Hoppa till innehållet

Afrikansk svinpest: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Rad 87: Rad 87:


=== Kuba ===
=== Kuba ===
År 1971 inträffade ett utbrott av sjukdomen på Kuba, vilket resulterade i slakt av 500 000 grisar för att förhindra en rikstäckande epidemi. Utbrottet kategoriserades 1971 som den "allvarligaste händelsen" av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation.{{citation needed|date=November 2022}}
År 1971 inträffade ett utbrott av sjukdomen på Kuba, vilket resulterade i slakt av 500&nbsp;000 grisar för att förhindra en rikstäckande epidemi. Utbrottet kategoriserades 1971 som den "allvarligaste händelsen" av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation.<ref name="Newsday">https://www.cia.gov/readingroom/docs/CIA-RDP90-01208R000100220021-6.pdf</ref>


Sex år senare rapporterade tidningen ''Newsday'', med hänvisning till anonyma källor,<ref>{{cite journal |last1= Zilinskas |first1= R. A. |title= Cuban Allgations of Biological Warfare by the United States: Assessing the Evidence | doi= 10.1080/10408419991299202 |journal= Critical Reviews in Microbiology |volym= 25 |nummer= 3 |sidor= 173–227 |år= 1999 |pmid= 10524329 }}</ref><ref>{1=cite book Wheelis |first1= M. |chapter= En kort historia om biologisk krigföring och vapen |doi= 10.1007/1-4020-2098-8_3 |title= Genomförandet av juridiskt bindande åtgärder för att stärka konventionen om biologiska vapen och toxinvapen |series= NATO Science Series II: Mathematics, Physics and Chemistry |volym= 150 |sidor= 15–68 |år= 2004 |isbn= 978-1-4020-2096-4 }}</ref> att motståndare till [[Fidel Castro]], med åtminstone tyst stöd från amerikanska [[CIA]], påstods ha introducerat afrikansk svinpestvirus till [[Kuba]] sex veckor före utbrottet, för att destabilisera den kubanska ekonomin och stärka den inhemska opposition mot Castro. Viruset ska ha levererats från en armébas i Panamakanalzonen av en icke namngiven amerikansk underrättelsekälla.<ref>{{cite news |title=CIA Link to Cuban Pig Virus Reported |url=http://www.maebrussell.com/Health/CIA%20Pig%20Virus.html |newspaper=San Francisco Chronicle |date=January 10, 1977}}</ref><ref>{{cite book |last=Zinn |first=Howard |title=A People's History of the United States |url=http://www.historyisaweapon.com/defcon1/zinnseven20.html |year=1980 |publisher=Harper & Row |location=United States |isbn=978-0-06-014803-4}}</ref>
Sex år senare rapporterade tidningen ''Newsday'', med hänvisning till anonyma källor,<ref>{{cite journal |last1= Zilinskas |first1= R. A. |title= Cuban Allegations of Biological Warfare by the United States: Assessing the Evidence |doi= 10.1080/10408419991299202 |journal= Critical Reviews in Microbiology |volume= 25 |issue= 3 |pages= 173–227 |year= 1999 |pmid= 10524329 }}</ref><ref>{{cite book |last1= Wheelis |first1= M. |chapter= A Short History of Biological Warfare and Weapons |doi= 10.1007/1-4020-2098-8_3 |title= The Implementation of Legally Binding Measures to Strengthen the Biological and Toxin Weapons Convention |series= NATO Science Series II: Mathematics, Physics and Chemistry |volume= 150 |pages= 15–68 |year= 2004 |isbn= 978-1-4020-2096-4 }}</ref> att motståndare till [[Fidel Castro]], med åtminstone tyst stöd från amerikanska [[CIA]], påstods ha introducerat afrikansk svinpestvirus till [[Kuba]] sex veckor före utbrottet, för att destabilisera den kubanska ekonomin och stärka den inhemska opposition mot Castro. Viruset ska ha levererats från en armébas i Panamakanalzonen av en icke namngiven amerikansk underrättelsekälla.<ref>{{cite news |title=CIA Link to Cuban Pig Virus Reported |url=http://www.maebrussell.com/Health/CIA%20Pig%20Virus.html |newspaper=San Francisco Chronicle |date=January 10, 1977}}</ref><ref>{{cite book |last=Zinn |first=Howard |title=A People's History of the United States |url=http://www.historyisaweapon.com/defcon1/zinnseven20.html |year=1980 |publisher=Harper & Row |location=United States |isbn=978-0-06-014803-4}}</ref>


=== Västeuropa ===
=== Västeuropa ===

Versionen från 7 september 2023 kl. 13.42

"Afrikanskt svinpestvirus"
Elektronmikrofotografi av en viruspartikel.
Systematik
DomänVaridnaviria
RikeBamfordvirae
StamNucleocytoviricota
OrdningAsfuvirales
FamiljAsfarviridae
SläkteAsfivirus
Art"Afrikanskt svinpestvirus"
Rodnad på öronen är ett vanligt tecken på afrikansk svinpest hos grisar med ljus hy.

Afrikansk svinpest (African swine fever ASF) orsakas av "afrikanskt svinpestvirus" (African swine fever virus ASFV) som är ett stort, dubbelsträngat DNA-virus i familjen Asfarviridae.[1] Afrikansk svinpest är en allvarlig virussjukdom som leder till viral blödarfeber med hög dödlighet hos tama och vilda grisar.

Viruset härstammar från Afrika, söder om Sahara där det förekommer naturligt hos vårtsvin, busksvin och mjuka fästingar av släktet Ornithodoros. Dessa grupper fungerar förmodligen som vektorer och uppvisar inte några sjukdomssymptom.[2] På 1950-talet spred det sig till iberiska halvön och sedan 2007 har viruset etablerat sig i bland annat Kaukasus och Ryssland.[3] Sedan 2014 förekommer det i ett flertal länder i EU och har etablerat sig i Kina och flera länder i Sydostasien. Under 2023 upptäcktes det första fallet i Sverige, efter obduktion av vildsvin i trakten av Fagersta.[3]

Afrikansk svinpest beskrevs först 1921 efter att europeiska bosättare fört in tamsvin till områden där viruset förekom, och är därmed ett exempel på en ny infektionssjukdom. Sjukdomsbilden hos de drabbade grisarna kan vara mycket lik vanliga svinpest men de infekterande virusen för de båda sjukdomarna är inte alls närbesläktade. Afrikansk svinpest gör inte människor sjuka[4][5] men orsakar köttindustrin stora förluster.

Virologi

Diagram över ASFV-virus.

ASFV är ett stort (175–215 nm),[6] ikosaederiskt, dubbelsträngat DNA virus med ett linjärt genom på 189 kilobaspar, som består av mer än 180 gener.[7] The number of genes differs slightly among different isolates of the virus.[8] ASFV har likheter med liknande stora DNA-virus, som poxvirus, iridovirus och mimivirus. I likhet vid andra virala blödarfebrar, tillhör de huvudhuvudsakliga målcellerna för replikering monocyta, makrofaga utvecklingslinjer. Virusets inträde i värdcellen är receptormedierad, men den exakta mekanismen för endocytos är fortfarande oklar.[9]

Evolution

Viruset tros härröra från ett virus från mjuka fästingar (Ornithodoros) som infekterar vilda svin som skogssvin (Hylochoerus meinertzhageni), vårtsvin (Phacochoerus africanus) och busksvin (Potamochoerus porcus).[10] Hos dessa vilda värdar är infektion i allmänhet asymptomatisk.

Viruset tros ha utvecklats kring 1700-talet vilket bekräftas av historiska dokument. Grisar började domesticeras i Nordafrika och Eurasien[11] och introducerades till södra Afrika från Asien och Europa av kineser på 1400-talet och av portugiser på 1700-talet.[12] I slutet av 1800-talet startade en omfattande grisindustri i Kenya – vilket är ursprungsområde för ASFV – efter stora förluster av nötkreatur på grund av boskapspest. Vid den här tiden var uppfödningen frigående och kolonisatörer importerade stora mängder svin för avel från Seychellerna 1904 och från England 1905. Det första utbrottet av afrikansk svinpest, fast då ännu av okänd orsak, rapporterades i Kenya 1907.

Taxonomi

ASFV har inga kända nära släktingar. Det är ensamt virus i släktet Asfivirus, familjen Asfarviridae och ordningen Asfuvirales. Alla dessa taxa är uppkallade efter ASFV.[13]

Sjukdomsbild och symptom

Svullnad runt njurarna och de muskelblödningar som syns här, är typiska för grisar med afrikansk svinpest.

I den akuta formen av sjukdomen som orsakas av mycket virulenta stammar, kan grisar utveckla hög feber, men inte visa några andra märkbara symtom under de första dagarna.[14] De förlorar sedan gradvis aptiten och bli nedstämda. Hos ljushyade grisar blir extremiteterna blålila och man kan se blödningar på öron och buk. Grupper av smittade grisar ligger hopkurade tillsammans och huttrar, andas onormalt och kan hosta. Om de tvingas att stå, har de ostadiga ben.[15] Inom några dagar hamnar de koma och dör. Havande suggor kan drabbas av spontanabort.[16]

Vid mildare infektioner går grisarna ner i vikt, blir smala och utvecklar tecken på lunginflammation, hudsår och svullna leder.[17]

Diagnotik

De kliniska symptomen på afrikansk svinpest kan vara mycket lika vanlig svinpest och kan vanligtvis bara särskiljas genom laboratorieanalyser. Viruset påvisas i serum, blod och vävnader med hjälp av PCR, och levande virus kan isoleras genom odling, medan Antikroppar i serum kan påvisas med ELISA-teknik.[3]

Spridning

En flerspråkig skylt i Tyskland som säger åt folk att slänga matavfall i stängda soptunnor för att förhindra att det äts av vildsvin.

Smittspridningen i Afrika sker genom fästingar men spridningen sker även via direktkontakt mellan djur, eller genom indirekt överföring via människor, transportbilar, redskap och liknande. Viruset kan överleva i elva dagar i grisavföring.[18] Det kan även överleva flera år i kylt eller fryst kött men även i rökta eller saltade produkter, varför matavfall är en viktig orsak till att viruset sprids till nya områden.[3]

Säkerhetsåtgärder är avgörande för att förebygga och kontrollera afrikansk svinpest. Desinfektionsprocedurer är viktig i lindringsfasen. Det pågår tester för att bedöma effektiviteten av kemiska produkter och kommersiella desinfektionsmedel mot afrikansk svinpest.[19] The National Pig Association, a UK industry body, states[20] För att hörhindra spridning är det förbjudet att föra med sig kött och köttprodukter från tamgris och vildsvin från vissa zoner i länder där smittan förekommer.[3]

Vaccin

Vietnam lyckades producerade det första vaccinet mot afrikansk svinpest, vilket offentliggjordes den 1 juni 2022.[21] I USA har ett experimentellt vaccin utvecklats, vilket offentligjorde i januari 2020, som en specifik isolat som uppträdde i Georgia 2007.[22] Detta experimentella vaccin licensierades 3 january 2023 som vaccinkandidat.[23][24]

Historik

Efter att den afrikanska svinpesten beskrevs 1921 anses det första utbrottet i efterhand ha inträffat 1907 i Kenya.[25] Sjukdomen förekom enbart i Afrika fram till 1957 då den upptäcktes i Lissabon i Portugal. Ett ytterligare utbrott skedde i Portugal 1960. Efter dessa första utbrott etablerade sig sjukdomen på iberiska halvön, med sporadiska utbrott i Frankrike, Belgien och andra europeiska länder under 1980-talet. Både Spanien och Portugal lyckades utrota sjukdomen i mitten av 1990-talet genom hårda slaktregleringar.[26]

Viruset korsade Atlanten, och utbrott rapporterades från karibiska öar, som Hispaniola, Dominikanska republiken och Haiti.[27] Det har även förekommit lokala utbrott i USA.

Sedan 2007 har viruset etablerat sig i bland annat Kaukasus och Ryssland, och förekommer sedan 2014 även i ett flertal länder i EU.[3] År 2018 spred sig viruset till Asien där det infekterade mer än 10 procent av den totala tamsvinspopulationen i flera länder.[28] År 2023 upptäcktes det första fallet i Sverige, efter obdusktion på vildsvin i trakten av Fagersta.[3]

Kuba

År 1971 inträffade ett utbrott av sjukdomen på Kuba, vilket resulterade i slakt av 500 000 grisar för att förhindra en rikstäckande epidemi. Utbrottet kategoriserades 1971 som den "allvarligaste händelsen" av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation.[29]

Sex år senare rapporterade tidningen Newsday, med hänvisning till anonyma källor,[30][31] att motståndare till Fidel Castro, med åtminstone tyst stöd från amerikanska CIA, påstods ha introducerat afrikansk svinpestvirus till Kuba sex veckor före utbrottet, för att destabilisera den kubanska ekonomin och stärka den inhemska opposition mot Castro. Viruset ska ha levererats från en armébas i Panamakanalzonen av en icke namngiven amerikansk underrättelsekälla.[32][33]

Västeuropa

En jägare tar blodprov för testning av afrikansk svinpest på ett vildsvin som dödats utanför Kaiserslautern i Tyskland den 2 oktober 2018.

Afrikansksvinpest uppträdde först i Europa 1957, när det introducerades till Portugal. Därifrån spreds sjukdomen sig till Spanien och Frankrike. Även om samordnade ansträngningar gjordes för att utrota sjukdomen, som storskalig avlivning och byggandet av moderna jordbruksanläggningar, så utrotades sjukdomen först på 1990-talet.[34]

I september 2018 inträffade ett utbrott hos vildsvins i Gaume i södra Belgien.[35][36]

I september 2020 bekräftade den tyske jordbruksministern på en presskonferens att det afrikanska svinpestviruset hade nått Tyskland. Viruset upptäcktes på ett kadaver av vildsvin i distriktet Spree-Neisse i Brandenburg, bara några kilometer från den polska gränsen. Det döda djuret hade legat där ett bra tag enligt Friedrich-Loeffler-institutet, som genomförde testerna.[37][38] I januari 2022 upptäcktes viruset på några döda vildsvin i Liguria och Piemonte i norra Italien.[39]

Referenser

Texten bygger poå en översättning av engelskspråkiga wikipedias artikel African swine fever virus, läst 2023-09-07

Noter

  1. ^ Dixon (2008). ”African Swine Fever Virus”. Animal Viruses: Molecular Biology. Caister Academic Press. ISBN 978-1-904455-22-6. 
  2. ^ Denyer, M. S.; Wilkinson, P. J. (1998). ”African Swine Fever”. Encyclopedia of Immunology. Sid. 54. doi:10.1006/rwei.1999.0015. ISBN 9780122267659. 
  3. ^ [a b c d e f g] Statens veterinärmedicinska anstalt Afrikansk svinpest, läst 2023-09-07
  4. ^ ”African swine fever”. African swine fever. European Food Safety Authority. https://www.efsa.europa.eu/en/topics/topic/african-swine-fever. 
  5. ^ Smriti Mallapaty (25 April 2019). ”Spread of deadly pig virus in China hastens vaccine research”. Nature 569 (7754): sid. 13–14. doi:10.1038/d41586-019-01269-5. PMID 31040406. Bibcode: 2019Natur.569...13M. 
  6. ^ ”African Swine Fever Virus - an overview | ScienceDirect Topics”. African Swine Fever Virus - an overview | ScienceDirect Topics. https://www.sciencedirect.com/topics/agricultural-and-biological-sciences/african-swine-fever-virus. 
  7. ^ Mazur-Panasiuk, Natalia; Woźniakowski, Grzegorz; Niemczuk, Krzysztof (14 March 2019). ”The first complete genomic sequences of African swine fever virus isolated in Poland”. Scientific Reports 9 (1): sid. 4556. doi:10.1038/s41598-018-36823-0. ISSN 2045-2322. PMID 30872594. Bibcode: 2019NatSR...9.4556M. 
  8. ^ Dixon, L.K.; Chapman, D.A.G.; Netherton, C.L.; Upton, C. (2013). ”African swine fever virus replication and genomics”. Virus Research 173 (1): sid. 3–14. doi:10.1016/j.virusres.2012.10.020. PMID 23142553. 
  9. ^ Netherton, C.L.; Wileman, T.E. (2013). ”African swine fever virus organelle rearrangements”. Virus Research 173 (1): sid. 76–86. doi:10.1016/j.virusres.2012.12.014. PMID 23291273. 
  10. ^ Michaud, V; Randriamparany, T; Albina, E (2013). ”Comprehensive phylogenetic reconstructions of African swine fever virus: proposal for a new classification and molecular dating of the virus”. PLOS ONE 8 (7): sid. e69662. doi:10.1371/journal.pone.0069662. PMID 23936068. Bibcode: 2013PLoSO...869662M. 
  11. ^ Gifford-Gonzalez, D; Hanotte, O (2011). ”Domesticating Animals in Africa: Implications of Genetic and Archaeological Findings”. J World Prehist 24: sid. 1–23. doi:10.1007/s10963-010-9042-2. 
  12. ^ Levathes LE (1994) When China ruled the seas: The treasure fleet of the Dragon Throne, 1405–1433. New York: Oxford University Press
  13. ^ ”Virus Taxonomy: 2019 Release”. talk.ictvonline.org. International Committee on Taxonomy of Viruses. https://ictv.global/taxonomy. 
  14. ^ Howey (2013). ”Pathogenesis of highly virulent African swine fever virus in domestic pigs exposed via intraoropharyngeal, intranasopharyngeal, and intramuscular inoculation, and by direct contact with infected pigs”. Virus Research 178 (2): sid. 328–339. doi:10.1016/j.virusres.2013.09.024. PMID 24076499. https://naldc.nal.usda.gov/download/59455/PDF. 
  15. ^ Harding, J. D.; Done, J. T.; Darbyshire, J. H. (1966-10-01). ”Congenital tremors in piglets and their relation to swine fever”. The Veterinary Record 79 (14): sid. 388–390. doi:10.1136/vr.79.14.388. ISSN 0042-4900. PMID 6008428. 
  16. ^ Cuéllar Sáenz, Jerson Andrés (28 Jan 2022). ”Abortion in sows: causes and prevention strategies”. Veterinaria Digital. https://www.veterinariadigital.com/en/articulos/abortion-in-sows-causes-and-prevention-strategies/. 
  17. ^ ”African Swine Fever (ASF)”. African Swine Fever (ASF). PigSite. http://www.thepigsite.com/pighealth/article/441/african-swine-fever-asf. 
  18. ^ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5347838/
  19. ^ ”Disinfectants against African Swine Fever: An Updated Review”. Viruses (MDPI AG) 14 (7): sid. 1384. 2022-06-24. doi:10.3390/v14071384. ISSN 1999-4915. PMID 35891365. 
  20. ^ ”African Swine Fever”. African Swine Fever. http://www.npa-uk.org.uk/African_Swine_Fever1.html. 
  21. ^ ”Vietnam successfully produces vaccine against African swine fever”. Vietnam Plus. June 1, 2022. https://en.vietnamplus.vn/vietnam-successfully-produces-vaccine-against-african-swine-fever/229505.vnp. Läst 2 juni 2022. 
  22. ^ Manuel V. Borca; Elizabeth Ramirez-Medina; Ediane Silva; Elizabeth Vuono; Ayushi Rai; Sarah Pruitt; Lauren G. Holinka; Lauro Velazquez-Salinas; et al. (2020). ”Development of a highly effective African swine fever virus vaccine by deletion of the I177L gene results in sterile immunity against the current epidemic Eurasia strain”. Journal of Virology 94 (7). doi:10.1128/JVI.02017-19. PMID 31969432. 
  23. ^ Deutschmann, Paul; Tessa Carrau; Julia Sehl-Ewer; Jan Hendrik Forth; Elisenda Viaplana; Jose Carlos Mancera; Alicia Urniza; Martin Beer; et al. (2022). ”Taking a Promising Vaccine Candidate Further: Efficacy of ASFV-G-ΔMGF after Intramuscular Vaccination of Domestic Pigs and Oral Vaccination of Wild Boar”. Pathogens 11 (9). doi:10.3390/pathogens11090996. PMID 36145428. 
  24. ^ ”Asf vaccine candidate developed by UConn in collaboration with USDA licensed by Zoetis”. Feed Navigator. January 4, 2023. https://www.feednavigator.com/Article/2023/01/03/asf-vaccine-candidate-developed-by-uconn-in-collaboration-with-usda-licensed-by-zoetis. Läst 4 januari 2023. 
  25. ^ Arzt (2010). ”Agricultural diseases on the move early in the third millennium”. Veterinary Pathology 47 (1): sid. 15–27. doi:10.1177/0300985809354350. PMID 20080480. 
  26. ^ Costard, S.; Mur, L.; Lubroth, J.; Sanchez-Vizcaino, J.M.; Pfeiffer, D.U. (2013). ”Epidemiology of African swine fever virus”. Virus Research 173 (1): sid. 191–197. doi:10.1016/j.virusres.2012.10.030. PMID 23123296. 
  27. ^ Johnson, Bridget (2022-04-14). ”CBP Ag Specialists on Alert for African Swine Fever After Disease Confirmed in Caribbean”. HS Today. http://www.hstoday.us/featured/cbp-ag-specialists-on-alert-for-african-swine-fever-after-disease-confirmed-in-caribbean/. 
  28. ^ ”FAO - News Article: One year on, close to 5 million pigs lost to Asia's swine fever outbreak”. www.fao.org. 9 August 2019. http://www.fao.org/news/story/en/item/1204563/icode/. 
  29. ^ https://www.cia.gov/readingroom/docs/CIA-RDP90-01208R000100220021-6.pdf
  30. ^ Zilinskas, R. A. (1999). ”Cuban Allegations of Biological Warfare by the United States: Assessing the Evidence”. Critical Reviews in Microbiology 25 (3): sid. 173–227. doi:10.1080/10408419991299202. PMID 10524329. 
  31. ^ Wheelis, M. (2004). ”A Short History of Biological Warfare and Weapons”. The Implementation of Legally Binding Measures to Strengthen the Biological and Toxin Weapons Convention. NATO Science Series II: Mathematics, Physics and Chemistry. "150". Sid. 15–68. doi:10.1007/1-4020-2098-8_3. ISBN 978-1-4020-2096-4. 
  32. ^ ”CIA Link to Cuban Pig Virus Reported”. San Francisco Chronicle. January 10, 1977. http://www.maebrussell.com/Health/CIA%20Pig%20Virus.html. 
  33. ^ Zinn, Howard (1980). A People's History of the United States. United States: Harper & Row. ISBN 978-0-06-014803-4. http://www.historyisaweapon.com/defcon1/zinnseven20.html. 
  34. ^ Devlin, Hannah; Davies, Christian (2018-09-03). ”'It's not if, it's when': the deadly pig disease spreading around the world” (på engelska). The Guardian. https://www.theguardian.com/environment/2018/sep/03/its-not-if-its-when-the-deadly-pig-disease-spreading-around-the-world. 
  35. ^ Daily newspaper "L'Avenir du Luxembourg", 15 September 2018.
  36. ^ Europe's farmers on red alert as deadly African swine fever spreads to Belgium.
  37. ^ ”ASF confirmed in wild boar in Germany”. ASF confirmed in wild boar in Germany. 10 September 2020. https://www.pigprogress.net/Health/Articles/2020/9/ASF-confirmed-in-Germany-638926E/. 
  38. ^ ”China bans German pork imports after African swine fever case”. Reuters. 12 September 2020. https://www.reuters.com/article/us-germany-swinefever-china/china-bans-german-pork-imports-after-african-swine-fever-case-idUSKBN2630H0. 
  39. ^ ”Case of African swine fever confirmed in northern Italy”. Case of African swine fever confirmed in northern Italy. 8 January 2022. https://www.thelocal.it/20220108/case-of-african-swine-fever-confirmed-in-northern-italy. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Afrikansk_svinpest&oldid=53899607”