Bioetik

Från Wikipedia

Bioetik är ett vetenskapligt område som handlar om sambanden mellan å ena sidan biologi, naturvetenskap och medicin och å andra sidan etik, filosofi och teologi.

Bioetiken, som är en tämligen ny vetenskap, sysslar med frågor som genteknik, kloning, eugenik, dödshjälp, infertilitet, genterapi, stamcellsforskning, människoceller i djur, transsexualism och könskorrigering, med mera. Frågorna är med andra ord politiskt laddade. Den politik som hör till bioetiken kallas biopolitik. En filosof som sysslat mycket med bioetik i Sverige är Torbjörn Tännsjö, som är utilitarist. Andra svenska bioetiker inkluderar Niklas Juth, Christian Munthe, Lars Sandman, och Kristin Zeiler.

Några kända bioetiker[redigera | redigera wikitext]

Böcker i ämnet[redigera | redigera wikitext]

  • Livets och dödens politik. Biomedicin i liberala demokratier (Andreas Kuhlmann, Daidalos, 2002)
  • Medicinska etikens abz (Nils Lynöe & Niklas Juth, Liber, 2009)
  • Folkhälsoarbetets etik (Bengt Brülde (red), studentlitteratur, 2011)
  • Döden är förhandlingsbar (Torbjörn Tännsjö, Liber, 2009)
  • Vårdetik (Torbjörn Tännsjö, Rabén & Sjögren, 1990)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Bioethics, 27 mars 2016.


Se även[redigera | redigera wikitext]