Uretrit

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uretrit
latin: urethritis
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 N34
ICD-9 597 099.4
DiseasesDB 27902
eMedicine med/2342 
MeSH svensk engelsk

Uretrit är en inflammation i urinröret som drabbar kvinnor, men även män, i alla åldrar. Diagnosen är väldigt vag och uretrit kan se ut på många olika sätt då den är helt eller delvis symptomfri. Andra kvinnor drabbas av kronisk uretrit och upplever då aldrig att besvären förminskas eller försvinner.

Uretrit kan också kallas för kronisk urinrörskatarr vilket till viss del stämmer in. Dock är det viktigt att påpeka att eftersom uretrit i sig är en väldigt bred diagnos kan symptomen och behandlingarnas effekter variera stort.

Tillståndet kallas även för ospecifik uretrit (NSU), där ordet "ospecifik" syftar till att den bakomliggande orsaken till infektionen inte är känd. Om tillståndet inte behandlas, kan det leda till Reiters syndrom, inflammation i testiklarna hos män (epididymoorkit) samt att uretriten återkommer med jämna mellanrum.[1]

De symptom som den drabbade personen kan uppleva inkluderar obehag i samband med urinering. Män som drabbas av ospecifik uretrit kan uppleva sveda när de urinerar samt behöva urinera mer frekvent än normalt. Ibland uppstår flytningar från penis, vilken även kan vara svullen och öm på toppen.[2]

Det är sällsynt att kvinnor upplever symptom, men när infektionen har vandrat vidare till urinröret och sedermera även livmodern och äggledarna, kan smärta och obehag uppstå hos kvinnan. Även kvinnor kan drabbas av flytningar men också mellanblödninger, samt få feber och kräkas. Smärta i magtrakten och bäcken är ett annat symptom på ospecifik uretrit hos kvinnor.[1]

Undersökningar[redigera | redigera wikitext]

Genom cystoskopi och andra undersökningar av urinblåsa och urinrör kan man utesluta andra sjukdomar än uretrit. Vanliga behandlingar för att lindra uretrit är invärtes behandling av urinröret med kortisonsalvor, i vissa fall behandling med silverklorid som sprutas in i urinröret. Mätningar av blåsans kapacitet och spänningar i och omkring urinröret kan också utföras av urologer.

Vid misstanke om uretrit, bör urolog kontaktas snarast så att undersökningar och behandlingar kan inledas så snart som möjligt. Risken för kronisk uretrit kan bli större om behandlingar inte inleds fort.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Uretrit | Behandling mot ospecifik uretrit (NSU) | euroclinix.se” (på sv-SE). www.euroclinix.net. https://www.euroclinix.net/se/konssjukdomar/ospecifik-uretrit. Läst 12 mars 2017. 
  2. ^ 1177.se. ”Vad betyder det att ha ospecifik uretrit?” (på sv-SE). www.1177.se. http://www.1177.se/Stall-en-anonym-fraga/Fragor/Vad-betyder-det-att-ha-ospecifik-uretrit/. Läst 12 mars 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]