Storbritannien och Irland ingår som EU-medlemmar inte i Schengenområdet, däremot ingår de i den gemensamma resezonen. Detta har inneburit att Storbritannien och Irland haft gränskontroll mot övriga EU-länder men inte mellan varandra. Storbritannien och Irland har velat behålla detta upplägg. I december 2017 kom EU och Storbritannien överens bland annat om att ingen gränskontroll ska inrättas längs Irlands gräns.[10][11]

Med Storbritanniens utträde upphör tullfriheten gentemot EU. Det är sannolikt att tullkontroller måste upprättas längs Irlands gräns,[12] även om det liksom för gränsen Sverige–Norge kunde gå att göra den ganska avslappnad för privatpersoner.

De bor i Sverige och som handlar över nätet från Storbritannien kommer att behöva betala svensk moms och eventuellt tull.[13] Det blir strikta tullfria kvoter på varor vid resa till eller från landet, och krav på moms och tull för större mängder.[14]

När det gäller det gränserna mellan Storbritannien utom Gibraltar och andra EU-länder än Irland, så finns ingen väg, endast järnväg, flyg och båttrafik. Där är det redan fullständiga personkontroller, och fullständiga tullkontroller antas tillkomma.[15] Storbritannien, Belgien och Frankrike har avtal om att gränskontroller för tåg och färjor ska vara placerade i avgångsstation och avgångshamn men bemannas av ankomstlandets polis. Uttalanden har förekommit att dessa arrangemang borde upphöra vid Brexit, så att asylsökande fritt kunde ta sig till passkontrollen på brittisk mark. Men avtalen är inte kopplade till EU utan är skrivna av de tre länderna och planeras inte sägas upp.[16]

Forskning och högre utbildning[redigera | redigera wikitext]

Storbritannien kommer att förlora forskningsanslag från EU, och förlora studenter och forskare via EU:s utbytesprogram, och britter får svårare att studera i andra länder.[17] Mellan 2007–2013 fick Storbritanniens 8,8 mdr euro från EU för forskning och bidrog med 5,4 mdr. [18]

Europeiska läkemedelsmyndigheten är baserad i London, men EU beslutade 2017 att den ska flytta till Amsterdam.[19] Europeiska bankmyndigheten med säte i London ska flytta till Paris.

Relationer med länder utanför EU[redigera | redigera wikitext]

Utträdesprocessen[redigera | redigera wikitext]

Begäran om utträde[redigera | redigera wikitext]

Premiärministerns brev från 29/3 2017 innehållande begäran om utträde.

Theresa May meddelade den 2 oktober 2016 att hon planerade att utlösa artikel 50 i Lissabonfördraget i mars månad 2017. Därefter kommer landets utträde ur Europeiska unionen ske automatiskt två år efter det, om inget annat beslutas med enighet av alla medlemsländer. Meddelandet emottogs samma dag av Europeiska rådets president Donald Tusk som ett tydligt och välkommet besked, medan både Labour och Liberaldemokraterna förväntade sig mer information om vad som är målet med processen. Det var lite oklart om vad den brittiska konstitutionen sa om vissa frågor. Den partiövergripande Open Britain-kampanjen menade att Storbritanniens parlament behövde säga sitt i saken, och Skottlands försteminister varnade för att Skottlands parlament skulle kunna blockera beslutet. Kampanjledaren på Brexit-sidan, Iain Duncan Smith, menade dock att processen hade kunnat inledas snabbare än så.[20] May meddelade samma dag att Storbritannien inte planerar söka ett EES-avtal eller ett avtal liknande det Schweiz har som innehåller fri rörlighet för personer och varor. Storbritannien vill söka ett avtal med EU om frihandel och andra viktiga ämnen.[21]

Storbritanniens högsta domstol beslutade den 24 januari 2017 (efter ett överklagat beslut i High Court med liknande resultat) att ett parlamentsbeslut krävs, samt att Skottlands parlament inte har rätt att styra i frågan.[22] Underhuset godkände den 1 februari förslaget om att begära utträde,[23] medan överhuset godkände det 13 mars 2017 efter lite turbulens där underhuset blockerat överhusets försök till ett mer EU-vänligt förslag.[24]

Storbritanniens premiärminister anmälde formellt landets avsikt om utträde enligt artikel 50 via ett brev som överlämnades av EU-ambassadören till Europeiska rådets ordförande den 29 mars 2017.[25][26]

Förhandlingar[redigera | redigera wikitext]

Angela Merkel uttalade den 29 mars att förhandlingar om de framtida relationerna ska starta först efter det att förhandlingarna om utträdet avslutats.[27] Förhandlingarna om villkor för utträdet, till exempel om ekonomiska åtaganden, startade 19 juni 2017.[28] Storbritannien hade då gått med på att förhandla om villkor för utträdet innan en förhandling om framtida relationerna startas.[28]

Förhandlingarna påbörjades 19 juni 2017, med David Davis som brexit-minister och brittisk chef för förhandlingarna, och Michel Barnier som EU:s förhandlingschef. Vissa överenskommelser gjordes under hösten. I många frågor var det olika ståndpunkter så att överenskommelser inte snabbt nåddes. Theresa May höll ett tal i Florens där hon erbjöd att betala 20 miljarder euro som kompensation för framtida uteblivna bidrag till EU och att alla EU-medborgare redan bosatta i Storbritannien skulle få bo kvar utan tidsgräns.[29] Några överenskommelser om detta nåddes inte under hösten. EU går i princip med på att låta Storbritannien och Irland själva styra över gränskontroller, medan tullunionen måste säkerställas, och att detta inte kan få påverka Storbritanniens gränskontroller mot övriga EU.[15]

I december 2017 kom man överens om en del punkter, bland annat om att ingen gränskontroll ska inrättas längs Irlands gräns, och om kompensationen och många andra punkter.[10][30] Fortfarande återstår mycket. Parterna har haft olika ståndpunkter och har båda fått ge efter på vissa punkter för att få igenom andra, vilket kommer att fortsatt behövas om det ska bli ett slutligt avtal.[10]

EU:s förhandlare sa att ett avtal bör finnas senast oktober 2018 för att EU:s institutioner (Europeiska unionens råd och Europaparlamentet) samt det brittiska parlamentet ska hinna godkänna det senast mars 2019.[31]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Most economists still pessimistic about effects of Brexit”. Most economists still pessimistic about effects of Brexit. https://www.ft.com/content/c2b0359e-d0dc-11e6-b06b-680c49b4b4c0. 
  2. ^ The Government's Own Brexit Analysis Says The UK Will Be Worse Off In Every Scenario Outside The EU” (på en). BuzzFeed. https://www.buzzfeed.com/albertonardelli/the-governments-own-brexit-analysis-says-the-uk-will-be?utm_term=.xuazE9apXg#.xkmWgBALra. Läst 30 januari 2018. 
  3. ^ Breinlich, Holger; Leromain, Elsa; Novy, Dennis; Sampson, Thomas (2017-11-20). ”The consequences of the Brexit vote for UK inflation and living standards: First evidence”. The consequences of the Brexit vote for UK inflation and living standards: First evidence. http://voxeu.org/article/consequences-brexit-uk-inflation-and-living-standards-first-evidence. 
  4. ^ "After the vote, chaos". economist.com, 2016-06-25. Läst 26 juni 2016. (engelska)
  5. ^ Wilkinson, Michael (17 januari 2017). ”Theresa May confirms Britain will leave Single Market as she sets out 12-point Brexit plan.”. The Daily Telegraph. http://www.telegraph.co.uk/news/2017/01/17/theresa-may-brexit-12-point-plan-live/. Läst 18 januari 2017. 
  6. ^ ”Don't expect EU free movement to end for at least five years, May warns: PM says there will be an 'implementation period' after Britain leaves”. Daily Mail. 5 april 2017. http://www.dailymail.co.uk/news/article-4381026/Don-t-expect-EU-free-movement-end-five-years.html. 
  7. ^ http://www.tele2.se/support/mobiltelefoni/anvandande/priser/?id=3617
  8. ^ Security Union: Commission proposes a European Travel Information and Authorisation System
  9. ^ US and UK nationals to be caught in EU border dragnet (euobserver, 16 nov 2016)
  10. ^ [a b c] EU och Storbritannien överens om brexit SVT 8 december 2017
  11. ^ Vad är EU och Storbritannien överens om? SVT:s korrespondent förklarar SVT 8 december 2017
  12. ^ https://www.irishtimes.com/news/ireland/irish-news/promises-about-no-hard-border-illusory-says-merkel-ally-1.3102079 Promises about no hard Border ‘illusory’, says Merkel ally]
  13. ^ Internethandel – Beställa varor från ett annat land Arkiverad 27 juni 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  14. ^ Ta med varor hem från ett annat land Arkiverad 1 juli 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  15. ^ [a b] Don’t use Irish Border as test case for EU-UK border, says Barnier”. The Irish Times. 7 september 2017. https://www.irishtimes.com/news/ireland/irish-news/don-t-use-irish-border-as-test-case-for-eu-uk-border-says-barnier-1.3212836. Läst 7 september 2017. 
  16. ^ Buchanan, Elsa (30 juni 2016). ”François Hollande rejects suspension of Le Touquet treaty at Calais despite UK Brexit”. International Business Times. http://www.ibtimes.co.uk/francois-hollande-rejects-suspension-le-touquet-treaty-calais-despite-uk-brexit-1568233. Läst 2 januari 2018. 
  17. ^ Mayhew, Ken (2017-03-01). ”UK higher education and Brexit” (på en). Oxford Review of Economic Policy 33 (suppl_1): sid. S155–S161. doi:10.1093/oxrep/grx012. ISSN 0266-903X. https://academic.oup.com/oxrep/article/33/suppl_1/S155/3066079. 
  18. ^ UK research and the European Union: the role of the EU in funding UK research. London: Royal Society. 2016. sid. 12, Figure 4. https://royalsociety.org/~/media/policy/projects/eu-uk-funding/uk-membership-of-eu.pdf 
  19. ^ ”EMA to relocate to Amsterdam, the Netherlands”. EMA to relocate to Amsterdam, the Netherlands. European Medicines Agency. 20 November 2017. http://www.ema.europa.eu/docs/en_GB/document_library/Press_release/2017/11/WC500238862.pdf. 
  20. ^ "Brexit: Theresa May to trigger Article 50 by end of March". bbc.com, 2016-10-02. Läst 2 oktober 2016. (engelska)
  21. ^ Brexit inleds senast i mars
  22. ^ www.supremecourt.uk : R (on the application of Miller and Dos Santos) v Secretary of State for Exiting the European Union and associated references . Press Summary 24. Januar 2017 (pdf), Full Judgment (pdf, 97 pp)
  23. ^ ”Brexit: MPs overwhelmingly back Article 50 bill”. BBC. 1 februari 2017. http://www.bbc.co.uk/news/uk-politics-38833883. Läst 1 februari 2017. 
  24. ^ Lords pass landmark Brexit bill following MP's vote; path now clear for government to trigger Article 50 and the UK's exit from the EU
  25. ^ Adjö, EU – nu börjar brexit (29 mars 2017)
  26. ^ Prime Minister’s letter to Donald Tusk triggering Article 50
  27. ^ Angela Merkel rejects one of Theresa May's key Brexit demands
  28. ^ [a b] UK appears to capitulate on sequencing on first day of Brexit talks - as it happened
  29. ^ ”Theresa May urges EU to retain trade terms for two years after Brexit”. BBC News. 22 september 2017. http://www.bbc.co.uk/news/uk-politics-41355642. Läst 13 oktober 2017. 
  30. ^ Vad är EU och Storbritannien överens om? SVT:s korrespondent förklarar SVT 8 december 2017
  31. ^ The Latest: EU's Brexit Chief Welcomes 'Constructive' Speech
Europeiska unionens flagga EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.