Användardiskussion:BIL

För gamla diskussioner se /Arkiv1, /Arkiv2, /Arkiv3, /Arkiv4 och /Arkiv5.

Diskussioner om innehåll i artiklar bör i första hand föras i artikelns diskussionssida.

Koiluoto

Hej BIL! Kör lite långsammare! Här var det en del kvar att översätta. Vänligen, Rex Sueciæ (disk) 14 november 2012 kl. 23.11 (CET)

Tack

Tackar för hjälpen med järnvägstunnlarna. //Inteloutside2 (disk) 26 november 2012 kl. 23.57 (CET)

Varsågod --BIL (disk) 27 november 2012 kl. 00.36 (CET)

Hästköttsskandalen förlorar sitt årtal

Tänkte bara tala om att jag såg att en viss administratör Ludde23 har flyttat artikeln Hästköttsskandalen 2013 till Hästköttsskandalen. Med tanke på att du höll med mig om att det var en bra idé att behålla årtal. Att Spanghero, Comigel, och Findus är involverade i skandalen var visst inte intressant att ha med i artikeln heller. Schh (disk) 18 februari 2013 kl. 17.37 (CET)

Albanien-Kosovo-motorvägen

Hej! Här finns en fråga om artikelnamnet som du kanske kan ha ideer kring? Riggwelter (disk) 18 mars 2013 kl. 18.50 (CET)

Jag har letat upp lite fakta om vägen och skrivit lite i artikeln, men blandar mig inte i diskussionen om namnet för närvarande.--BIL (disk) 19 mars 2013 kl. 22.22 (CET)

Förslag till ny trafiktabell

Hej BIL! Har suttit och mixtrat en del med tåg-linjekartor senaste tiden och hittade en liten rolig variant på vägar, som ifs inte varit tänkta att användas fullt så som jag nu gjort ett litet test med. Har gjort ett test med att göra E6-tabellen som en linjekarta. E6 BS-test. Tänkte höra idéupplägget lite med dig. --Civilspanaren (disk) 23 mars 2013 kl. 23.45 (CET)

Lissabon

Tack för att du korrigerade felläsningen, tyckte det var lite märkligt men hade lite bråttom, nu finns i alla fall en källangivelse. --Xauxa (disk) 7 juli 2013 kl. 21.38 (CEST)

Jag tyckte helt enkelt det var konstigt att din ändring i Lissabons tunnelbana motsade engelska och portugisiska wikipedia så jag läste noggrant och det var inte helt lättolkat.--BIL (disk) 7 juli 2013 kl. 21.46 (CEST)

Wywallet

Hej!

En fråga på detta. Jag tog bort det eftersom källan inte stöder att det gått ner med 90 % generellt. Det som står i texten är att det har gått ner och att i det specifika fallet med RK har det gått ner 92 %. Jag tycker inte att källan stöder formuleringen att "Omsättningen ... har minskat med cirka 90 %". Eller kan man säga att den gör det? Finns det något bättre sätt vi kan formulera det på? Jag valde själv mellan att sätta KB på 90 % eller att ta bort just siffran. /Hangsna (disk) 29 juli 2013 kl. 22.39 (CEST)

Skriv om det såsom källan anger, att betal-SMS för välgörenhet har gått ner så mycket. Jag har hittat en källa [1] till att Skånetrafikens SMS-biljetter har halverat sin omsättning, och det är en tjänst vissa faktiskt behöver.--BIL (disk) 29 juli 2013 kl. 22.50 (CEST)

Bra källa! Vad sägs om något såhär? Jag har då inte skrivit att det generellt har gått ner 90 % men tagit med siffran från RK på 92 % som ett exempel. /Hangsna (disk) 29 juli 2013 kl. 22.59 (CEST)

Tack (spårgeometri)

Tack för den snabba kompletteringen av Spårgeometri. Det var just något sådant jag önskade! --LPfi (disk) 21 augusti 2013 kl. 11.49 (CEST)

Sammanfattningsfältet

Hej!

Angående detta så tror jag att det vore bra om du undvek att namnge andra användare på detta sätt i sammanfattningen av din redigering. Jag tror inte att arbetsklimatet här blir bättre av att använda det på ett sådant sätt. Se även Wikipedia:Sammanfattningsfältet. /Hangsna (disk) 5 januari 2014 kl. 22.41 (CET)

Motorvägsrivning

Hej, jag ser att du skrivit "Eftersom behovet av transporter generellt sett vanligen ökar med tiden, bland annat på grund av folkökning i större städer, så sker rivning av stora huvudvägar i städer efter det att den ersatts med en annan ur miljösynpunkt lämpligare placerad huvudväg." Jag har valt att modifiera detta lite utifrån betydelsen av uppslagsordet som stadsmiljöpolitisk policy.

Policyn utgår mer efter mål om minskade trafikvolymer, än utifrån det under 1900-talet mer vanliga reaktiva synsättet där prognoser om trafikökningar bemöts med vägbyggeåtgärder. Det är därför inte givet att begreppet Motorvägsrivning/Freeway removal (sett utifrån ämnet i artikeln, dvs i betydelsen av en särskild politisk policy) inbegriper att man med nödvändighet bygger nya huvudvägar efter att andra blivit rivna. MVH /A6tf3t (disk) 8 februari 2014 kl. 16.35 (CET)

Jag skulle nog vilja veta ett exempel på att man rivit en motorväg eller liknande utan att ha byggt en annan väg som är tänkt att ersätta den. Jag kommer inte på någon på rak arm.--BIL (disk) 8 februari 2014 kl. 17.30 (CET)

Västergatan

Hej. Har du lust att titta på rubr. artikel, och det som handlar om när spårvägen kom till gatan och vilken det var? tack på förhand. Ymer (disk) 10 februari 2014 kl. 09.00 (CET)

Det var i princip korrekt det som stod om spårvägen. Jag har lagt till lite.--BIL (disk) 10 februari 2014 kl. 15.12 (CET)

Tack. Ymer (disk) 10 februari 2014 kl. 15.47 (CET)

Förresten, jag hittade en uppgift om att "1882, den 5 oktober, gick den första elektriska spårvagnen på linjen Brunnsparken-Slottsskogen. Den gick genom Annedal." Stämmer det, och isf vet du möjligen vilken sträckning den hade? Ymer (disk) 10 februari 2014 kl. 21.44 (CET)

Det var hästdragen spårväg vid den tiden. Men det verkar vara korrekt att linjen öppnades då. Se Göteborgs spårväg. Där står det att den linjen gick via Sprängkullsgatan - Övre Husargatan. När den elektriska spårvägen byggdes 1902 byggdes hela nätet om med ny spårvidd och vissa ändrade sträckor.--BIL (disk) 10 februari 2014 kl. 22.29 (CET)

Igen, tack för din kunskap. Ymer (disk) 10 februari 2014 kl. 22.33 (CET)

Listor över trafikplatser

Hej BIL! Tänkte på nytt försöka få lite kommentarer till en ny trafikplats-tabell. Se exempel på Användare:Civilspanaren/projekt/E65 och {{Lista över trafikplatser omkring Marieholmsförbindelsen}}, vore skoj med någon kommentar om detta. --Civilspanaren (diskussion) 17 mars 2014 kl. 05.14 (CET)

Den nya modellen är klart snyggare! En sak jag stör mig lite på dock är att de blå/vita skyltarna (9, 13, 19, 9) inte hamnar "under" varandra. Eller, de hamnar ju under varandra men de är inte jämnbreda så texten hamnar sen inte "rakställd" under varandra. Kanske skulle alla skyltarna vara lika breda eller så skulle skylten oavsett bredd ta lika mycket plats "på bredden". /Hangsna (diskussion) 17 mars 2014 kl. 19.57 (CET)

Skyltarna är uppbyggda av mallen {{Vägnummer}} i vilken tre till sex bilder kombineras för att skapa en skylt i dessa fallen blir det [ 9 ] respektive [ 1 3 ], vilket får skyltarna att växa olika mycket. Har exprimenterat lite med en "mellanrums" bild, men får inte riktigt till det på commons eftersom commons inte godkänner tre mellanslag i rad i ett bildnamn vilket i såfall skulle krävas. Grunden till dessa mallar är ju den samma som till linjekartor som används för spårbunden trafik. --Civilspanaren (diskussion) 18 mars 2014 kl. 09.57 (CET)

Måste medge att det är snyggt som de är nu. --BIL (diskussion) 18 mars 2014 kl. 12.37 (CET)

BIL, utveckla, menar du vägnummerskyltarna eller trafikplatslistorna? --Civilspanaren (diskussion) 18 mars 2014 kl. 12.53 (CET)

Källor

Hej!

En fråga på detta. Är det verkligen så bra att ha ENWP som källa där? Vore det inte bättre att plocka med källan från den artikeln istället, i det fall det finns en källa. I de fall det inte finns en källa där, är det då verkligen en säker uppgift att lägga in här? Eller hur resonerar du kring det? /Hangsna (diskussion) 25 maj 2014 kl. 22.46 (CEST)

Jag har fixat en källa. Den var inte tydlig i en-wp artikeln och är inte lättanvänd, men den är officiell. --BIL (diskussion) 25 maj 2014 kl. 22.59 (CEST)

Toppen! Det gick faktiskt att klicka på ID-nummer vid rekordet och sen på "direct link" för att få fram www.fai.org/fai-record-file/?recordId=2825 Jag har bara mobil tillgänglig nu så om du kan får du gärna byta ut länken (så pilligt på telefonen) /Hangsna (diskussion) 25 maj 2014 kl. 23.40 (CEST)

Hållstationer resp. hållplatser?

Hej. Vet du möjligen vad som skiljde dom åt? har hittat uppgifterna i en liten skrift från 1947 "Förteckning över Hållstationer och Hållplatser." Ymer (diskussion) 8 juni 2014 kl. 22.03 (CEST)

Jag har fått för mig att en hållstation stannar man alltid på medan en hållplats kan man bara blåsa förbi om ingen ska av eller på. /Hangsna (diskussion) 8 juni 2014 kl. 22.08 (CEST)

Man gick ifrån de beteckningarna 2009 när regelverket SÄO ersattes av JTF. Se SÄO resp JTF. Station betydde formellt något i stil med ett ställe där tåg kan mötas, slutet på signalerad delsträcka etc. Hållplats var ställe där tåg stannade för passagerares skull men det betydde inte mycket i ordergiving och signalering, tåg bara stannade (om det behövdes) och fortsatte. Tåg kunde passera även stationer utan att stanna, i första hand om det var så enligt tidtabell. Det fanns stängda stationer, som formellt räknades som stationer, men i praktiken inte, samtidigt som det alltså fanns platser som inte var stationer men där passagerare kunde stiga på (alltså hållplats). Nu kallas station och hållplats formellt driftplats resp hållställe inom signalering och tågklarering, medan station är ställe där passagerare kan stiga på och av.--BIL (diskussion) 8 juni 2014 kl. 22.41 (CEST)

Tack båda. Jag kanske skulle tillagt att detta gällde Göteborgs spårvägar. Gör det någon skillnad? Ymer (diskussion) 8 juni 2014 kl. 22.57 (CEST)

Det gör en stor skillnad eftersom de inte använder samma regelverk som järnvägen. Jag kan inte det, men denna länk [2] (som avser Stockholms spårvägar) säger att på hållstation stannar man alltid på medan en hållplats är det inte nödvändigt. Det är möjligt att "hållstation" som begrepp inte fanns i Göteborg, för alla google-träffar avser Stockholm.--BIL (diskussion) 8 juni 2014 kl. 23.09 (CEST)

I Stockholm utmärktes hållstationerna med en gul/röd markering, oftast på hållplatsstolpen. Jag tror att man där skulle tidsreglera på sådana, alltså invänta en i turlistan angiven avgångstid om man låg före tidtabellen. Nomenklaturen var olika för olika trafikföretag. --Andhanq (diskussion) 8 juni 2014 kl. 23.27 (CEST)

Då tror jag att full klarhet föreligger. Tack igen. Ymer (diskussion) 9 juni 2014 kl. 07.30 (CEST)

Länsväg 102

Hej,jag ser att du lagt in källor från 1966 och 1977, på vad som önskades en källa för en vägreform 1985 (då sträckningen skulle ha ändrats). Jag ser i KAK Bilatlas 1980 att det blir lite konstigt. Vägen tycks ha ändrats någon gång mellan 1977 och 1980, inte 1985. Hälsningar A6tf3t (diskussion) 24 juli 2014 kl. 22.11 (CEST)

Källa saknas

Ditt faktapåstående "Sträckan var 640 km, utförda på 41 dagar, ett genomsnitt på 15,6 km/dag." i artikeln Jonas Colting saknar källhänvisning. Ber dig ange källan till ditt påstående. --Allexim (diskussion) 20 augusti 2014 kl. 17.33 (CEST)

Redigeringskommentar

Hej!

Jag skulle gärna se att du skriver en redigeringskommentar i fall som detta. Det underlättar för andra att göra en bedömning nu när ett IP-nummer lägger in samma text igen. /Hangsna (diskussion) 23 november 2014 kl. 21.35 (CET)

Social turism

Bästa BIL,

jag såg att du återställt min redigering under uppslagsordet "Social turism" till den tidigare informationen om att alla EU-medborgare skulle vara berättigade till tre månaders arbetslöshetsunderstöd den första tiden i ett annat EU-land. Då artikeln som anges som källa endast refererar till nationella regler för Storbritannien (förmodligen endast England och Wales), och jag inte heller hittar någon annan information som stöder att det skulle gälla alla EU-länder generellt, ber dig att lägga till en källa som stöder påståendet. I väntan på det återställer jag din redigering.

Vänligen, Lavazza (diskussion) 6 februari 2015 kl. 10.25 (CET)

Källa efterfrågas i artikeln Säröbanan

Detta bidrag av dig behöver källbeläggas. Ymer (diskussion) 13 februari 2015 kl. 17.30 (CET)

Europabanan

Ser att du lagt till infon "Under 2010-2015 har flera nya lokaltågsstationer byggts på sträckan, och tillhörande tåg är i vägen så att fler spår behövs för att få högre hastighet på fjärrtågen. Fler spår kostar mycket och orsakar störningar på trafiken. Då är det bättre att bygga en ny sträckning, eftersom städerna längs sådana sträckor har dåliga förbindelser idag vilket ökar nyttan med nybygge." Visst kostar fler spår "mycket", men jag upplever det som lite vagt uttryckt. Att de fler spåren "orsakar störningar på trafiken" är svårtolkat. Är det byggnationen av de fler spåren som avses? Dvs byggtiden? Eller är det något inneboende störningsmoment som uppstår när exempelvis en dubbelspårig bana får ett eller två ytterligare spår? Hälsningar A6tf3t (diskussion) 29 juni 2015 kl. 15.30 (CEST)

Jag menade nog: Fler spår orsakar störningar under byggtiden, såsom det var Göteborg-Trollhättan som hade två månader trafikstopp varje år under byggtiden.--BIL (diskussion) 7 juli 2015 kl. 22.12 (CEST)

Irland och gemensamma resezonen

Hej BIL! Jag skulle vilja reda ut tolkningen av protokoll nr 20 och dess inverkan på Irland. För mig framstår det som glasklart att artikel 1 i protokollet ger Storbritannien rätt att ha systematiska personkontroller. Artikel 2 ger även Irland rätt att ha det så länge landet har ett gränssamarbete med Storbritannien. Enligt artikel 2 omfattas Irland av samma bestämmelser så länge de båda två länderna har gränssamarbete. Om du inte instämmer i detta så skulle jag vilja veta hur du tolkar det. --Glentamara (diskussion) 26 december 2015 kl. 11.19 (CET)

I länken ovan (det är FEUF. Sök i filen på "(nr 20)") står det (jag har lagt till understrykning)

Artikel 1 Förenade kungariket ska – ha rätt att vid sina gränser med andra medlemsstater genomföra sådana kontroller av personer som vill resa in i Förenade kungariket som det anser nödvändiga i syfte att a) kontrollera rätten att resa in i Förenade kungariket för medborgare i medlemsstater och för deras familjemedlemmar när de utövar rättigheter som följer av unionsrätten, liksom för sådana medborgare i andra stater som har fått sådana rättigheter genom en överenskommelse som Förenade kungariket är bundet av, och b) avgöra om andra personer ska ges tillstånd att resa in i Förenade kungariket. Artikel 2 Förenade kungariket och Irland får fortsätta att komma överens om inbördes arrangemang rörande fri rörlighet för personer mellan sina territorier (”den gemensamma resezonen”), samtidigt som rättigheterna för de personer som avses i artikel 1 första stycket a i detta protokoll fullt ut ska respekteras. Följaktligen ska bestämmelserna i artikel 1 i detta protokoll, så länge dessa länder upprätthåller sådana arrangemang, vara tillämpliga på Irland på samma villkor och under samma förhållanden som på Förenade kungariket.

Det är ett syftningsproblem med uttrycket "sådana arrangemang". Vad är det? Jag tolkade detta som att det syftar på det som beskrivs tidigare i samma mening, det vill säga artikel 1, det vill säga Förenade kungarikets rätt att ha egna kontroller och egna visum. Men "sådana arrangemang" kanske syftar på föregående mening där orden "arrangemang" nämns.

Den meningen i den engelska versionen av fördraget lyder "Accordingly, as long as they maintain such arrangements, the provisions of Article 1 of this Protocol shall apply to Ireland under the same terms and conditions as for the United Kingdom.", innehåller inte samma syftningsfel. Så jag får acceptera din tolkning.--BIL (diskussion) 26 december 2015 kl. 21.33 (CET)

"Sådana arrangemang" syftar på den första meningen i artikel 2, där det talas om "inbördes arrangemang" mellan Storbritannien och Irland. I artikel 1 står det inget om några arrangemang mellan länderna, utan den behandlar enbart Storbritannien. Dessutom lyder artikel 3 enligt följande (min understrykning):

De andra medlemsstaterna ska ha rätt att vid sina gränser eller vid varje plats för inresa till deras territorium genomföra kontroller av personer som vill resa in på deras territorium från Förenade kungariket (...) eller från Irland under den tid som bestämmelserna i artikel 1 i detta protokoll är tillämpliga på Irland.

Då framgår det ännu tydligare att bestämmelserna gäller Irland endast så länge gemensamma resezonen existerar. Protokollet kan mycket väl upphöra att gälla för Irland, utan att samtidigt upphöra för Storbritannien. Men jag håller helt med dig om att det lätt kan misstolkas i den svenskspråkiga texten (det är inte första gången som den svenskspråkiga texten är lite dåligt översatt från engelska/franska). Bra dock att vi redde ut detta. God fortsättning! --Glentamara (diskussion) 28 december 2015 kl. 08.46 (CET)

Transportöransvar för flyg inom Schengenområdet

Hej BIL! Angående din kommentar i samband med din senaste redigering av giltiga resehandlingar vid resa inom Europeiska unionen så måste jag påpeka att det inte finns något transportöransvar vid resa med flyg inom Schengenområdet. Det är upp till varje flygbolag om de vill kontrollera sina passagerares id. Det är inte heller förbjudet att transportera personer som inte har rätt att visats i Schengenområdet, så länge det inte görs uppsåtligen. --Glentamara (diskussion) 16 januari 2016 kl. 20.59 (CET)

OK, jag frågade för att jag tror att regeringen ändå inte skulle lämna en sådan lucka i gränsskyddet, kräva transportöransvar för buss och tåg till besvär för arbetspendlare, och för färjor men låta flyget ha frihet från kontroller. Och jag tror inte SAS har kontroller för sitt nöjes skull. Någon slags regel tror jag finns. En anledning till att jag intresserar mig för ämnet är att jag inte är förtjust i bakvägen-lagar, dvs lagar och regler som inte formellt finns men som införts bakvägen informellt. Och andra tricks som att kalla något för något oskyldigt fast det inte är så oskyldigt. Manipulation kan en beteckning på sådant vara.--BIL (diskussion) 16 januari 2016 kl. 21.24 (CET)

Jag förstår och håller med dig om vad du skriver. Dock kan jag tillägga att t.ex. taxi inte heller omfattas av dagens transportöransvar som regeringen har infört, så det finns helt klart luckor. Olika flygbolag har uppenbarligen olika regler. Jag har flugit med t.ex. SAS och de kallade aldrig id-handlingar, bara boardingkort. Även flygbolag som kollar id-kort brukar inte göra det så noggrant och ibland undrar jag om flygplatspersonalen verkligen vet vilka rutiner de ska följa. Det verkar lite som att de tittar på id-kort/pass om en passagerare räcker fram det (vilket många gör av någon gammal vana), medan de inte riktigt bryr sig om man inte gör det. --Glentamara (diskussion) 16 januari 2016 kl. 23.05 (CET)

Taxi omfattas från och med 7 januari av lagen om människosmuggling^{Taxichaufförer kan åtalas för människosmuggling}, dock utan att utlänningslagen ändrats, utan det verkar vara polisen som ändrat tolkning av lagen, vilket inte alla håller med om.^{Oklart om taxiresa är människosmuggling}. Enligt utlänningslagen^[3] är det människosmuggling bara om någon uppsåtligen skjutsar någon över gränsen. Eftersom taxi rutinmässigt skjutsar okända personer utan att ta reda deras medborgarskap, torde det inte anses vara uppsåtligt att transportera någon just över Öresundsbron, såvida inte taxi uttryckligen förväntas kontrollera medborgarskap just i det fallet, vilket är ungefär samma som transportöransvar. I så fall är det både transportöransvar och inte, något som kan hända inom juridik men bryter mot logikens lagar. Om det ändå är förbjudet för taxi, torde det gälla flyg också.--BIL (diskussion) 16 januari 2016 kl. 23.30 (CET)

Människosmuggling är inte samma sak som transportöransvar. --Glentamara (diskussion) 17 januari 2016 kl. 09.15 (CET)

De som påverkas negativt av någon slags bestämmelse köper nog inte argumentet att det inte är något problem eftersom det är en annan slags juridisk princip bakom.--BIL (diskussion) 17 januari 2016 kl. 13.18 (CET)

Fast det är två helt olika saker. Transportöransvar innebär att transportören under alla omständigheter måste kontrollera alla sina passagerares identiteter, annars väntar böter eller andra påföljder. Det har inget med uppsåt eller människosmuggling att göra. Det finns inga sådana bestämmelser för flygresor inom Schengenområdet. Det är därför de flesta flygbolag inte har några id-kontroller. Innan 2010 fanns det krav på id-kontroller, men inte längre. Nu är det upp till varje flygbolag att bestämma själv. Än en gång: Innan de svenska - tillfälliga - bestämmelserna om transportöransvar mellan Sverige och Danmark (vars gräns just nu är att betrakta som en yttre gräns enligt Schengenkodexen) infördes fanns det inget transportöransvar överhuvudtaget inom Schengenområdet. Schengenregelverkets transportöransvar gäller endast transport från omvärlden till Schengenområdets yttre gräns. Enligt min mening är det svenska transportöransvaret rättsvidrigt eftersom det sträcker sig utanför den period då tillfälliga gränskontroller tillåts enligt Schengenkodexen. Det innebär att vi kommer att hamna i en situation där transportöransvaret gäller en inre gräns, vilket inte är tillåtet enligt Schengenregelverket. Om du vill kan jag gräva vidare i lagstiftning kring flygbolagens skyldigheter/möjligheter till att genomföra id-kontroller. --Glentamara (diskussion) 17 januari 2016 kl. 13.25 (CET)

Det skulle vara intressant om du kunde hitta något, exempelvis i flygsäkerhetsregler. Transportöransvar för fartyg över 20 sjömil infördes i fartygssäkerhetsförordningen, en förordning, inte lag. Det borde stå något i artikeln om det finns ett flygansvar. Många undrar varför flyktingar inte tar flyget från Grekland utan landvägen via Serbien varvid de måste smuggla in sig i Schengen en gång till. Aegean Airlines har inte svarat på om det går att flyga till Sverige med ett syriskt pass utan visum.--BIL (diskussion) 17 januari 2016 kl. 18.22 (CET)

Jag tänkte fråga Ving och Apollo samma sak, för det går att köpa enkelbiljett från Grekland billigt. Och då hittar jag följande text på apollo^Länk: "Enligt EU-direktiv har Sverige infört krav på ID-kontroll av passagerare också vid incheckning och ombordstigning på planet. Detta för att säkerställa att en passagerare som har checkat in bagage också medföljer på flygningen. Kravet gäller samtliga utrikesavgångar. Godkända ID-handlingar är pass, körkort och SIS märkta ID-kort, där din nationalitet framgår." Vilket då EU-direktiv? --BIL (diskussion) 17 januari 2016 kl. 18.48 (CET)

Allt jag vet är att kravet om att ha id-kontroller vid incheckning och ombordstigning slopades på EU-nivå genom förordning 300/2008, som trädde i kraft 2010. Dock är jag osäker på om en medlemsstat kan införa egna, hårdare bestämmelser. Flygbolagen kan ju givetvis själva genomföra id-kontroller, precis lika mycket som SJ kan/kunde genomföra id-kontroller på sina tåg. Jag flyger från Kastrup, så jag har ingen erfarenhet av hur det fungerar med id-kontroller i Sverige. Jag ska ta kontakt med kommissionen för att reda ut vilka rättsliga bestämmelser som gäller. Återkommer. --Glentamara (diskussion) 17 januari 2016 kl. 20.20 (CET)

Jag har fått svar från Ving och Apollo. Grekisk flygplatspersonal kontrollerar för båda bolagen pass eller id-kort och de kontrollerar att visum finns för de som behöver Schengenvisum. Ving nämnde att Timatic-databasen [4] används för att ta reda på visumkrav. Det framgick inte vilken lag som motiverar detta.--BIL (diskussion) 19 januari 2016 kl. 23.42 (CET)

Ok, jag väntar fortfarande på svar från kommissionen. Jag hoppas då få ett klargörande om vilken lagstiftning som gäller. Till dess tycker jag att vi avvaktar. --Glentamara (diskussion) 20 januari 2016 kl. 07.50 (CET)

Nu har jag fått svar från kommissionen. Enligt dem finns det ingen europeisk lagstiftning som på något sätt förpliktar flygbolagen att utföra id-kontroller i samband med flygresor inom Schengenområdet (vilket stämmer överens med min erfarenhet av att flyga utan några id-kontroller alls). Flygbolag och/eller flygplatspersonal får dock utföra id-kontroller om de vill. Huvudsyftet är då, enligt kommissionens svar, att bekämpa bedrägeri. Flygbolagen får även utföra id-kontroller av säkerhetsskäl (vilket uttryckligen tillåts enligt Schengenkodexens artikel 21). De svarade tyvärr inte uttryckligen på min fråga om medlemsstaterna får anta krav om att id-kontroller måste utföras, men jag tolkar deras svar som att det inte finns någon europeisk lagstiftning som hindrar en medlemsstat från att göra det så länge samma kontroller utförs för resor inom medlemsstaten. --Glentamara (diskussion) 20 januari 2016 kl. 17.38 (CET)

Det är ju uppenbart att Sverige bryter mot den sistnämnda meningen för buss, tåg och fartyg, för vi har ju Fartygssäkerhetsförordningen 2.kap och Lag om särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet (sistnämnda titel låter som terroristbekämpning). Min gissning är att de grekiska kontrollerna är någon grekisk förordning som införts efter politisk påtryckning från andra EU-länder och som formelljuridiskt motiveras med säkerhet eller bedrägeri. Grekland är inte unika med sådana finter, eftersom Sverige motiverar sitt transportöransvar med sjösäkerhet (riktig passagerarlista) respektive allmän ordning. Jag har läst på olika ställen om strikt grekisk kontroll förutom mailen från Ving och Apollo, varvid Grekland, som inte har Schengen-landgräns, i stort sett lämnat Schengenunionen i praktiken.--BIL (diskussion) 20 januari 2016 kl. 20.49 (CET)

Min högst egna tolkning är att den nuvarande förordningen om transportöransvar för resor från Danmark till Sverige endast är tillåten under förutsättning att Sverige samtidigt har tillfälliga gränskontroller. Så länge Sverige har tillfälliga gränskontroller gäller nämligen tillämpliga delar av Schengenkodexens bestämmelser om yttre gränser. Med andra ord är gränsen mellan Danmark och Sverige att betrakta som en yttre gräns så länge de tillfälliga gränskontrollerna kvarstår. Då finns inte något hinder för att ha ett transportöransvar. Däremot skulle det, enligt min tolkning, inte vara tillåtet att särbehandla gränsöverskridande transporter under normala omständigheter, alltså när gränsen mellan Danmark och Sverige inte är föremål för tillfällig gränskontroll.

När det gäller fartygssäkerhetsförordningen så särbehandlar den inte transporter över inre gränser, utan den gäller lika för alla transporter som överstiger 20 nautiska mil. Den är dessutom motiverad av säkerhetsskäl (formellt sett, i praktiken vet vi ju alla vad det riktiga skälet var till att den ändrades...). Jag ser därför inga problem med fartygssäkerhetsförordningens bestämmelser i förhållande till unionsrätten. Däremot håller jag helt med om att lag 2015:1073 och förordning 2015:1074 är problematiska.

Sen kan det ju mycket väl visa sig att de åtgärder som Sverige har vidtagit pga. den så kallade allvarliga faran för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten faktiskt inte är förenliga med unionsrätten. Kommissionen håller tydligen på att utreda detta. Det vore ju inte första gången som svenska regeringen föreslår lagstiftning som är oförenlig med unionsrätten. Vi vet ju båda t.ex. att den svenska passlagen bröt mot rörlighetsdirektivet under tio års tid eftersom den inte tillät svenska medborgare att resa till EU-länder utanför Schengenområdet utan pass. --Glentamara (diskussion) 20 januari 2016 kl. 21.50 (CET)

För övrigt, gällande Grekland: Jag antar att det inte sker några kontroller av flygresenärer som ankommer till Grekland? Så i den bemärkelsen är Grekland fortfarande en del av Schengenområdet även i praktiken. --Glentamara (diskussion) 20 januari 2016 kl. 21.53 (CET)

Angående Grekland så tror jag inte kommissionen kommer att utreda deras gränskontroller på flygplatserna eftersom många EU-länder tycker att icke EU-medborgare gärna kan undvika att flyga från Grekland. Och då kommer de nog inte inte utreda svenska flyg/båtkontroller. Centralt för Schengenunionen är ju fria landgränser, för flyg är det så mycket kontroll att en till gör mindre skillnad, så länge nationella id-kort godkänns som är obligatoriska inrikes i många EU-länder. Så Öresundsbrokontrollen är mer politiskt tveksamma. Jag fick nu ett mail från Aegean Airlines som säger "We are obliged to ensure that the travelers have appropriate and valid travel documents, so as to be accepted on our flights."--BIL (diskussion) 20 januari 2016 kl. 22.08 (CET)

Ja, Öresundsbrokontrollen är både politiskt och juridiskt mer tveksam. --Glentamara (diskussion) 20 januari 2016 kl. 22.27 (CET)

Jag vill bara tillägga att jag rest på två flygresor under 2016, båda med incheckat bagage, en inrikes tur och retur Sverige med byte på Arlanda, ingen som helst id-kontroll någonstans. Och en tur och retur till Spanien. Där begärdes pass eller nationellt id-kort vid incheckningen, på båda riktningar. Så principen att resor mellan Schengenländer ska behandlas lika som inrikes verkar inte gälla i verkligheten.--BIL (diskussion) 25 april 2016 kl. 13.37 (CEST)

Du får skilja på vad lagstiftningen/myndigheterna kräver och vad flygbolagen kräver. Flygbolagen kan, precis som vilka transportföretag som helst (t.ex. SJ), bestämma att du ska visa legitimation. Detta handlar dock inte om en gränskontroll. Jag reser regelbundet inom Schengenområdet och med vissa flygbolag behöver jag inte visa legitimation vid incheckning, med andra behöver jag. Det beror helt enkelt på vilket flygbolag och flygplats man väljer. --Glentamara (diskussion) 3 maj 2016 kl. 09.10 (CEST)

Vilka flygbolag kräver det då, finns det något mönster, till exempel bolagets hemland och aktuell rutt? Och varför gör de det? Finns det någon regel som tolkas olika? --BIL (diskussion) 3 maj 2016 kl. 14.20 (CEST)

Schengensamarbetet och den nordiska passunionen

Hej BIL! Tack för den givande diskussionen som vi hade om Färöarna och Grönland! Dock blir jag lite konfunderad nu. I artikel 5.2 i avtalet om Danmarks anslutning till Schengensamarbetet, som du länkade till, anges att "Med hänsyn till att Färöarna och Grönland tillämpar de bestämmelser om personers rörlighet som fastställts inom ramen för den nordiska passunionen (...)". Men i artikeln om den nordiska passunionen står samtidigt att Grönland inte omfattas av den? Hur går detta ihop? Är informationen i artikeln om nordiska passunionen felaktig? Mvh --Glentamara (diskussion) 30 januari 2016 kl. 08.38 (CET)

I avtalet om Danmarks anslutning till Schengenavtalet så står i slutakten: "Detta anslutningsavtal skall inte börja tillämpas ... förrän ... bevakningen av de yttre gränserna blivit genomförd och Verkställande kommittén har konstaterat att de regler som den anser nödvändiga för att genomföra effektiva kontroll- och bevakningsåtgärder vid Färöarnas och Grönlands yttre gränser samt de nödvändiga kompensationsåtgärderna, inbegripet tillämpningen av SIS, har tillämpats och fått verkan." Så Schengens regler om kontroll av yttre gränser gäller även Färöarna och Grönland. Juridik kan vara så.--BIL (diskussion) 30 januari 2016 kl. 10.18 (CET)

Jag hittade följande avtal från 2000 om tillägg till passunion för att passa Schengen (Artikel 14) (Nordiska rådet) där det står "Overenskomsten kan ligeledes efter forhandling udvides til at omfatte Færøerne og Grønland.". Grönland ingår nog inte formellt i passunionen men har kopplats in lite mer informellt. Juridik kan vara så.--BIL (diskussion) 30 januari 2016 kl. 10.18 (CET)

Men om vi sammanfattar vad vi vet. Grönland är inte en del av den nordiska passunionen, ändå säger Danmarks anslutningsavtal till Schengensamarbetet att Grönland tillämpar bestämmelserna i den nordiska passunionen. När det gäller Färöarnas och Grönlands yttre gränser så åligger det Danmark att se till så att dessa är "täta" eftersom inga kontroller sker mellan Grönland och Färöarna enligt artikel 5 i Danmarks anslutningsavtal till Schengenregelverket. Det innebär dock inte att Schengenregelverkets lagstiftning är tillämplig. En förklaring är inte rättsligt bindande, utan en politisk deklaration. Så i praktiken är det ett (politiskt) krav att Danmark ser till att kontrollera Grönlands och Färöarnas yttre gränser ordentligt, men Schengenregelverket är fortfarande inte tillämpligt för Färöarna och Grönland. --Glentamara (diskussion) 30 januari 2016 kl. 10.27 (CET)

För övrigt borde vi utöka artikeln om den nordiska passunionen. Jag tycker inte att den tydliggör helt alla delar av samarbetet. Vilka rättigheter har nordiska medborgare (utöver att resa utan pass) och vilka delar skiljer det sig från unionsrätten, inklusive rörlighetsdirektivet och Schengenregelverket. --Glentamara (diskussion) 30 januari 2016 kl. 10.29 (CET)

Som det står i nordiska passunionen får jag intryck av att Grönland inte formellt ingår i denna union, men att Danmark tillämpar passfriheten på flyg mellan Grönland och Danmark. Det finns flyg mellan Island och Grönland, men Air Iceland skriver förvirrande "For flyvninger, der hører til Schengen-regionen skal der vises pas eller kørekort, for flyvninger uden for Schengen er det kun et pas der er gyldigt". [5]--BIL (diskussion) 30 januari 2016 kl. 12.12 (CET)

Tiggeri/migrationskris och Schengenområdet

Hej BIL! Du lade in följande mening i artikeln om Schengenområdet: "Tiggeriet som en del medborgare i länderna utför i andra EU-länder, samt oron för att skapa en öppen landväg mellan Grekland och andra Schengenländer, med tanke på Migrationskrisen i Europa, har skapat politisk tveksamhet." Jag hade gärna velat se en källa som styrker detta påstående. Bulgarien och Rumänien siktade ursprungligen på att bli en del av Schengenområdet 2011, dvs. långt före migrationskrisen var ett faktum. Anledningen till att deras anslutning har blockerats är att framför allt Nederländerna har krävt framgångar inom ramen för mekanismen för samarbete och kontroll. Kopplingen till tiggeri verkar tveksam, eftersom Schengensamarbetet inte på något sätt hindrar människor från Rumänien/Bulgarien från att komma till övriga EU och tigga. Det har liksom ingenting med vartannat att göra. Men om du har en källa som styrker att någon regering har haft detta som motiv för att hindra Bulgarien och Rumänien från att ansluta sig till Schengenområdet så får du gärna tillhandahålla den. --Glentamara (diskussion) 7 februari 2016 kl. 12.09 (CET)

Jag läste detta på engelska WP, fast jag kanske utökade lite. euroviews skriver "“I suppose their reasoning is that we cannot rely on the Bulgarian system for border control. It will not work if it’s weakened by corruption. Something along those lines,” says Sophie in ‘t Veld, MEP and member of Democrats 66 in the Netherlands.". Och euractiv skriver "Nevertheless, many politicians in the West have said they would not open their doors to Roma population, and the Netherlands says it would only lift its veto after two successive positive CVM reports. All reports so far have been critical, the next one being due in January 2014.". Det är så att en del romer har svårt att få pass, eller åtminstone antas det det, för de har ofta inget på gatan i nordvästra EU, och eftersom deras resor dit normalt går med bil eller minibuss, antas Schengen underlätta. Mer om flyktingkrisen: (Balkaninsight, skrivet oktober 2015) där det står "Romania has abandoned hope of being invited to join the passport-free Schengen zone on Thursday, as it became clear that Bulgarian and Romanian admission is on hold. Ponta added that The Netherlands and "another EU country" opposed Romanian and Bulgarian admission.". (Breitbart, skrivet sept 2015) skriver "“Romania and Bulgaria could become attractive for refugees as a transit country. It would open up a new route from Greece to mainland Europe.” At a time when other countries such as Germany, Austria and Hungary are attempting to secure their borders, opening a new migration front merely to satisfy the national pride of Romania and Bulgaria is a hard ask." Jag raderar ändå eftersom det inte är tydliga källor, och delvis bedömare snarare än ministrar. Jag undrar lite vad som menas med "organiserad brottslighet", vad för någon sorts brottslighet hindrar medlemskapet. Den första källan skriver att skälet är politiskt. Ungefär som att Öresundsbron får kontroller motiverat med inre säkerhet, när vi vet att politikerna tycker det kommer för många asylsökande och att myndigheterna inte hinner med.--BIL (diskussion) 7 februari 2016 kl. 17.00 (CET)

Tack för dina referenser. Jag tycker dock att det verkar vara ganska tydligt så att det officiella skälet till blockeringen är att Nederländerna vill att mekanismen för samarbete och kontroll ska ge ett positivt utslag för Bulgarien och Rumänien innan de får ansluta sig. Det är ju inte på något sätt ett tekniskt krav för att få bli en del av Schengenområdet. Kommissionen har upprepade gånger sagt att den stöder Bulgariens och Rumäniens anslutning eftersom de båda länderna uppfyller alla tekniska krav. Dock har Nederländerna av politiska skäl fortsatt att motsätta sig anslutningen. Det har i officiella sammanhang, såvitt jag vet, inte varit tal om tiggerifrågor eller liknande. --Glentamara (diskussion) 7 februari 2016 kl. 19.51 (CET)

Vad är det för politiska skäl då?--BIL (diskussion) 7 februari 2016 kl. 20.13 (CET)

Officiellt är skälet att Bulgarien och Rumänien fortfarande har problem med sina rättsväsende och därför står under särskild bevakning under mekanismen för samarbete och kontroll. Den nederländska regeringen har sagt att man först måste se betydande framsteg inom detta område innan Schengenanslutning är aktuellt. --Glentamara (diskussion) 7 februari 2016 kl. 20.19 (CET)

Jag skulle ändå tro att en del politiker inte vill ha en öppen väg mellan Grekland och Tyskland utan kontroller. Inte minst kan floden Donau som är rumänsk-bulgarisk gräns vara ett hinder för oreglerade inresor. Jag är lite bekymrad för att det i Wikipedia skrivs formelljuridiska skäl för kontroller och hinder, när det finns andra skäl som bara spekuleras om. Ungefär som att identitetskontroller för båtar införs av Sverige för förbättra för haveriutredningar av eventuella fartygskatastrofer (säkerställa passagerarlistans korrekthet). Eller att Grekland inför full gränskontroll för flyg inom Schengen utan att några skäl för det behöver redovisas. Jag tycker man ska kunna få svar på frågor genom att läsa Wikipedia. Givetvis korrekta svar. Till exempel, varför tar flyktingar landvägen via Makedonien för att resa mellan de två Schengenländerna Grekland och Tyskland. --BIL (diskussion) 7 februari 2016 kl. 20.32 (CET)

Wikipedia är en encyklopedi, då kan vi inte skriva saker som vi personligen tror eller spekulerar i. Om du har trovärdig källor så är det inga problem. Däremot kan du inte lägga in din personliga syn på detta. Har du en källa på att Tyskland blockerar anslutningen? Det är huvudsakligen Nederländerna som har blockerat. Möjligtvis att fler blir negativa till följd av migrationskrisen. Men att påstå att migrationskrisen skulle vara ett huvudskäl för att Bulgarien och Rumänien inte har fått ansluta sig är historiskt fel. Blockeringen har pågått långt mycket längre och av helt andra skäl (se ovan). Faktum är att vissa politiker, t.ex. Viktor Orban, till och med har sagt att migrationskrisen ökar fördelarna med att låta Bulgarien ansluta sig till Schengenområdet. --Glentamara (diskussion) 7 februari 2016 kl. 21.01 (CET)

"Grekland inför full gränskontroll för flyg inom Schengen". Källa? --Glentamara (diskussion) 7 februari 2016 kl. 21.03 (CET)

Källan för "Grekland inför full gränskontroll för flyg inom Schengen" är mail från några flygbolag som skrivit att de har detta som en regel att uppfylla, troligen bara ut ur Grekland, fast jag skriver inte det i en artikel såvida jag inte hittar en bra källa. Med full gränskontroll menas då kontroll att passagerarna har rätt att vistas i landet och att resa. Det finns en del politiker i EU som vill kasta ut Grekland ur Schengen (källa t.ex. här) men det är troligen mer ett politiskt påtryckningsmedel snarare än en praktisk åtgärd eftersom det ändå är kontroll på flyg och flyktingarna ändå i huvudsak reser landvägen ut ur EU (Makedonien).--BIL (diskussion) 7 februari 2016 kl. 21.29 (CET)

Ja, enligt den senaste utvärderingen av Greklands åtaganden enligt Schengenregelverket förekommer allvarliga brister i bevakningen av den yttre gränsen. Om de inte åtgärdar dessa brister inom tre månader kommer kommissionen troligtvis att rekommendera rådet att vidta åtgärder enligt artikel 26 i Schengenkodexen. Det innebär möjligheter till gränskontroller mot t.ex. Grekland i upp till två år. För det finns det många referenser och jag vänder mig inte mot dessa allmänt kända fakta. Däremot ser jag mejlkommunikation med flygbolag som tveksamt. Vi vet t.ex. inte hur länge dessa kontroller har pågått och i princip finns det inget hinder att utföra kontroller så länge det är flygbolagen som gör det och endast före avresa (inte vid ankomst). --Glentamara (diskussion) 7 februari 2016 kl. 21.42 (CET)

Ceuta och Melilla

Hej BIL! Jag såg din ändring angående Ceuta och Melilla i artiklarna om Territorier associerade med Europeiska unionen och Lista över gränsövergångsställen vid Schengenområdets yttre gränser. Vad har du för några skäl för att hävda att Ceuta och Melilla ingår i Schengenområdet? Enligt Spaniens anslutningsavtal till Schengenregelverket så framgår det ju att kontroller mellan Ceuta och Melilla, å ena sidan, och Schengenområdet, å andra sidan, förekommer. --Glentamara (diskussion) 23 mars 2016 kl. 14.26 (CET)

Utgångspunkten var att det stod så på engelska Wikipedia. Jag fick intryck av att Schengenvisa gäller i Ceuta och Melilla, dock gäller där speciella visum för marockaner. Om Schengenvisa gäller är de en del av Schengenområdet, fast med den betydande begränsningen att det är kontroll av medborgarskap via pass eller id-kort vid resa mellan områdena och egentliga Spanien. Det är dock inte tydligt om Schengenvisa gäller, men om inget står så är det väl så. Källan till att Ceuta och Melilla är med i Lista över gränsövergångsställen vid Schengenområdets yttre gränser är den källa som anges i den artikeln. Det står klart och tydligt i den källan.--BIL (diskussion) 23 mars 2016 kl. 22.20 (CET)

Hm, jag håller inte helt med om att de är en del av Schengenområdet bara för att Schengenvisum gäller dit. Normalt sett brukar man väl använda Schengenområdet för det område inom vilket man kan resa utan att behöva genomgå in- och utresekontroller. I fallet med Ceuta och Melilla finns fortfarande in- och utresekontroller kvar. Däremot är det riktigt att de omfattas av andra delar av Schengenregelverket. Men det gör även t.ex. Cypern, Bulgarien, Rumänien och Kroatien. De ses dock inte som en del av Schengenområdet. Det verkar dock koka ner till att handla om hur man definierar Schengenområdet. Det är ingen stor grej för mig, ville bara höra dina tankar kring det hela. --Glentamara (diskussion) 23 mars 2016 kl. 22.41 (CET)

Jag tror att, eftersom Ceuta och Melilla ingår i Spanien och det inte står att de inte omfattas av Schengenavtalet, så omfattas de väl. Fastän med den betydande begränsningen att det är extrakontroll vid resa till andra Schengenområden. Står det inget om visum för andra än marockaner, bör Schengenvisum gälla, alltså grundregeln för Spanien. Sverige ingår i Schengenområdet fast vi infört gränskontroller för både väg, tåg, båt och flyg.--BIL (diskussion) 23 mars 2016 kl. 23.18 (CET)

Fast Sverige har inte permanenta gränskontroller, de är tillfälliga i enlighet med bestämmelserna i Schengenkodexen. Det är alltså en fundamental skillnad mellan de tillfälliga gränskontroller som Sverige har och de permanenta kontroller som finns mellan Ceuta/Melilla och Schengenområdet. --Glentamara (diskussion) 24 mars 2016 kl. 08.43 (CET)

Olskrokstorget, och spårvagnslinjer

Hej. Bra bidrag av dig, men jag saknar en rubrik till avsnittet. Brukar vi ha det? vet alltså inte. Ymer (diskussion) 2 april 2016 kl. 18.07 (CEST)

Navigationsrutor brukar vara längst ned utan egen rubrik. Det blev fel för Olskrokstorget men är nu fixat.--BIL (diskussion) 2 april 2016 kl. 19.35 (CEST)

Bra. Tack. Ymer (diskussion) 2 april 2016 kl. 20.32 (CEST)

Sveriges nordligaste allmänna väg

Diskussion flyttad till Diskussion:Maunu. --Allexim (diskussion) 14 maj 2016 kl. 01.37 (CEST)

Tack

Bästa BIL! Jag måste ha fått hjärnsläpp, men som tur är så upptäckte du det och fixade det. Tack så mycket för det! Mvh --Allexim (diskussion) 4 juni 2016 kl. 21.08 (CEST)

Tack! Källbeläggning?

Hej! Tack för din hjälp att bygga ut Folkomröstningen om Storbritanniens medlemskap i EU med relevant material. När du lägger in material vore det också toppen om du samtidigt kan källbelägga materialet, åtminstone när du gör större eller viktigare tillägg. Då är det större chans att dina tillägg kommer att finnas kvar längre i artikeln. Vad sägs? :-)--Paracel63 (diskussion) 3 juli 2016 kl. 11.48 (CEST)

Västlänken

https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Västlänken&diff=38444930&oldid=37595110

Det framgår inte vem som har denna uppfattning/åsikt i frågan. Källa behövs ju för vem eller vilka som har lagt fram den kritiken. Dvs, det är ingen oberättigad kritik i sig, men den måste väl ha en klar avsändare för att passa in i den encyklopediska texten? Då blir det fakta. "NN har dock framhållit att en sådan lösning..." osv. MVH Aprilpeggy (diskussion) 9 januari 2017 kl. 14.54 (CET)

Jag har lagt till en källa, där en GP-journalist under adressen gp.se citerar kritik från ansedda trafikforskare från Tekniska Högskolan i Stockholm.--BIL (diskussion) 9 januari 2017 kl. 16.48 (CET)

Transportöransvar vid transport inom Schengenområdet

Hej BIL! Jag såg din redigering om transportöransvar över inre gränser i Schengenområdet. Så som det nu är formulerat så framstår det som att det finns transportöransvar på flera olika ställen inom Schengenområdet. Såvitt jag vet är transportöransvar inte tillåtet enligt Schengenregelverket, egentligen inte ens när tillfälliga gränskontroller är upprättade. Detta diskuteras i en rapport från kommissionen 2010.

Därför undrar jag om du har något konkret exempel utöver Danmark-Sverige där det förekommer transportöransvar över en inre gräns. Transportöransvaret från Danmark till Sverige uppfattar jag som unikt. Dess förenlighet med EU-rätten har ifrågasatts av flera experter, men det verkar som att kommissionen ser mellan fingrarna på grund av att det är politiskt känsligt pga flyktingkrisen och dessutom en tillfällig åtgärd. Dock tror jag att detta är undantaget som bekräftar regeln så att säga, men om du har exempel på fler inre gränser som omfattas av transportöransvar så är jag beredd att ändra min uppfattning. Vänligen --Glentamara (diskussion) 28 januari 2017 kl. 11.40 (CET)

Vi har flyglinjerna från Grekland, som jag inte lyckats källbelägga. Det är tydligt vid mediasökningar att de enda asylsökande som kommer via Arlanda har falskt eller annans id-handling. Alla andra asylsökande som vill från Grekland till Tyskland/Sverige har lämnat Schengen landvägen via Makedonien/Serbien. Jag har också e-mail från flygbolag, även svenska, att de är ålagda att kontrollera rätt till inresa inklusive innehav av visum. Dessutom har vi källa på alla fartyg till Sverige söderifrån har transportöransvar. Dessutom måste nog Norge ha det. Passkontroll vid flygplats eller hamn är mindre meningsfullt utan transportöransvar, eftersom asylsökande bara behöver säga asylsökande. Sverige är lite unikt, eftersom de enda gränserna söderut är flygplats, hamn och Öresundsbron där det är lätt att stoppa gående, varvid transportörer blir enda sättet (stjäla bil går i och för sig) att passera gränsen. Jag har hoppats att någon kan hitta källor till transportöransvar utanför Sverige. Jag får väl gräva mer. Mail och google-sökningar duger inte som källa. --BIL (diskussion) 28 januari 2017 kl. 12.19 (CET)

Tack för ditt svar! Vi får nog separera de olika fallen så att vi inte pratar förbi varandra. Vi borde nog börja med att komma överens om vad vi faktiskt menar med transportöransvar. Jag skulle definiera det (se artikel 26 i Schengenkonventionen) som att det är bestämmelser som en medlemsstat eller unionen inför som ålägger transportörerna att kontrollera identitet och/eller visum hos sina passagerare utan något sakligt skäl annat än att de passerar en gräns.

Mot bakgrund av denna definition skulle jag således inte kalla id-kraven för färjor för transportöransvar. Dessa id-krav är nämligen motiverade utifrån säkerhetsskäl, även om man förstås kan argumentera för att de strängare bestämmelserna i realiteten infördes för att försvåra för asylsökande att nå Sverige. Rent juridiskt är det dock stor skillnad på dessa bestämmelser (som är permanenta) och de bestämmelser som gäller för transport över t.ex. Öresundsbron.

Id-kontroller vid flygplatser och hamnar är helt ok enligt Schengenregelverket, så länge motsvarande kontroller utförs för inrikesresor. Även i de fall då nationell lagstiftning inte kräver kontroller så kan förstås ett flygbolag självmant göra det. Det är dock inte i något av fallen frågan om ett transportöransvar.

Om det nu vore så att det ändå förekommer bestämmelser som innebär att transportörer måste kontrollera sina resenärers identiteter eller visum utan något sakligt skäl, annat än att de passerar en gräns, så bör det åtminstone styrkas med referenser till relevant lagstiftning. --Glentamara (diskussion) 28 januari 2017 kl. 12.37 (CET)

Liksom med fartygssäkerhetsförordningen är nog generellt så att id-kontroller för flyg och båtar inom Schengen göms inom säkerhetsregler. Det behöver inte vara lagstiftning utan kan rymmas inom befintliga säkerhetsregler med välvillig tolkning. Till exempel svenska Skyddslagen 10§.1 och 12§.2- Det är nog mindre kontroversiellt med sådana id-kontroller på flygplatser och hamnar eftersom de har högre säkerhetskrav än generellt och i en del länder än id-kontroller på gatan vanliga. Du vet mycket väl förresten att id-kontroller förekommer på vissa flygresor och inte på andra. En anledning till mitt intresse för frågan är ett intresse för eufemismer som maktmedel.---BIL (diskussion) 29 januari 2017 kl. 11.03 (CET)

Men det är skillnad på bestämmelser som är motiverade utifrån säkerhetsskäl och bestämmelser som endast är motiverade utifrån att en person korsar en yttre eller inre gräns. Transportöransvaret över yttre gränser enligt artikel 26 i Schengenkonventionen och (det tillfälliga) transportöransvaret från Danmark till Sverige är exempel på det senare. Såvitt jag vet finns inga fler exempel. --Glentamara (diskussion) 29 januari 2017 kl. 11.12 (CET)

Storbritanniens utträde

Gällande din redigering i artikeln om Europeiska unionen: Det är skillnad på att begära och att anmäla någonting. Man begär t.ex. att bli medlem i EU, men man begär inte att få utträda. Det sistnämnda är nämligen inte föremål för någon prövning. Det har ingenting med "juridikspråk" att göra utan är bara ren, precis, enkel svenska. --Glentamara (diskussion) 31 mars 2017 kl. 08.28 (CEST)

Nu stod det inte skrivet anmäla, utan "meddelade sin önskan om" vilket kan misstolkas av de som inte kan skrivingen i artikel 50. Storbritanniens regering har sedan 23 juni meddelat att de kommer att begära utträde.--BIL (diskussion) 31 mars 2017 kl. 15.36 (CEST)

Det stod "meddelade officiellt sin önskan om", vilket är en himla skillnad. --Glentamara (diskussion) 31 mars 2017 kl. 15.50 (CEST)

Schweiz och rörlighetsdirektivet

Hej BIL! Du hade lagt till ett stycke om Schweiz i artikeln om rörlighetsdirektivet. Jag kan dock inte se att det berör rörlighetsdirektivet. I källorna nämns bara att det är frågan om arbetskraftens fria rörlighet som de har diskuterat. Detta regleras av förordning 492/2011. Rörlighetsdirektivet påverkar inte villkoren för att en unionsmedborgare kan ta arbete i en annan medlemsstat. Det säger bara att om du är anställd så har du rätt att vistas i landet, typ. --Glentamara (diskussion) 17 december 2017 kl. 20.51 (CET)

Jag la in ditt textstycke i artikeln om förordningen om arbetskraftens fria rörlighet istället. Hoppas detta är ok för dig. --Glentamara (diskussion) 17 december 2017 kl. 21.16 (CET)

ERTMS

https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=European_Rail_Traffic_Management_System&diff=prev&oldid=43216069

Hej, vet du var denna info kommer ifrån? Wildpuma987654 (diskussion) 14 juli 2018 kl. 08.26 (CEST)

Visumfri transit i Ryssland

Hej, saag att du skrivit i artikeln "Visa policy of Russia" att visum krävs för transit i Ryssland paa väg till Armenien, Kazakstan eller Kirgizistan.

Oavsett vad den där ambassaden maa säga om det är det struntprat; som framgaar av TIMATIC är det enbart till/fraan Vitryssland man maaste ha transitvisum, daa de flygen fram tills nyligen gick fraan inrikesterminalerna. Numera gaar de fraan utrikes, men man behöver likväl visum. André Devecserii (diskussion) 28 november 2018 kl. 16.45 (CET)

Rysslands ambassads sajt räknas väl inte som struntprat i fråga om ryska visumregler. Din inlagda källa kan inte läsas. Det blir "You don't have permission to access". Jag återställer med anmärkning på källan.--BIL (diskussion) 28 november 2018 kl. 21.14 (CET)

@BIL: I jämförelse med TIMATIC är ambassader inget att lita paa. TIMATIC är vad check-inpersonal använder sig av, och kom ihaag att flygbolag faar tunga böter ifall de transporterar personer utan rätt papper.

Har lagt till en annan länk som leder till söksidan - därefter faar man söka paa Visas -> TWOV. Blir det ett felmeddelande ska det räcka med att markera URL:en och klicka paa Enter. André Devecserii (diskussion) 28 december 2018 kl. 23.30 (CET)

Karibiska Nederländerna

Hej! Varken Aruba, Curacao eller Saint Martin tillhör Karibiska Nederländerna. Jag kommer därför att ta bort de kategorier du la till. Kitayama (diskussion) 27 december 2018 kl. 21.44 (CET)

Kanske du kan lägga dem i rätt kategorier då. De hade inga kategorier. Åtminstone ange vart du anser de hör.--BIL (diskussion) 27 december 2018 kl. 21.45 (CET)

Skapat en ny kategori för Curacao, de övriga hade ju egna kategorier. Kompletterade dock dessa. På kuppen blev det lite mer städat kring Saint Martins kategorier. Lite småtrickigt område att hålla koll på alla konstiga avarter. Vissa öar är egna länder inom Konungariket Nederländerna, vissa öar är kommuner i Nederländerna. Kitayama (diskussion) 27 december 2018 kl. 22.07 (CET)

Tack, @Kitayama:! Det är snårigt. Vad tycks om Kategoridiskussion:Nederländernas avhängiga territorier? Per W (diskussion) 27 december 2018 kl. 22.38 (CET)

Skillnaden

En provision bestäms i avtal mellan leverantören och återförsäljaren. Det är alltså en kostnad för leverantören. Så fungerar inte den svenska tågmarknaden. Alla leverantörer/operatörer som säljer via det nationella bokningssystemet som drivs av Silverrail får det biljettpris de begär utan avdrag för provision. Återförsäljaren lägger sedan på sin bokningsavgift. Den drabbar inte operatören. Tågab betalar alltså inget till SJ (eller andra säljkanaler där Tågsb finns) för att deras biljetter säljs där. Det är kunden som betalar. Det blir därför fel som du vill uttrycka det i artikeln om Saga Rail. Det hör inte hemma där. --Kitayama (diskussion) 16 februari 2019 kl. 07.43 (CET)

HH-tunneln

Hej, detta är ju intressant men rätt viktigt att bekräfta med källa, eller hur? https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kystbanen&diff=45022818&oldid=45021634 Det skulle också kunna bli enbart en vägtunnel, som transportministern (Ole Birk Olesen) uttalade sig för i en debatt med regionpolitikern Henrik Fritzon på Folkemötet på Bornholm sommaren 2017. Vilka är tågplanerna för godståg norr om Köpenhamn och är det verkligen en aktuell plan nu? MVH Stalverk80 (diskussion) 16 februari 2019 kl. 10.16 (CET)

Stansteds flygplats

https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=London-Stansteds_flygplats&type=revision&diff=45321053&oldid=39956373 Hallå, finns källor på detta? 253545a (diskussion) 8 maj 2019 kl. 09.28 (CEST)

Informationen kom från engelska Wikipedia. Dess källa är nu inlagd i artikeln och kollad extra.--BIL (diskussion) 8 maj 2019 kl. 19.55 (CEST)

Arlanda och statistik från transportstyrelsen

Din ändring 26 januari 2016 kl. 20.07‎. Som källa anges fortfarande [6], borde du inte ha uppdaterat med var du fick statistiken från? Maundwiki (diskussion) 18 maj 2019 kl. 17.45 (CEST) Jag uppdaterade med senaste statistik.-BIL (diskussion) 18 maj 2019 kl. 19.10 (CEST)

Lokala folkomröstningar

Hej BIL,

Jag såg att du redigerade listan för lokala folkomröstningar. Jag tyckte att det var konstigt att de fanns inte längre på Valmyndighetens webbplats så jag gjorde en begäran och de skickade mig en fil med listan. Skulle du kunna lägga till de som saknar? Jag tänkte också lägga till dem på Wikidata senare men hinner inte just nu.

PierreMesure

Svenskt nationellt ID (engelska Wiki)

Hej, såg att du i artikeln skrev "Also, travel with only this card outside EU/Schengen with transfer in an EU/Schengen country is usually not allowed at airport check-in in Sweden, if having both legs on the same ticket and therefore same check-in."

Får jag fråga var det någonsin hänt dig, och med vilken handlingagent? De har ingen som helst rätt att neka en ombordstigning om TIMATIC "ger OK". Gör de det kan man automatiskt begära €250, €400 eller €600 (beroende på total flygsträcka) i kompensation från flygbolaget, plus extra kostnader som ny flygbiljett, allt i enlighet med EC261. André Devecserii (diskussion) 18 augusti 2019 kl. 10.06 (CEST)

Jag har inte rest till dessa länder men jag har frågat en en incheckningspersonal om det. Däremot har jag läst många som skriver att det inte går. Och källor såsom SAS. Och jag har blivit nekad att använda nationellt ID-kort både inom Schengen och till Storbritannien (flera år sedan). En italiensk kompis har försökt resa från Sverige till Italien på italienskt nationellt ID, vilket nekats på grund av att dessa inte anses godkända. Så jag tror inte på personalens kunnighet och skrev så för att avråda läsare från att resa utan pass från Sverige till Balkan, inte för att följa exakt juridik. För övrigt undrar jag var i EC261 det står att nationella ID måste godkännas om det står så i Timatic. Timatic är väl inte lagstiftning utan en hjälp av branschorganisationen IATA för flygbolag att göra riktiga bedömningar. Termen EC261 kopplas till EU sajterna [7] och [8] som beskriver resa inom EU och Schengen, inte till utom EU.--BIL (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 21.55 (CEST)

Referensfel

Hej, du glömde kanske att "Visa förhandsgranskning" här. Sidan hamnade i Kategori:Sidor med referensfel. --Larske (diskussion) 19 oktober 2019 kl. 18.51 (CEST)

Falklandsräv

Hej, skulle vara bra med en källa för de nya uppgifter om Falklandsrävens släktingar. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 27 juni 2020 kl. 13.34 (CEST)

Det är från engelska wikipedia, jag ska kopiera källor därifrån.--BIL (diskussion) 27 juni 2020 kl. 14.31 (CEST)

Skadeståndsartikeln

Hej BIL!

Ok, som du har sett har jag försökt att skärpa upp och delvis expandera artikeln om skadestånd, och jag såg även att du lagt in en del om McDonald's-fallet. Jag har försökt att expandera det till en rubrik som även gör att det på sikt ska gå att lägga till mer information (alltså om straffskadestånd) och jag har själv påbörjat den delen. Därutöver har jag försökt att lägga till lite mer allmän bakgrund, även om jag som svensk skadeståndsjurist onekligen tycker att det är svårt att undvika att en juridisk artikel om skadestånd (som inte minst är ett svenskt juridiskt begrepp) får slagsida åt det svenska hållet. Förhoppningsvis kan artikeln fortsätta att expanderas i fler riktningar, men jag anser att det är viktigt att de svenskcentrerade delarna, som andra personer påbörjat, har en viktig roll i artikeln. Frågan är vilka delar som artikeln mer behöver för att undgå den där symbolen om "icke-globalt", när den nu är en svensk artikel om ett juridiskt begrepp. Skriv gärna här eller på diskussionssidan för artikeln, om du kommer på något bra som artikeln kan behöva. Som den ser ut nu borde den enligt min uppfattning fungera bra för att även ge juriststudenter och jurister som inte är så insatta i skadeståndsrätt en övergripande orientering i ämnet och systematiken i de svenska bestämmelserna, men jag vet inte vad icke-jurister skulle efterfråga.

Nyo267n (diskussion) 28 juni 2020 kl. 14.51 (CEST) Jag svarade i artikeln Diskussion:Skadestånd.--BIL (diskussion) 28 juni 2020 kl. 17.43 (CEST)

Hell

Jag flummade ut o blev off-topic på disk-sida - helt korrekt att städa bort. / mvh Anhn (diskussion) 1 augusti 2020 kl. 11.23 (CEST)

Akrotiri och Dhekelia

Hej BIL! Jag såg att du hade tagit bort Akrotiri och Dhekelia från artikeln om territorier associerade med Europeiska unionen. Men områdena omfattas ju fortfarande av mycket av unionsrätten genom ett särskilt protokoll i Storbritanniens utträdesavtal. I stort sett förändras ju inte mycket - om ens något - vad gäller Akrotiris och Dhekelias status i förhållande till EU. De har ju aldrig ingått i EU. Borde de inte finnas kvar i artikeln eller? --Glentamara (diskussion) 20 augusti 2020 kl. 21.02 (CEST)

De har ju aldrig varit med i EU, och listades bara för att de hör till Storbritannien. Dessutom stod det skrivet att "unionsrätten tillämpas bara minimalt i områdena. Trots detta tillämpas cypriotisk lagstiftning i stor utsträckning enligt överenskommelse mellan Storbritannien och Cypern". Det låter som det är en sak mellan Storbritannien och Cypern. Dessutom är utträdesavtalet en tillfällig sak som påverkar alla "utomeuropeiska länder och territorier" vilka dock har raderats ur huvudlistan. Om ett särskilt permanent regelverk om Akrotiris och Dhekelias EU-association finns som enda brittiska område, kan du väl skriva det med källa.--BIL (diskussion) 20 augusti 2020 kl. 21.12 (CEST)

Mm, men min poäng är just den att genom "protokollet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands suveräna basområden i Cypern" så finns permanenta bestämmelser om Akrotiris och Dhekelias status i förhållande till unionsrätten (precis som det finns permanenta bestämmelser om gränsen mellan Nordirland och Irland). Det handlar alltså inte om de tillfälliga bestämmelserna som bara gäller under övergångsperioden. Bland annat kvarstår Akrotiri och Dhekelia i unionens tullområde och momsområde. Gränserna mellan Cypern och basområden kommer också förbli öppna. I stort sett kommer samma bestämmelser gälla som tidigare, eftersom Akrotiri och Dhekelia aldrig formellt har varit en del av EU, men alltså i praktiken tillämpat en stor del av unionsrätten för att minimera skillnaderna i tillämpliga lagar mellan basområdena och Republiken Cyperns territorium. Situationen med de utomeuropeiska länderna och territorierna är helt annorlunda eftersom dessa inte har något med EU att göra alls efter att övergångsperioden är över. --Glentamara (diskussion) 21 augusti 2020 kl. 08.04 (CEST)

Det bör liksom för Norge som inte är med i EU men har ett specialområde enligt avtal med EU, inte stå i huvudlistan, snarare nedanför EES-länderna och Schweiz. Om det är permanent vill säga. Och med angivande av källa vilket hittills inte angivits, typ Avtal om Förenade konungarikets utträde ur EU, Bilaga 10 sid 143ff.--BIL (diskussion) 21 augusti 2020 kl. 17.13 (CEST)

Protokollet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands suveräna basområden i Cypern ska det vara, inte bilaga 10. Men jag håller med dig om att vi har tidigare haft som praxis att bara territorier som ingår i EU eller tillhör EU:s medlemsstater listas. Norska territorier nämns till exempel istället i artikeln om Europeiska frihandelsområden. Kanske borde vi placera Akrotiri och Dhekelia där istället? I realiteten tillämpar de dock en stor del av unionsrätten och om man åker från Republiken Cypern genom basområdena på motorväg så märker man inte ens av att man passerar igenom basområdena. --Glentamara (diskussion) 21 augusti 2020 kl. 19.27 (CEST)

We sent you an e-mail

Hello BIL,

Really sorry for the inconvenience. This is a gentle note to request that you check your email. We sent you a message titled "The Community Insights survey is coming!". If you have questions, email surveys@wikimedia.org.

You can see my explanation here.

MediaWiki message delivery (diskussion) 25 september 2020 kl. 20.54 (CEST)

Körkort inom nordiska passunionen

Hej BIL! Jag såg din senaste redigering i artikeln om giltiga resehandlingar vid resa inom Europeiska unionen. Jag undrar vad du har för någon källa för påståendet att man måste ha ett nordiskt körkort som nordisk medborgare. Så vitt jag vet säger den nordiska passöverenskommelsen att man inte behöver ha med sig någon särskild id-handling mer än vad som möjligen krävs av de inhemska invånarna. Dock måste man på något sätt kunna troliggöra att man är en nordisk medborgare. Men jag kan ha missuppfattat/missat något. --Glentamara (diskussion) 30 november 2020 kl. 19.56 (CET)

Jag la in två källor. Från Polisen. Som bekant gäller den nordiska passöverenskommelsen inte riktigt längre eftersom det är polisära gränskontroller nu. Det formellt riktiga sättet att troliggöra att vara nordisk medborgare är ju pass eller nationellt id-kort med medborgarskapsuppgift, vilket då motsäger passunionens princip att man inte behöver pass. Innan det fanns gränskontroller så gällde mer eller mindre samma princip för inhemska som nordiska medborgare, polisen kunde inte kräva idkort annat än för att säkerställa bevis för brott, vilket formellt inte krävde id-handling alls. Nu är det andra tider. Källorna är för övrigt de bästa jag sett på svenska id-handlingskrav; förut var det otydligt på nätet från gränspolisen, och du kunde hävda att de tydliga krav som rederier och flygbolag använde var påhitt av dessa.--BIL (diskussion) 30 november 2020 kl. 20.42 (CET)

Fast Polisens webbsida är rätt luddigt formulerad. Jag tolkar det snarare som att ett nordiskt körkort oftast anses vara tillräckligt som intyg på att man är nordisk medborgare. Men det utesluter inte att man kan påvisa sitt nordiska medborgarskap på annat sätt. Principiellt behövs ingen id-handling alls, om man på annat sätt kan intyga sitt nordiska medborgarskap. Enligt 8 § 2 kap. i utlänningslagen är nordiska medborgare - i enlighet med den nordiska passkonventionen - undantagna från kravet att inneha pass. Det står inget om att man är tvungen att inneha någon annan id-handling, däremot måste man förstås kunna påvisa att man är nordisk medborgare på något sätt för att kunna åberopa denna rätt, och det blir ju svårt - om inte omöjligt - utan en giltig id-handling. Men som sagt, principiellt behöver man inte besitta ett nordiskt körkort om man kan intyga det på annat sätt.

Vet inte riktigt vad du syftar på vad gäller rederier och flygbolag, de bestämmer knappast vilka handlingar som är giltiga vid gränskontroller utförda av nationella myndigheter. Vad som har krävts vid kontroller utförda på grund av transportöransvar är något annat. --Glentamara (diskussion) 30 november 2020 kl. 20.57 (CET)

Information från danska myndigheter om resehandlingar för nordiska medborgare finns för övrigt här: [9]. De nämner ingenting om att körkortet måste vara utfärdat av en nordisk stat. Precis som tidigare är huvudprincipen att nordiska medborgare inte behöver medföra något pass. Däremot måste man kunna styrka sitt nordiska medborgarskap på något sätt, vilket indirekt innebär att man måste bära med sig en id-handling som styrker detta. --Glentamara (diskussion) 2 december 2020 kl. 10.02 (CET)

Tillägg: I danska Integrations- och immigrationsministeriets förteckning över krav på resehandlingar står följande:

”

I. Exempt from any form of travel identity document 1. Finnish, Icelandic, Norwegian and Swedish nationals who enter Denmark directly from and exit directly to Finland, Iceland, Norway or Sweden.

„

Se dokumentet "Overview of travel documents, visa conditions and border crossing points, dated 26 June 2018" här. Det bekräftar Nordiska passkonventionens bestämmelser. --Glentamara (diskussion) 2 december 2020 kl. 10.06 (CET)

Man kan påvisa sitt nordiska medborgarskap genom att bara säga det och sitt personnummer och namn, och så får polisen kolla upp detta med hemlandets polis och få en passbild, och sedan släpps man in utan straff, och har då rest utan pass eller id-kort utan att straffas även om polisen kan ha blivit otrevlig och det tagit tid. Men det är väl inte riktigt det som är meningen med passunionen att man ska kunna resa utan pass på det sättet. En fråga är om Wikipedia är en juridiksajt med formell beskrivning av lagstiftning utan att ta hänsyn till motstridig lagstiftning eller regler som begränsar lagens praktiska funktion. Är inte gränskontroller från Danmark motstridande regeln om passfrihet inom Norden? --BIL (diskussion) 2 december 2020 kl. 18.01 (CET)

Ja, precis. Därför anser jag att vi bör skriva något i stil med: Formellt sett har nordiska medborgare, enligt den nordiska passöverenskommelsen, rätt att röra sig inom Norden utan någon särskild resehandling, men för att styrka denna rätt behövs något som intygar nordiskt medborgarskap, vilket i praktiken innebär att man måste inneha en giltig resehandling. I dessa fall brukar även nordiska körkort (utöver pass och nationellt identitetskort) godtas som en giltig resehandling. Det handlar inte alls om att göra någon juridisk beskrivning av lagstiftningen, utan snarare beskriva vad den nordiska passunionen innebär och vad dess bestämmelser om resehandlingar innebär både formellt och i praktiken. Med ditt resonemang om att vi inte ska bry oss om detaljer så borde vi ju stryka en hel del teknikaliteter i andra artiklar, om t.ex. speciella territorier som åtnjuter alla möjliga olika undantag i olika sammanhang. Men jag tror att vi faktiskt båda är överens om att just charmen med Wikipedia är att vi eftersträvar en hög nivå av korrekthet och detaljrikedom.

För övrigt, gränskontrollerna som Danmark, Finland, Norge och Sverige har är förenliga med passunionen eftersom den tillåter införande av gränskontroller under vissa omständigheter. Sen bör man ju ha i åtanke att passunionen i sig inte har någon direkt rättslig effekt, det är endast ett åtagande för signatärstaterna att genomföra dess bestämmelser i nationell lagstiftning. Men det finns inga påtvingande rättsliga medel. Så huruvida nått bryter mot passunionen eller inte är rätt irrelevant i praktiken, det som spelar roll är vad de nationella lagstiftningarna i de nordiska staterna säger. Detta är ju en väsentlig skillnad mot EU-rätten, som vanligtvis verkligen kan åberopas inför nationella domstolar. --Glentamara (diskussion) 3 december 2020 kl. 16.23 (CET)

Jag tycker inte vi skall skriva "Formellt sett ... att man måste ha en giltig resehandling." Rätten finns väl helt på riktigt och inte bara formellt (också om det kan vara krångligt). Vi kan skriva att det mest praktiska eller vanliga sättet att visa medborgarskap är att använda en giltig resehandling – inte "måste". Och antingen är körkort giltiga resehandlingar i detta (vilket?) sammanhang eller så är de inte det, men ofta accepterade som sätt att troliggöra medborgarskapet. Jag utgår från att jag kan troliggöra det genom att redogöra för hemort och härkomst. Om polisen vill kolla upp med sina finska kolleger, så varsågod. Det kan de vilja göra om de har orsak att tro att jag ljuger, men knappast annars. –LPfi (diskussion) 3 december 2020 kl. 21.59 (CET)

Exakt formulering kan vi såklart diskutera, men min poäng är att det bör framgå att innehav av nordiskt körkort är en konsekvens av kravet på att man ska kunna påvisa sitt nordiska medborgarskap. Det är alltså inte så att det i lagstiftningen finns ett antal olika erkända resehandlingar (typ pass, nationellt id-kort och körkort) som man måste välja mellan, och att körkortet är en av dem. Detta är en väsentlig skillnad mot EU-rättens bestämmelser, där det verkligen preciseras i lagstiftningen (rörlighetsdirektivet) att en person ska inneha ett pass eller nationellt identitetskort vid inresa till och vistelse i en medlemsstat. Formellt sett har man rätt att resa som nordisk medborgare inom Norden utan någon handling alls. I realiteten blir det dock svårt utan en handling som intygar det nordiska medborgarskapet. Alla dessa aspekter anser jag bör framgå av texten. --Glentamara (diskussion) 3 december 2020 kl. 22.17 (CET)

Vi har pratat lite förbi varandra, ni hänvisat till icke-formulerade regler, som jag inte känt till. Det gäller rätten i fördraget om den Nordiska passunionen, att stater i vissa situationer får införa allmän passkontroll vid gränsen mot andra nordiska länder, något som inte stått i Nordiska passunionen förrän jag la till det nu. Det anser jag varit en brist i den artikeln givet situationen de senaste fem åren.--BIL (diskussion) 12 december 2020 kl. 15.36 (CET)

Grönland

Hej. Vilken eller vilka källor använder du dig av för uppgifterna du lade in i Grönland? Det blev fel med det hårda blanksteget också. Mvh  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 9 december 2020 kl. 01.14 (CET)

Jag ser att du fortsätter redigera. Har du sett mitt meddelande? Det hör till etikett att svara, även om jag tycker det är viktigare att du lägger in källor för dina påståenden. Mvh  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 12 december 2020 kl. 14.30 (CET)

En enda redigering gjordes av mig efter 9 december 2020 kl. 01 vilket innehöll inläggande av källa och borttagande av en del av det som jag tidigare redigerats. Den hårda kritiken om felaktiga sifferformatet verkar vara korrigerat av er (antar jag eftersom kritiken inte var tydlig, men Wikipedia:Skrivregler#Stora tal anger att ska vara hårt blanksteg), så det antar jag inte behövde korrigeras. Nu har ni återställt allt vilket jag antar är vad ni föredrar, så då får jag undvika den artikeln eftersom den anses korrekt nu. Jag måste be om ursäkt att jag inte svarade på ert tilltal. Jag var inte redo att skriva ett svar, var tvungen att kontrollera vad kritiken gällde och sedan glömde jag ärendet.--BIL (diskussion) 12 december 2020 kl. 14.53 (CET)

Meningen med min återställning och min undran var inte att trycka till dig. Jag återställde för att du inte hade angivit några källor förutom https://www.google.se/maps/ som jag inte riktigt förstod vad du menar att den ska visa. Som du förmodligen vet så är verifierbarhet mycket viktigt här på Wikipedia. Formateringen av texten är vi många som kan fixa till. Men vilka källor du använder är viktigt att du skriver in redan från början. Jag menar inte att artikeln är varken mer eller mindre korrekt efter min återställning, men jag undrar åter igen: vilka källor har du använt dig av? Om du vill så är vi flera som kan och vill hjälpa dig att lägga in det i artikeln. Det är inte tekniska problem som ska hindra dig att redigera här på Wikipedia. Hoppas på fortsatt bra kontakt, mvh  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 14 december 2020 kl. 19.47 (CET)

Jag används google maps och originalforskade fram ytan på isfritt område i sydvästra Grönland, genom att dela in i rektanglar, vilket inte var så svårt om man ville ha en ungefärlig siffra. Detta gjordes för att jag tyckte att det var encyklopediskt intressant att veta folktäthet på isfri yta i den mer befolkade delen av Grönland, eftersom inlandsisen är helt obefolkad (forskningsstationen har bara tillfälliga boende) och övriga delar av Grönland är nästan obefolkat (Avannaata utan de sydligaste orterna har cirka 5000 invånare på 0,01 invånare/km²) vilket ger Grönland en folktäthet på 0,02 invånare/km², en extremt låg folktäthet, när de flesta bor klart tätare. Vilket trots det inte medgett ett vägnät. En förklaring till brist på vägnät var en av motiveringarna till att sådan uppgift vore intressant.BIL (diskussion) 14 december 2020 kl. 21.38 (CET)

Originalforskade? Det är något som vi ska undvika i största möjliga mån. Det du beskriver ovan är inte acceptabelt underlag för Wikipedia. --北山 Kitayama (diskussion) 14 december 2020 kl. 22.00 (CET)

Det faller under undantaget för originalforskning. Per W (diskussion) 15 december 2020 kl. 10.28 (CET)

Dock måste det förankras och redovisas mycket tydligt.  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 15 december 2020 kl. 16.37 (CET)

Blanksteg

inlägg flyttade till egen rubrik av Användare:GeMet

Problemet med blanksteget var att du inte lade in ett hårt blanksteg. Du skrev 100.000 nbsp;km² Det saknades en ampersand före nbsp. Dessutom ska vi inte ha tusentalsavgränsare. I detta fall så skulle det alltså antingen stå 100 000 km² eller, vilket jag föredrar, {{formatnum:100000}} km². Kitayama (diskussion) 12 december 2020 kl. 15.31‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Tusentalsavgränsare ska vi naturligtvis ha. Men precis som i exemplen ska det vara i form av fast mellanslag. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 12 december 2020 kl. 17.29 (CET)

En tredje form är {{nowrap|100 000 km².}} (då slipper man " " också med bokstäver inblandade, men märk att webbläsare tenderar att lägga rabbyten strax efter mallen, så skiljetecken måste inkluderas). Jag förstår inte vilket problem som är så stort att redigeringarna behöver ogöras – om det är källorna så antar jag att dessa uppgifter kan hittas relativt enkelt – och inte den hårda tonen. –LPfi (diskussion) 12 december 2020 kl. 18.27 (CET)

Skagerakbanan

Hej, har du sett det här?

https://www.goteborgdirekt.se/nyheter/hogtflygande-planerna-goteborg-oslo-pa-en-timme/repucj!SuGsYv3qLKRV2SpLJEyjdg/

https://www.dn.se/ekonomi/den-okanda-planen-oslo-goteborg-pa-en-timme-med-tag/

/Ascilto (diskussion) 16 mars 2021 kl. 23.00 (CET)

Nordreälvsbron

Vilken stavning är den korrekta? Nordreälvsbron eller Nordreälvbron. Både Trafikverket och Göteborgs stad, stavar utan s. Söker man Nordreälvsbron på Trafikverkets hemsida får man 0 träffar. Många av Google träffarna på Nordreälvsbron stavningen är direkt eller indirekta kopior av Wikipedia artikeln. Voyager85 (diskussion) 16 maj 2021 kl. 09.37 (CEST)

Jag skulle säga att Nordreälvsbron är den riktiga formen då Nordre älv sätts samman först och sedan läggs bron till. S:et visar ordningen i sammansättningen. Per W (diskussion) 16 maj 2021 kl. 10.00 (CEST)

We need your feedback!

Hej. Apologies if this message is not in your native language: please feel free to respond in the language of your choice. Tack!

I am writing to you because we are looking for feedback for a new Wikimedia Foundation project, Structured Data Across Wikimedia (SDAW). SDAW is a grant-funded programme that will explore ways to structure content on wikitext pages in a way that will be machine-recognizable and -relatable, in order to make reading, editing, and searching easier and more accessible across projects and on the Internet. We are now focusing on designing and building image suggestion features for experienced users.

We have some questions to ask you about your experience with adding images to Wikipedia articles. You can answer these questions on a specific feedback page on Mediawiki, where we will gather feedback. As I said, these questions are in English, but your answers do not need to be in English! You can also answer in your own language, if you feel more comfortable.

Once the collecting of feedback will be over, we will sum it up and share with you a summary, along with updated mocks that will incorporate your inputs.

Also, if you want to keep in touch with us or you want to know more about the project, you can subscribe to our newsletter.

Hope to hear from you soon! -- Sannita (WMF) (talk to me!) 5 augusti 2021 kl. 19.15 (CEST)