Korpral

Från Wikipedia
Fransk grendajärkorpral 1672

Korpral (förkortning: korp) är en svensk militärgrad för kontraktsanställda gruppbefäl över vicekorpral och under furir, en finländsk värnpliktsgrad över soldat och under undersergeant och en manskapsgrad i Tysklands försvarsmakt över Oberstabsgefreiter och under Stabskorporal.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Korpral är en gruppbefälsgrad enligt 2009 års befälsordning.[1] Korpralsgraden (OR-4[2]) motsvarar Corporal i USA (US Army och USMC) och Lance-Corporal i Storbritannien (BA).

Sedan 2015 bär korpralen agraff för gruppbefäl på fältmössa 90 samt i flottan broderat mössmärke på båtmössa m/48.

För att kunna bli befordrad till korpral krävs att soldaten/sjömannen genomgått gruppbefälsutbildning med godkänt resultat.

Finland[redigera | redigera wikitext]

Korpral (korpraali) är en militärgrad som används inom den finländska armén. I Finland är korpral den högsta militärgraden bland manskapet och motsvarar OR-3 på Natos gradbeteckningsskala. Den finländska korpralens motsvarighet i Sverige är vicekorpral. Marinens motsvarighet i sjömanskapet är övermatros. Den lägre graden är soldat (eller motsvarande) och den övre är undersergeant, som är den finländska motsvarigheten för korpral (Nato-skala OR-4). Inom gränsbevakningsväsendet kallas motsvarande militärgrad för övergränsjägare.

Vanligtvis utnämns omkring 10 % av de värnpliktiga till korpraler i slutet av sin tjänstgöringstid. Dessa fungerar som reservledare för sina grupper eller i specialuppdrag, såsom chaufförer eller skrivare. Dessutom utnämns nästan alla underofficerselever till korpraler i något skede av sin utbildning. Även officerselever befordras till korpraler dagen innan man börjar sin utbildning.

En soldat som utfört sin reservisttjänstgöring utmärkt kan även utnämnas till korpral.

Tyskland[redigera | redigera wikitext]

Bundeswehr[redigera | redigera wikitext]

Korporal
Information
LandTyskland Tyskland
FörsvarsgrenHeer
Luftwaffe
Marine
Nato-nivåOR-4[3]
Föregående Följande
Oberstabsgefreiter Stabskorporal

I Bundeswehr är Korporal en manskapsgrad över Oberstabsgefreiter och under Stabskorporal. På grund av att de tillhör manskapet kan Korporale inte ge order till någon enbart på grund av sin grad, på grundval av § 4 ("Vorgesetztenverordnung"). Liksom alla manskapsgrader får Korporale inte förklara sig som överordnade i enlighet med § 6 ("Vorgesetztenverordnung"), inte ens i nödsituationer.

Korporale tjänstgör till exempel som operatörer av vapensystem, mekaniker av avancerade system eller särskilt kvalificerade stabsassistenter. Korporale är ofta instruktörer eller gruppbefäl.

Soldater och reservister i manskapets karriärvägar kan utnämnas till Korporal sju år efter att de har tillträtt Bundeswehr.[4]

Gradbeteckningar[redigera | redigera wikitext]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Finland[redigera | redigera wikitext]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Sverige och Finland under 1600- och tidiga 1700-talet[redigera | redigera wikitext]

Korpral var ursprungligen en betydligt högre grad och under 1600- och 1700-talen normalt den högsta graden som kunde uppnås av indelta soldater. I den karolinska armén förde korpralen befäl över ett korpralskap på 24 man vilket var indelat i fyra rotar med 6 man vardera. Uniformerna var också ofta något mer påkostade än de för de meniga med broderade knapphål, galoner etc.[5] Inom artilleriet användes titeln konstapel för denna grad.

Svenskt 1800-tal[redigera | redigera wikitext]

Före befälsreformen 1833/37 var korpral den lägsta underofficersgraden i kavalleriet. Genom reformen blev de tidigare kavallerikorpralerna sergeanter, medan korpral infördes som underbefälsgrad även vid kavalleriet.

Svenskt 1900-tal[redigera | redigera wikitext]

Före 1972 fanns även den lägre graden vicekorpral, som då motsvarade korpral. Korpral före 1972 var en gruppchef, dvs. motsvarande dagens Förste sergeant.

Gradbeteckningar fram till 2009[redigera | redigera wikitext]

Gradbeteckningen för korpral har sedan 1800-talet fram till 2009 varit ett till två streck.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "OR 3-5 (gruppbefäl)" Unibest FM 2009 http://skg.hemvarnet.se/filer/eCyWyT/Unibest%20FM%202009%209%20Tj%E4nstetecken%202%20Uniformssystem%20m_87.pdf Arkiverad 18 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. 2009-04-08
  2. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 april 2009. https://web.archive.org/web/20090409020141/http://www.mil.se/sv/Arbete-och-utbildning/Sok-utlandstjanst/Nivaer. Läst 10 april 2009. 
  3. ^ ”Die Laufbahn der Mannschaften (M/W/D)” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/ueber-die-bundeswehr/dienstgrade-laufbahnen-bundeswehr/laufbahn-mannschaften. Läst 5 augusti 2022. 
  4. ^ ”Verordnung über die Laufbahnen der Soldatinnen und Soldaten (Soldatenlaufbahnverordnung - SLV)” (på tyska). Gesetze im Internet. http://www.gesetze-im-internet.de/slv_2021/SLV.pdf. Läst 5 augusti 2022. 
  5. ^ Karolinska uniformer och munderingar åren 1700 till 1721 sid. 43, 84, 111 och 134, av Anders Larsson. Jengel Förlag, Östersund 2022. ISBN 9789188573438