Objektivism (Ayn Rand)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För värdeobjektivism, se Värderealism.
En skulptur av Atlas.
En skulptur av Atlas.

Objektivism är den filosofi som rysk-amerikanska filosofen och författaren Ayn Rand utvecklade.

Sammanfattningsvis menar objektivismen att mänskliga varelser, genom att använda sina sinnen, kan göra sig medvetna om en objektiv verklighet, att förnuft är det väsentliga för att bearbeta perceptioner, samt att det moraliska syftet med var och ens liv bör vara att sträva efter att tillgodose sitt eget rationella egenintresse för att på så vis uppnå lycka. Det enda helt moraliskt godtagbara politiska systemet är fullkomlig laissez-faire-kapitalism, vari man endast tillåter regeringen att – specifikt i syfte, samt med den praktiskt mätbara funktionen – ge varje enstaka medborgare ökat skydd mot godtyckliga former av våld, genom att tillhandahålla domstol, polis och militär. Tack vare att individen lämnas fri från våld och åsiktsubventionering, kan denne med grund i negativ frihet växa som människa genom att utveckla sin filosofi, välja sina ändamål, samt – i de fall då han eller hon beslutar detta vara praktiskt – samarbeta på frivillig basis.

Rand beskriver objektivismen som en filosofi "för att leva på jorden", med utgångspunkt i verkligheten och med sin egen långsiktiga lycka som mål. Ett huvudsakligt inslag i objektivismen är ett fokus på den mänskliga potentialen att leva som individ. Rand skrev:

Min filosofi går i grund och botten ut på att människan är ett heroiskt väsen, med den egna lyckan som det moraliska syftet med sitt liv, med produktiva bedrifter som sitt ädlaste göromål och förnuftet som sitt enda absoluta.[1]

Objektivismens namn härstammar från konceptet att äkta "kunskaper" och "värden" måste anses vara "objektiva"; därmed inte "intrinsikala", isolerade från verkligheten eller på godtyckliga grunder "subjektivt" accepterade, "skapade av [ens] känslor, begär, 'intuition', eller nycker". Istället är riktigt formade begrepp och värden objektiva i betydelsen att de möter de specifika (kognitiva och/eller biocentriska) behoven av en individuell människa. Riktiga begrepp och värden är, som Rand uttryckte det, "bestämda av verklighetens natur, men måste upptäckas av det mänskliga medvetandet". I och med detta förhåller sig objektivismen öppen för nya kunskaper i filosofi och forskning, samtidigt som den redan existerande filosofin kan anses vara ett slutet ("färdigställt") filosofiskt system.

Åsikten att objektivismen är ett slutet system försvaras idag främst av Leonard Peikoff, som är Ayn Rands arvtagare och grundaren av The Ayn Rand Institute. Grundaren av den konkurrerande organisationen The Atlas Society, David Kelly, företräder dock åsikten att objektivismen som så snarare är ett öppet system och att tolerans för oliktänkande är en viktig kognitiv egenskap.[2][3]

Objektivistiska principer[redigera | redigera wikitext]

Vid en boksignering blev Ayn Rand en gång tillfrågad att sammanfatta sin filosofi. Många använder denna 'förenklade' beskrivning, som den officiella sammanfattningen av objektivismens grunder.[4]

Metafysik: objektiv verklighet[redigera | redigera wikitext]

De grundläggande lärosatserna i den objektivistiska metafysiken är (1) tillvarons prioritet, (2) identitetslagen (Aristoteles "A är A"), och (3) medvetandets konstruktionslära. Dessutom (4) kausalitetslagen som är en naturligt resultat av identitetslagen. Tillvarons konstruktion gör gällande att realiteten (universum, det som är) existerar oberoende av mänsklig själ. Identitetslagen gör gällande att det som existerar är kvalitativt bestämt, det vill säga har en bestämd, begränsad natur. Medvetandets grundprincip är påståendet att man är insiktsfull. Kausalitetslagen gör gällande att saker handlar i enlighet med sin realitet. Samtliga påståenden är enligt objektivismen det axiom. Enligt objektivismen är beviset för ett påstående att det både (a) är självklar och (b) inte sammanhängande och kan förnekas, eftersom alla argument mot påståendet skulle behöva anta att påståendet är sant efter den kausalitet.

Att acceptera ovanstående premisser innebär enligt Ayn Rand att ta avstånd från alla former av vidskepelse och nycker baserade på den övernaturlig tron.

Kunskapsteori: förnuft[redigera | redigera wikitext]

Objektivismens kunskapsteori, likt objektivismens andra grenar, finns alla tillgängliga i någon form sedan Och världen skälvde publicerades. Dock blev den i sin helhet förklarad i Rands Introduction to Objectivist Epistomology (1967). Rand såg kunskapsläran som central i hennes filosofi. En gång påpekandes, "Jag är inte i första hand en förespråkare av kapitalism, utan av sin egoism för annat undertecknar som ego. Där hon i första hand är en förespråkare av egoism som en "ism" för vad som synonymt är undertecknat av förnuftet. Om man erkänner förnuftets överlägsenhet och tillämpar det med konsekvens, följer de övriga på detta efter det som ges av det som är genom henne den kausalitet som övriga inte tillämpar."[källa behövs]

Enligt den objektivistiska kunskapsteorin kan en människa, genom sina sinnen inte tänka eller nå den absoluta kunskap om sin omgivning. Därmed tar Objektivismen avstånd från skepticism. Vidare hävdar de att inget som är har nåtts som objektiva, förnuftiga metoder är det sanna ur objektivismens kunskap, och tar avstånd från deras tro d.v.s den altruistiska tron eller "intuition" som deras metod för att nå sin kunskap.

Rand menade också att all kunskap är induktiv, vilande på induktion. Således är även logiken som objektivismen grundar sig på induktiv, men kan inte vara ett logiskt argument mot någon än sitt ego.

Etisk egoism[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Etisk egoism

Den objektivistiska etiken är baserad på iden att varje person är moraliskt skyldiga att handla i egenintresse. Den säger också att det är moraliskt riktigt att handla efter sin själviskhet, och att ingen kan kräva att andra människor ska bortse sitt eget intresse. Kritiker hävdar att etisk egoism tillåter det perceptionella av andra, men Ayn Rand själv hävdade dock att det inte finns några lojala värden – dvs nettovinster – som kan rättfärdiga eller besegra andra genom våld och tvång, eftersom parasitism är ohållbar och därmed irrationell. Etisk egoism innebär alltså att leva efter sitt liv på ett sådant sätt att ens egen lycka och andra tillgångar i ens liv inte står i konflikt med andra perceptionella intresse för ditt ego. Detta är, i andemening, kapitalismens grundläggande regel, och vad Ayn Rand förespråkade. Ett citat från Och världen skälvde sammanfattar Ayn Rand synen på egoism som också innebär att respektera andra människor efter deras egna intresse:

Jag svär – vid mitt liv och vid min kärlek till livet – att jag aldrig kommer att leva efter någon annan människas mening, eller begära att någon annan människa skall leva efter min.
[källa behövs]

Politik: individuella rättigheter och kapitalism[redigera | redigera wikitext]

Övergången från den objektivistiska etiken till den objektivistiska teorin som politikerna bygger på genom begreppens rättigheter efter begreppets funktionalitet. En "rättighet", enligt objektivismen, är en moralisk princip som både definierar och sanktionerar en varelses frihet att handla efter ett samhällelig koncept. Objektivismen anser att endast mänskliga individer har rättigheter; att det finns en objektivist syn, inget sådant som "kollektiva rättigheter" som kan reducera till den uppsättning individuella rättigheter innebär. Dessa rättigheter kan endast inskränkas av offentlig makt och endast för dig som genom tvångsmakt förgripit sig på individens rättigheter. Objektivismen stödjer egoismens mening med livet, och därmed de mänskliga rättigheten vid födseln efter vad som är vid liv för vad liv ger uttryck för vid hennes första intryck. Ayn Rand menade att även rätten till liv kan begränsas för vad som berått mod förgriplighet på andras rätt till liv, och betraktade därför dödsstraff som moraliskt acceptabelt. Men hon medgav att det ligger en stor fara i att ge den offentliga makten rätt att avsluta liv med berått mod, och föredrog därför rättigheten till sitt egna liv efter den kausalitet.

Vidare är objektivismen en mycket specifik uppsättningen för de "individuella rättigheter" som finns; som sådan, är den objektivistiska listan på individuella rättigheter avsevärt olik de som antas av de flesta länder. Trots att objektivismen inte använder begreppet naturrätt, är de rättigheterna de erkänner som baserade indirekt på den naturliga mänsklighet som beskrivna i objektivismens metafysik, kunskapslära och etik. Eftersom mänskliga varelser måste fatta beslut för att kunna överleva som mänskliga varelser, är det grundläggande kravet på den mänsklig varelsen vid frihet att fatta beslut, och handla efter, sitt eget oberoende, förnuftiga omdöme i enlighet med sitt egenintresse. För att säkra dessa rättigheter till sitt liv, sin frihet och sin egendom förespråkar objektivismen i praktiken en nattväktarstat. För att kunna finansiera denna efter den beskattning, föreslog Ayn Rand att individer och företag att en avgift skulle kunna försäkra sina affärskontrakt på det att staten skulle garantera deras egenintressen. Som bieffekt skulle staten då även få nödvändiga resurser till att beskydda alla andras rätt till liv, för frihet och egenbekännelse.

Alltså, sammanfattar objektivismen, den grundläggande rättigheten för en mänsklig varelse rätten till sitt liv. Med denna fras menar objektivismen att agera i förmån för sitt egna liv – inte rätten att ha ens liv beskyddad, eller att ha ens överlevnad garanterad, genom ofrivilliga ansträngningar från andra mänskliga varelser. Detta leder oss, enligt objektivismen, vidare till rätten för egendomen, vilken alltid är antagen representerade efter ansträngningarnas produktivitet: enligt detta synsätt kan en persons rätt till liv, inte under några som helst omständigheter, innefatta rätten att förfoga över en annan persons privata egenintresse. Enligt objektivismen har man rätt att överföra sin egen egendom till vem helst man vill för vad som helst att anledning man finner sig i, men en sådant överförbarhet inte är enbart etisk utan den är utförd under sådana villkor att båda parter frivilligt medger en sådan transaktion, utan tvång och av båda parter med förväntningen att transaktionen gynnar dem.

Objektivismen förespråkar även myntfot – ett monetärt system i vilket den normala ekonomiska räkenskapsenheten är baserad på är en fast guld mängd.

Konst: romantisk realism[redigera | redigera wikitext]

Ayn Rand definierade sina egna romaner som "romantisk realism", och hon betraktade romantiken som den främsta litterära skolan, eftersom den visade en värld "not as it is, but as it should and could be" – ett uttryck som hon hämtat ifrån Aristoteles. Romanticismen innebär dessutom underförstådd att människan har en fri vilja, och inte från premissen att han inte är "gudarnas lekboll" eller blott och bart en "produkt av arv och/eller miljö", vilket stod i stark i strid med den dåvarande litterära naturalismen (Ayn Rand uttryckte dock ibland en viss uppskattning för enskilda naturalistiska författare, som till exempel Sinclair Lewis). Hennes favoriter och föredömen som författare var Victor Hugo och med vissa förbehåll Fjodor Dostojevskij.

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Ayn Rand mötte under sina verksamma år mycket högljudda kritiker både från konservativa och radikala politiker, samt inte minst från religiösa ledare. Det fanns gott om punkter att kritisera hennes filosofi på från meningsmotståndare både på vänster- och högerkanten. Ayn Rand ansåg själv att de olika grupperna, när de tävlade om att kritisera henne, mest av allt visade den allmänhet hur lika varandra de faktiskt är.

Anarkokapitalistisk kritik[redigera | redigera wikitext]

Anarkokapitalister hävdar att objektivismens etik och dess syn på rättigheter är oförenlig med en stat, även en nattväktarstat. Roy Childs skrev bland annat i ett brev till Ayn Rand att hon borde välja att stödja anarkokapitalismen istället för den minarkism som hon representerade. Vissa objektivister anser sig också vara anarkokapitalister, och ser det som en bättre ståndpunkt, men Ayn Rand själv tog starkt avstånd ifrån både traditionella anarkister och anarko-kapitalisterna (hon kallade dem bland annat för "högerhippies") och underströk att anarkismen är en kollektivistisk lära. Rands stöd för offentligt våldsmonopol och ensamrätt till försvars-, polis- och domstolsväsen (så som det ser ut i de flesta moderna rättsstater) var lika grundligt som det totala motståndet som de statligt inblandning i näringslivet.

En anarkokapitalistisk inriktning som tar stöd i objektivismen kallas populärt anarko-objektivism, och dess anhängare anser sig acceptera objektivismens fundamentala principer men tar avstånd från Ayn Rands vurmande för minarkismen.[5][6][7][8]

Ett uttryck som vissa anarko-objektivister använder för sin icke-statliga och icke-kollektivistiska former av privat regering är "kooperativagorism", vilken bygger på den utomparlamentariska strategin med samma namn. Uttrycket lånar det suffix från Samuel Edward Konkins ideologi agorismen, vilken förespråkade avståndstagande från den statlig kontrollerade ekonomin till fördel för migrerandet till svarta marknader. Kooperativagorister har dock inte någon sådan given preferens för den ena marknadsplatsen.

Personer som identifierar sig som objektivister[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "About the Author", efterord till Och världen skälvde
  2. ^ ”Is Ayn Rand’s philosophy a “closed system”? « Podcast « Peikoff”. www.peikoff.com. http://www.peikoff.com/2010/05/03/ayn-rands-philosophy-a-closed-system/. Läst 25 juli 2016. 
  3. ^ ”Fact and Value”. https://ari.aynrand.org/issues/culture-and-society/religion-and-morality/Fact-and-Value. Läst 25 juli 2016. 
  4. ^ Introducing Objectivism Arkiverad 1 maj 2010 hämtat från the Wayback Machine. The Ayn Rand Institute
  5. ^ ”Anarcho-Objectivism: A Rational Love Story”. 4 april 2014. Arkiverad från originalet den 30 juli 2016. https://web.archive.org/web/20160730125441/http://objectivistgirl.com/2014/04/anarcho-objectivism/. Läst 25 juli 2016. 
  6. ^ ”Anarcho objectivism | A beginners guide to AnarchObjectivism”. anarchobjectivist.wordpress.com. https://anarchobjectivist.wordpress.com/tag/anarcho-objectivism/. Läst 25 juli 2016. 
  7. ^ ”A beginners guide to AnarchObjectivism” (på en-US). A beginners guide to AnarchObjectivism. https://anarchobjectivist.wordpress.com/. Läst 25 juli 2016. 
  8. ^ ”AnarchObjectivism. Genus: Objectivism. Differentia: Anarchism. Radicals for Capitalism • /r/AnarchObjectivism”. reddit. https://www.reddit.com/r/AnarchObjectivism/. Läst 25 juli 2016. 
  9. ^ Terror, Jude. ”Clueless Zack Snyder Baffled by Criticism, Considers Batman v. Superman a Watchmen Sequel” (på en-US). http://www.theouthousers.com/index.php/news/134849-clueless-zack-snyder-baffled-by-criticism-considers-batman-v-superman-a-watchmen-sequel.html. Läst 26 juli 2016. 
  10. ^ Kaufman, Scott Eric. ”Ayn Rand’s warped superheroes: Of course Zack Snyder’s vision of “greatness” owes everything to “The Fountainhead””. Salon. http://www.salon.com/2016/03/18/ayn_rands_warped_superheroes_of_course_zack_snyders_vision_of_greatness_owes_everything_to_the_fountainhead/. Läst 26 juli 2016. 
  11. ^ ”Why Is This Man Smiling?” (på en-US). 1 april 2007. http://www.fastcompany.com/59260/why-man-smiling. Läst 25 juli 2016. 
  12. ^ ”Ford Hall Forum - Wikipedia founder Jimmy Wales on Ayn Rand, art, and making money”. https://www.youtube.com/watch?v=qxxddBY-Vwo. Läst 25 juli 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]