Tjänstemännens centralorganisation

	Tjänstemännens centralorganisation
Information
Ordförande	Therese Svanström
Vice ordförande	1:e: Veronica Magnusson; 2:e: Victoria Kirchhoff
Historia
Grundat	11 juni 1944 (80 år sedan)
Huvudkontor	Linnégatan 14, Stockholm
Antal medlemmar	12 fackförbund med totalt 1,2 miljoner medlemmar.
Övrigt
Webbplats	tco.se
Förbundstidning	Arbetsvärlden. 2014-. http://www.arbetsvarlden.se/ TCO-tidningen. Stockholm. 1955-2014. Libris 3679856. http://www.tcotidningen.se/ Tjänstemannarörelsen. Stockholm. 1947-1954. Libris 834600;

Uppslagsordet ”TCO” leder hit. För det företagsekonomiska begreppet, se Total ägandekostnad. För produktcertifieringen, se TCO Certified.

Den fackliga centralorganisationen TCO:s kansli på Linnégatan i Stockholm.

Tjänstemännens centralorganisation (TCO) är en paraplyorganisation av fackliga arbetstagarorganisationer, som bildades den 11 juni 1944 genom sammanslagning av De anställdas centralorganisation (Daco), för den privata sektorn, och det "gamla TCO", för den offentliga sektorn.^[3]^[4] Medlemmar är tolv fackförbund som tillsammans organiserar drygt 1,2 miljoner tjänstemän.^[2] Ordförande är sedan december 2019 Therese Svanström.

TCO organiserar tillsammans med Landsorganisationen i Sverige (LO) och Sveriges akademikers centralorganisation (Saco) det stora flertalet fackligt anslutna arbetstagare i Sverige.

Allmänt

TCO är en partipolitiskt fristående centralorganisation som samlar tolv medlemsförbund.^[2] TCO-förbundens medlemmar är tjänstemän inom såväl offentlig som privat sektor. En majoritet av medlemmarna är högskoleutbildade, många jobbar också som ledare och chefer och en växande grupp är egenföretagare. Bland yrkesgrupperna finns bland andra ingenjörer, journalister, tulltjänstemän, poliser, ekonomer och sjuksköterskor.

TCO har ingen förhandlande roll på samma sätt som LO utan har som huvuduppgift att företräda medlemsförbunden gentemot politiken och andra organisationer, samt vara en påtryckande och opinionsbildande organisation i frågor som TCO-förbunden prioriterar. TCO är medlem i Nordens Fackliga Samorganisation (NFS) och i Europafacket (EFS).

Efter ett medlemsras 2006–2007 tog TCO:s förbund gemensamt initiativ till projektet "Facket förändras" som var ett gemensamt arbete för fackligt förnyelse och relevans. Tack vare idogt rekryteringsarbete vände medlemskurvan uppåt igen. TCO:s tolv medlemsförbund samlade vid årsskiftet 2022/2023 drygt 1,2 miljoner medlemmar.^[5] År 2022 var den fackliga organisationsgraden för tjänstemän 73 procent.^[6]

Runt om i Sverige finns TCO-regioner där förbunden samarbetar i regionala och lokala frågor, framförallt på arbetsmarknads- och utbildningsområdet. En TCO-region kan till exempel omfatta en kommun eller ett län. Varje förbund har sin egen a-kassa; TCO har ingen central a-kassa.

TCO:s dotterbolag TCO Development utvecklar kraven i TCO Certified, en internationell hållbarhetscertifiering som främjar mer hållbara IT-produkter. TCO och förbunden tog 2016 initiativ till en gemensam tankesmedja som heter Futurion. TCO:s webbtidning heter Arbetsvärlden.

Historia

1944 – Den 11 juni bildas Tjänstemännens centralorganisation genom en sammanslagning av Daco och "gamla" Tco. Detta år har organisationen 180 427 medlemmar.
1946 – Överläggning med LO om tillhörigheten för olika grupper av statsanställda.
1950 – Dittillsvarande uppgörelse om gränsdragning mellan Sif, Handelstjänstemannaförbundet och Handelsanställdas förbund spricker.
1954 – TCO:s medlemsförbund samlar 323 166 medlemmar.
1964 – Medlemsförbunden har 489 359 medlemmar.
1965 – De förbund som har statligt anställda går samman i förhandlingskartellen TCO-S. En konflikt leder till att offentliganställda får strejkrätt.
1969 – En erkänd arbetslöshetskassa för statstjänstemän bildas.
1973 – Privattjänstemannakartellen, PTK, bildas med medlemsförbund från både TCO och SACO.
1976 – Fackförbund som organiserar kommunalanställda bildar Kommunaltjänstemannakartellen (KTK).
1991 – TCO-S och KTK ersätts av TCO-OF.
1994 – Medlemsförbunden har 1 308 482 medlemmar.
2003 – Medlemsförbunden har 1 275 975 medlemmar.
2019 – TCO firar 75 år och har nu 13 medlemsförbund med över 1,4 miljoner medlemmar.

Medlemsförbund

TCO:s ordförande

År	Namn
1937–1947	Ruben Wagnsson (ordf. redan i "gamla TCO")
1947–1960	Harald Adamsson
1960–1961	Filip Anger
1961–1970	Otto Nordenskiöld
1970–1982	Lennart Bodström
1982–1994	Björn Rosengren
1994–1999	Inger Ohlsson
1999–2011	Sture Nordh
2011–2019	Eva Nordmark
2019–	Therese Svanström

Partival för TCO-medlemmar i svenska riksdagsval

Tabellen nedan visar partival för TCO-medlemmar i svenska riksdagsval enligt Sveriges Televisions vallokalsundersökning SVT/VALU. Siffrorna i tabellen är angivna som röstandel i procent.

Partival för TCO-medlemmar i svenska riksdagsval^[7]
	2014	2018	2022^[8]
Vänsterpartiet	9	9	7
Socialdemokraterna	29	32	35
Miljöpartiet	9	5	6
Centerpartiet	7	8	8
Liberalerna	7	6	5
Kristdemokraterna	5	7	5
Moderaterna	22	18	17
Sverigedemokraterna	6	13	16
Feministiskt initiativ	6	2	–
Övriga partier	1	0	1

Partiblock		2014	2018	2022^[8]
	Rödgröna blocket (S, V, MP)	47	46	48
	Borgerliga blocket (M, C, KD, L)	41	39	35

Se även

TAM-Arkiv (TCO och SACO:s arkiv)

Referenser

Noter

^ ”Veronica Magnusson ny 1:e vice ordförande för TCO”. Vision. 4 mars 2024. https://vision.se/opinion/pressmeddelanden/2024/veronica-magnusson-ny-1e-vice-ordforande-for-tco/?epslanguage=sv. Läst 6 september 2024.
^ [a b c] Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility). Research Reports 2017:2 (uppdaterad 6 maj 2021). Lund: Department of Sociology, Lund University.
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 oktober 2006. https://web.archive.org/web/20061004091103/http://www.tco.se/f60bc18b-b997-4c6e-8ede-b4cd7e8f4909.fodoc. Läst 5 mars 2008. TCO:s webbplats
^ "Dacos historia". TAM-Arkiv. 3 december 2012. Läst 18 maj 2021.
^ TCO (6 februari 2023). ”TCO växer igen”. Pressmeddelande. Läst 6 september 2024.
^ Kjellberg, Anders Den svenska modellen ur ett nordiskt perspektiv; facklig anslutning och nytt huvudavtal, Arena Idé 2023, tabell 36.
^ Näsman, Per; Holmberg, Sören; Ekengren Oscarsson, Henrik (9 september 2018). "SVT:s Vallokalsundersökning Riksdagsvalet 2018" (PDF). Sveriges Television. Läst 11 maj 2021.
^ [a b] ”SVT:s Vallokalsundersökning Riksdagsvalet 2022”. SVT. 13 september 2022. https://omoss.svt.se/download/18.69f812fb18327382298d3e8a/1663746207468/valu_riksdagsval_2022_viktat_0921_V3.pdf. Läst 26 oktober 2022.

Tryckta källor

TCO 60 år: 1944-2004. Stockholm: TCO. 2004. Libris 9600935

Vidare läsning

Andersson, Lennart (2001). Kartellen som vann och försvann: TCO-S 1967-1990. Stockholm: Offentliganställdas förhandlingsråd (OFR). Libris 8396734. ISBN 91-7650-214-7
Irlinger, Irma (1990). TCO och kvinnorna: tidsperioden 1944-1974 : studie av TCOs och SIFs arbetsmarknadspolitik och behandling av principen lika lön för lika arbete. Uppsala studies in economic history, 0346-6493 ; 32 ([Ny utg.]). Uppsala: Univ. Libris 7425299. ISBN 91-554-2601-8 (korr.)
Kjellberg, Anders (1997) "Hur formades de svenska tjänstemännens organisationsmönster?" i Anders L Johansson (red.) Fackliga organisationsstrategier Solna: Arbetslivsinstitutet
Kjellberg, Anders (2013) Union density and specialist/professional unions in Sweden Lund: Sociologiska institutionen
Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (De svenska fackförbundens och centralorganisationernas medlemsutveckling sedan slutet av 1800-talet) (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility). Research Reports 2017:2. Lund: Department of Sociology, Lund University.
Kjellberg, Anders (2020) Den svenska modellen i en oviss tid. Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad – Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2029". Stockholm: Arena Idé 2020. ISBN 978-91-985542-5-0
Kjellberg, Anders (2021) Vad är facklig styrka? Arbetsplatsfacket centralt i den svenska partsmodellen. Stockholm: Futurion 2021:1. ISBN 978-91-985556-3-9
Kolk, Jaan (2018) En enad tjänstemannarörelse med förhinder. Relationerna mellan TCO och Saco i ett organisationspolitiskt perspektiv. Stockholm: TAM-Arkiv. ISBN 978-91-639-2660-0
Sandberg, Per (1969). Tjänstemannarörelsen: uppkomst och utveckling. Stockholm: Tiden. Libris 8075364
Wallén, Thord; Andersson Kjell Ivan (1994). Samförstånd som strategi: tjänstemännens organisationspolitik under 1960- och 1970-talen (1. uppl.). Stockholm: TCO. Libris 7764199. ISBN 91-87350-30-0
Wallén, Thord (1989). Suveränitet och samverkan: [några viktiga drag i TCOs organisationsutveckling] (1. uppl.). Stockholm: TCO. Libris 7613835. ISBN 91-7168-397-6
Westerlund, Uno (2011). En glansfull framtid. Ur TCO:s historia 1944-2010. Stockholm: Premiss förlag. ISBN 978-91-85343-89-8

Externa länkar

[1] ”Veronica Magnusson ny 1:e vice ordförande för TCO”. Vision. 4 mars 2024. https://vision.se/opinion/pressmeddelanden/2024/veronica-magnusson-ny-1e-vice-ordforande-for-tco/?epslanguage=sv. Läst 6 september 2024.

[Kjellberg-membership-2] [a b c] Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility). Research Reports 2017:2 (uppdaterad 6 maj 2021). Lund: Department of Sociology, Lund University.

[3] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 oktober 2006. https://web.archive.org/web/20061004091103/http://www.tco.se/f60bc18b-b997-4c6e-8ede-b4cd7e8f4909.fodoc. Läst 5 mars 2008. TCO:s webbplats

[4] "Dacos historia". TAM-Arkiv. 3 december 2012. Läst 18 maj 2021.

[5] TCO (6 februari 2023). ”TCO växer igen”. Pressmeddelande. Läst 6 september 2024.

[6] Kjellberg, Anders Den svenska modellen ur ett nordiskt perspektiv; facklig anslutning och nytt huvudavtal, Arena Idé 2023, tabell 36.

[7] Näsman, Per; Holmberg, Sören; Ekengren Oscarsson, Henrik (9 september 2018). "SVT:s Vallokalsundersökning Riksdagsvalet 2018" (PDF). Sveriges Television. Läst 11 maj 2021.

[:0-8] [a b] ”SVT:s Vallokalsundersökning Riksdagsvalet 2022”. SVT. 13 september 2022. https://omoss.svt.se/download/18.69f812fb18327382298d3e8a/1663746207468/valu_riksdagsval_2022_viktat_0921_V3.pdf. Läst 26 oktober 2022.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]