Vattenfall (företag)
| Vattenfall AB | |
 | |
| Org.nr | 556036-2138 |
|---|---|
| Typ | Statligt aktiebolag |
| Huvudkontor | Uarda 5 Solna, Sverige |
| Nyckelpersoner | Lars G. Nordström Styrelseordförande Magnus Hall VD Koncernchef |
| Bransch | Energiproduktion |
| Produkter | Elektricitet Elnät Fjärrvärme Förnybar energi |
| Tjänster | Energieffektivisering Laddtjänster för elbilar |
| Antal anställda | 20 000 – December 2016 |
| Historik | |
| Grundat | 1909 – Kungliga Vattenfallsstyrelsen. 1992 – Vattenfall AB. |
| Ersätter | Statens Vattenfallsverk |
| Ekonomi | |
| Omsättning | ▼ 139,208 miljarder SEK |
| Rörelseresultat | ▲ 1,337 miljarder SEK |
| Vinst efter skatt | ▲ -2,171 miljarder SEK |
| Tillgångar | ▼ 409,26 miljarder SEK |
| Eget kapital | ▼ 68,272 miljarder SEK |
| Struktur | |
| Ägare | Svenska staten – 100% |
| Övrigt | |
| Webbplats | corporate.vattenfall.se |
| Fotnoter | Statistik från 2016 års bokslut.[1] |
Vattenfall AB är ett energiföretag som är helägt av svenska staten. Företaget är producent av elektrisk energi, fjärrvärmeleverantör samt elnätägare.
Historik
Affärsverk
 |
Den här artikeln bör enligt ett förslag slås ihop med Statens Vattenfallsverk (2017-11) (Diskussion) |
 |
Det här avsnittet innehåller tyvärr ingen, eller nästan ingen, brödtext, och bör därför utökas med mer information. (2017-11) Motivering: mycket lite om affärsverkets historia Hjälp gärna Wikipedia med att utöka artikeln med mer information, helst med källhänvisningar. Du kan diskutera saken på diskussionssidan. |
Vattenfall bildades 1909 efter ett riksdagsbeslut ur Trollhätte kanal- och vattenverk under namnet Kungliga Vattenfallsstyrelsen. De första vattenkraftprojekten var Olidan i Göta älv, Porjus i Lule älv och Älvkarleby i Dalälven.
Vattenfall levererade främst energi till industrin. Järnvägen, skogs- och träindustrin var de största kunderna. Hushållselkunderna var relativt få på grund av de höga elpriserna.
Företaget
Vattenfall AB bildades 1992 genom att affärsverket Vattenfall (Statens vattenfallsverk) ombildades till aktiebolag, som en förberedelse för avregleringen av elmarknaden som genomfördes 1996. Vid samma tidpunkt bildades affärsverket Svenska Kraftnät som övertog stamnätet.
Mellan åren 1999 och 2008 var Vattenfall även leverantör av tele-, internet- och mobiltelefonitjänster. För sina mobiltelefonitjänster använde företaget Telia Soneras GSM-nät.
Vattenfalls huvudkontor ligger i Arenastaden i Solna.
Efter avregleringen 1996 expanderade Vattenfall internationellt och man äger nu ett flertal kraftverk i olika länder. I Sverige står kärnkraft och vattenkraft för en stor del av företagets elproduktion medan företaget i Tyskland satsat mycket på kolkraft. Företaget har även produktion i Finland och Storbritannien.
Vattenfall äger vindkraftparken Lillgrund, den hittills största enskilda satsningen på vindkraft i Sverige.
Nuonaffären
2009 köpte man det holländska företaget Nuon, vilket kom att göra Vattenfall till ett av Europas största energibolag. Vattenfall betalade 89 miljarder för Nuon, den största kontantaffären i Sveriges historia. Affären har kritiserats och bland annat kallats Sveriges sämsta affär - någonsin.[2] Köpet orsakade en politisk storm[3] när det 2013 stod klart att förvärvet var ett fiasko som redan kostat 37,5 miljarder kronor,[4] och VD fick avgå.[4]
När politiskt ansvar skulle utkrävas hävdade Fredrik Reinfeldt först att frågan var "helt hänvisad till ansvarigt statsråd"[3] och försökte lägga skulden på näringsminister Maud Olofsson, då sedan ett par år borta från politiken, och Per Bolund (mp) KU-anmälde Olofsson för hennes hantering av affären.Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; ogiltiga namn, t.ex. för många Senare kunde TV4 publicera ett internt dokument som visade att statsministern godkänt affären[5] och diskuterade Nuon med övriga partiledare i Alliansen den 11 februari 2009.[3] Någon oberoende granskningskommission har inte kommit till stånd.[6]
Kritik
Vattenfall AB har fått mycket kritik på grund av engagemanget i tysk kolkraft. På Världsnaturfondens "Dirty Thirty"-lista över de trettio största utsläpparna av koldioxid i Europa innehar Vattenfall AB fyra platser. Miljörörelsen har även kritiserat storleken på Vattenfalls satsningar i förnyelsebara energikällor.[7] Mellan 2009 och 2013 kommer Vattenfall att investera ca 54 miljarder i förnybar energi vilket motsvarar 28 % av deras investeringar.[8]
Vattenfall vann den nedlåtande utmärkelsen 'världens värsta hycklare' genom den internationella Climate Greenwash Awards 2009.[9]
Efter kritiken meddelade Lars G. Josefsson, den 13 november 2009 att han skulle avgå som VD. Vattenfall har skrivit på bindande avtal i Tyskland att om en kärnkraftsolycka inträffar blir de skyldiga att betala miljardskadetånd.[10] Ansvarstagandet var en förutsättning för att få tillstånd att driva kärnkraftverken.
Vattenfalls styrelse utsåg Øystein Løseth till ny VD 15 november 2009 på ett extra styrelsemöte. Han tillträde som VD och koncernchef före sommaren 2010 när Lars G Josefsson gick i pension. Sedan 1 oktober 2014 är Magnus Hall, med förflutet från Holmen, VD för Vattenfall [11][12]
Vintern 2010/2011 riktades hård kritik mot elbolagen med Vattenfall i spetsen för de höga priserna på el. Kärnan i kritiken var marginalprissättningsmekansimen på Nord Pool och en marknadssituation som inte förefaller ge incitament för ökad produktion och därmed skulle driva upp elpriset.[13]
År 2014 protesterade bland annat en rad svenska artister mot Vattenfalls planer, med den svenska regeringens stöd, på fem nya brunkolsgruvor i Tyskland. Kritiken avser att koldioxid, svavel och kväve släpps ut, byar måste flyttas, landskap förändras samt att Vattenfall har lagt planerna på hyllan att avskilja koldioxen och gräva ned den.[14][15][16].
På grund av dålig lönsamhet meddelade Vattenfall den 28 april 2015 att man vill stänga reaktorerna Ringhals 1 och 2 i förtid, redan 2018.[17]. En tidigare stängning av reaktorerna kommer enligt bedömare att leda till ett elpris 2-3 öre dyrare per kWh[18]
År 2015 och 2016 har två olika kolgruvor ägda av Vattenfall ockuperats av miljöaktivister. Den ena kolgruvan ligger i Rhenlandet i västra Tyskland medan den andra ligger i Lausitz, östra Tyskland. Båda åren lyckades man tillfälligt stänga ner kolkraftverken och flertalet aktivister blev arresterade. [19][20][21]
Kraftverk ägda av Vattenfall (urval)
Vattenkraft
- Olidan, Trollhättan
- Harsprånget, Jokkmokks kommun
- Hojum, Trollhättan
- Lilla Edets Kraftverk, Lilla Edet
- Stornorrfors, Umeå kommun
- Vargöns kraftverk, Vargön
- Nämforsens kraftverk, Sollefteå kommun
- Porjus kraftverk, Jokkmokks kommun
- Älvkarleby kraftverk, Älvkarleby kommun
- Bastusel Kraftverk, Malå kommun
- Gallejaur kraftverk, Norsjö kommun
- Vargfors kraftverk, Norsjö kommun
Vindkraft
- Lillgrund, Sverige
- Näsudden, Sverige
- Thanet, Storbritannien
- Kentish Flats, Storbritannien
- DanTysk, Tyskland
- Horns Rev, Danmark
Kärnkraft
- Forsmarks kärnkraftverk, Östhammars kommun
- Ringhals kärnkraftverk (70% ägs av Vattenfall och 30% av EON), Varbergs kommun
- Brunsbüttel kärnkraftverk, Schleswig-Holstein, Tyskland
- Krümmel kärnkraftverk, Schleswig-Holstein, Tyskland
Kolkraft
- Jänschwalde, Tyskland, till 2016 (såldes)
- Boxberg kraftverk, Tyskland, till 2016 (såldes)
- Schwarze Pumpe kraftverk, Tyskland, till 2016 (såldes)
- Lippendorf kraftverk, Tyskland
- Kraftwerk Klingenberg, Tyskland
Oljekraft
Sponsring
Vattenfall sponsrar en del evenemang, till exempel följande:[22]
- Lokal sponsring
Vattenfall är huvudsponsor för Quadriga-priset som sedan 2003 utdelas i Berlin.
Samarbete med högskolor och universitet
Företaget är en av medlemmarna, benämnda Partners, i Handelshögskolan i Stockholms partnerprogram för företag som bidrar finansiellt till högskolan och nära samarbetar med den vad gäller forskning och utbildning.[23] Vattenfall är även engagerade i Högskolan Väst i Trollhättan både med att bidraga med lärare i olika kurser samt praktik med lön som kallas CO-OP. Detta sätt att jobba kallas Arbetsintegrerat lärande som är ett framgångsrikt sätt att få en en fot på arbetsmarknaden som ofta slutar med jobb efter färdig utbildning.
Referenser
Noter
- ^ ”Vattenfall års- och hållbarhetsredovisninig 2016 – Vattenfall AB”. https://corporate.vattenfall.se/globalassets/sverige/finans/arsrapporter/2016/vattenfall_arsredovisning_2016_.pdf.
- ^ Sveriges sämsta affär – någonsin, Svenska Dagbladet, 8 februari 2013. Läst 2013-02-08.
- ^ [a b c] Storbråk om ansvaret för Nuon-fiaskot, Svenska Dagbladet, 16 februari 2013
- ^ [a b] Vattenfalls vd går efter Nuonfiaskot, Svenska Dagbladet, 30 oktober 2013
- ^ Reinfeldt godkände Nuon-affären, TV4, 2013-02-14
- ^ Ingen granskning av Nuon-affären, Miljöaktuellt, 24 januari 2014
- ^ ”World Wildlife Fund Dirty Thirty”. Panda.org. http://assets.panda.org/downloads/european_dirty_thirty_may_2007.pdf.
- ^ ”Vattenfall en av de största producenterna i Europa av förnybar energi”. Vattenfall.se. http://www.vattenfall.se/sv/vattenfall-kommenterar_75858.htm.
- ^ Climate Greenwash winner revealed Arkiverad 22 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Ny vd för Vattenfall inom några veckor”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/ekonomi/ny-vd-for-vattenfall-inom-nagra-veckor.
- ^ ”Øystein Løseth tar över Vattenfall”. DI.se. http://www.di.se/artiklar/2009/11/16/oystein-loseth-tar-over-vattenfall/?flik=franborjan.
- ^ ”Lars G Josefssons efterträdare utsedd - Øystein Løseth tillträder som vd före sommaren 2010”. Vattenfall.se. http://www.vattenfall.se/sv/news-details_152996.htm.
- ^ ”El-juntans vinstfest”. E24. 21 februari 2011. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110813143913/http://www.e24.se/analys/el-juntans-vinstfest_2630687.e24.
- ^ Svenska artister i protest mot Vattenfall, dagens nyheter 3 juli 2014
- ^ 800 får flytta när Vattenfall bryter kol, Dagens Nyheter 3 juni 2014
- ^ Vattenfalls kolgruvor påverkar landskap och miljö, P1 Klotet, 25 januari 2012.
- ^ ”Vattenfall vill stänga Ringhals 1 och 2 i förtid”. SvD. 28 april 2015. http://www.svd.se/naringsliv/hallbar-energi/vattenfall-stanger-ringhals-i-fortid_4522980.svd. Läst 4 maj 2015.
- ^ .”Reaktorbesked ger dyrare el”. SVT Nyheter. 28 april 2015. http://www.svt.se/nyheter/inrikes/reaktorbesked-ger-dyrare-el. Läst 4 maj 2015.
- ^ Jordan, John (27 augusti 2015). ”The day we stopped Europe’s biggest polluter in its tracks | John Jordan”. the Guardian. http://www.theguardian.com/commentisfree/2015/aug/27/europes-biggest-polluter-protesters-lignite-mine-germany-direct-action. Läst 17 maj 2016.
- ^ ”Activists target Europe’s biggest source of carbon emissions, in Germany – big picture”. the Guardian. http://www.theguardian.com/environment/picture/2015/aug/18/activists-target-europes-biggest-source-of-carbon-emissions-in-germany-big-picture. Läst 17 maj 2016.
- ^ ”Aktivister stängde Vattenfallgruva”. svt.se. http://www.svt.se/nyheter/utrikes/aktivister-stangde-vattenfallgruva. Läst 17 maj 2016.
- ^ ”Vattenfall Sponsring”. Vattenfall.se. http://www.vattenfall.se/sv/sponsring.htm.
- ^ ”www.hhs.se - Näringsliv & samhälle, Handelshögskolans Partnerföretag”. http://www.hhs.se/se/BusinessAndSociety/Partnerprogrammet/Pages/Partnerf%C3%B6retag.aspx. Läst 28 juli 2014.
Vidare läsning
- Cederholm, Charlie (1983). Vattenfall på Gösta Malms tid: Vattenfall 1928-38 : en krönika. Vällingby: Statens vattenfallsverk. Libris 7616987. ISBN 91-7186-128-9 (inb.)
- Cederholm, Charlie (1983). Vattenfall på Vilhelm Hansens tid: Vattenfall 1909-28 : en krönika. Vällingby: Statens vattenfallsverk. Libris 7616965. ISBN 91-7186-105-X (inb.)
- Fridlund, Mats (1999). Den gemensamma utvecklingen: staten, storföretaget och samarbetet kring den svenska elkrafttekniken. [Stockholm papers in history and philosophy of technology], 0349-2842[Trita-HOT], 0348-4696 ; [2036]. Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion. Libris 7607728. ISBN 91-7139-463-X (inb.)
- Fridlund, Mats (1994). ”"En specifikt svensk virtuoskonst": empiriska och teoretiska perspektiv på utvecklingsparet Asea-Vattenfalls historia”. Polhem (Göteborg : Svenska nationalkommittén för teknikhistoria (SNT), 1983-) 1994 (12),: sid. 106-131 : ill.. ISSN 0281-2142. ISSN 0281-2142 ISSN 0281-2142. Libris 2242115
- Från verk till bolag: förslag till ändrad företagsform för Statens vattenfallsverk. Stockholm: Statens vattenfallsverk. 1967. Libris 2304517
- Kungl. Vattenfallsstyrelsen 1909-1934.. Stockholm. Libris 1319272
- Statens vattenfallsverk under fyra decennier. Stockholm: Kungl. vattenfallsstyrelsen. 1947. Libris 1498086
- Statens vattenfallsverk 1928-1938. Stockholm: Kungl. vattenfallsstyrelsen. Libris 8219339
- Lalander Sven, Gradin Rolf, red (1984). Vattenfall under 75 år: [1909-1984]. Vällingby: Statens vattenfallsverk. Libris 7617072. ISBN 91-7186-231-5 (inb.)
Externa länkar
- Officiell webbplats
Wikimedia Commons har media som rör Vattenfall.- Wikimedia Commons har media som rör Category Vattenfall.
|