Nacka kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nacka kommun
Kommun
Nacka vapen.svg
Nacka kommunvapen
Land  Sverige
Län Stockholms län
Landskap Uppland och Södermanland
Domsaga Nacka domsaga
Läge 59°19′0″N 18°10′0″Ö / 59.31667°N 18.16667°Ö / 59.31667; 18.16667Koordinater: 59°19′0″N 18°10′0″Ö / 59.31667°N 18.16667°Ö / 59.31667; 18.16667
Centralort Nacka (del av tätorten Stockholm)
Areal 99,62 km² (2013-01-01)[1]
273:e största (av 290)
 - land 95,12 km²
 - vatten 4,5 km²
 - storstadsområde 6 519 km²(juni 2010)
Folkmängd 95 654 (2014-09-30)[2]
18:e största (av 290)
 - storstadsområde 2 192 433 (2014[2])del av Stor-Stockholm
Befolkningstäthet 1 005,61 invånare/km²[2][1]
11:e högsta (av 290)
 - storstadsområde 336 invånare/km²
Kommunkod 0182
Nacka Municipality in Stockholm County.png
Webbplats: www.nacka.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Nacka kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är Nacka, vilket är en del av tätorten Stockholm.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

För allmän historia över området som kom att bilda Nacka kommun, se Nackas historia

Kommunens område motsvarar socknarna: Sicklaö, Boo samt nordöstra delen av Brännkyrka socken (delen som utgjorde Erstaviks och Nacka kapellförsamlingar). Vid kommunreformen 1862 bildades för de första två socknarna Sicklaö och Boo landskommuner medan det för delen i Brännkyrka socken inte formellt bildades någon landskommun[3][4]. 1888 bildades Nacka landskommun av Sickalö landskommun och området i Brännkyrka socken.

Saltsjöbadens köping bildades 1909 genom en utbrytning ur Nacka landskommun. I samband med byggandet av Hammarbyleden överfördes 1930 en del av Nacka (Hammarby samt delar av Sickla och Henriksdal) till Stockholms stad. Ytterligare en överföring i samma riktning skedde också 1959, då en mindre del av Nackareservatet lades till Stockholm för att möjliggöra stadsdelen Bagarmossens expansion norrut.

Nacka stad bildades 1949 genom en ombildning av landskommunen. Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.

Nacka kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Nacka stad, Saltsjöbadens köping och Boo landskommun.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 1977 i Svartlösa tingsrätts domsaga och kommunen ingår sedan 1977 i Nacka tingsrätts domsaga.[6]


Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått fält ett kvarnhjul av silver.

Vapnet fastställdes 1948 för Nacka stad och övertogs av kommunen vid dess bildande 1971.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Nyckelvikens gård.
Nacka forum sett från Nacka Strand.


Befolkningsutvecklingen i Nacka 1950–2010[7]
År Folkmängd
1950
  
25 614
1955
  
29 221
1960
  
32 738
1965
  
38 135
1970
  
48 035
1975
  
55 321
1980
  
57 229
1985
  
59 688
1990
  
64 056
1995
  
70 172
2000
  
74 974
2005
  
80 247
2010
  
90 108
Anm.: Enligt kommunindelningen 1 januari 2013



Nästan hela befolkningen bor i tätorter och ca 35% i kommuncentrumet Nacka.

Kommunens befolkningstillväxt 2010–2035 prognostiseras till +34%.[8]

Natur[redigera | redigera wikitext]

Nacka kommun präglas av en mycket uppsprucken berggrund. De branta stränderna mot ex. Skurusundet, Lännerstasunden och Baggensfjärden utgör i detta sammanhang karakteristiska drag. Många av de högre bergspartierna uppvisar kala hällar, ibland täckta av ett tunt jordtäcke. I dalgångarna förekommer en del sediment, som skapades då vattenytan låg högre. Vid bl.a. Boo och Saltsjö-Duvnäs utgör dessa dalgångar öppna områden.

Berggrunden i Nacka kommun är rester av en bergskedja som kallas Svecofenniderna, bildad för 2 000 miljoner år sedan. Under tidens gång har den förändrats på olika sätt, t.e.x genom sprickbildningar och vulkanutbrott. Sitt nuvarande utseende fick berget för ca. 500 miljoner år sedan. Berggrunden består till största delen av olika gnejser, gnejsgraniter eller graniter. Efter den senaste istiden för 10 000 år sedan var hela Nacka täckt av vatten. De högsta punkterna började höja sig ur vattnet för 7 000 år sedan. För 4 000 år sedan låg vattenytan 20 meter högre än i dag, och år 1000 f.kr låg vattenytan 15 meter över den nuvarande nivån. De högsta punkterna i kommunen är Ältaberg (82,2 m ö.h.), Sicklaberg (72,5 m ö.h.) och Himlaberg (70,4 m ö.h.).

Flera förkastningsbranter finns. En sådan går från Södermalm i Stockholms kommun och fortsätter över Nackas norra kustlinje. En annan går längs Sicklasjön, Järlasjön, Duvnäsviken, Lännerstasundet och vidare österut.

Naturområden[redigera | redigera wikitext]

I Nackareservatet och Erstaviks fideikommiss, båda stora rekreationsområden, finns omväxlande natur med granskogar, hällmarkstallskogar, kärr och sjöar.

Naturreservat[redigera | redigera wikitext]

Följande naturreservat finns inom kommunen:

Naturreservat Yta (hektar)
Nackareservatet cirka 730
Velamsund cirka 700
Nyckelviken cirka 170
Skogsö cirka 150
Tattby cirka 110
Strålsjön–Erstavik 63
Älta Mosse–Strålsjön 52
Långsjön 23
Abborrträsk 21
Gärdesudden cirka 10
Ekoberget 3

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Översiktsbild av västra Nacka från Hammarbytoppen. Längst till vänster ligger Henriksdalsberget, i bakgrunden finns Lidingö med bland annat Larsberg och Bodal, i vattnet mellan Lidingö och Nacka ligger Fjäderholmarna. Till vänster om masten finns Alphyddan tegelklädda höghus. I förgrunden är Sickla och Sicklasjön. Bakom ligger Järlasjön med bostadsområdena Ekudden, Nacka och Järla sjö. I förgrunden till höger finns Nackareservatets skogar. I bakgrunden till höger sticker höghuset vid Nacka forum upp.
Översiktsbild av västra Nacka från Hammarbytoppen. Längst till vänster ligger Henriksdalsberget, i bakgrunden finns Lidingö med bland annat Larsberg och Bodal, i vattnet mellan Lidingö och Nacka ligger Fjäderholmarna. Till vänster om masten finns Alphyddan tegelklädda höghus. I förgrunden är Sickla och Sicklasjön. Bakom ligger Järlasjön med bostadsområdena Ekudden, Nacka och Järla sjö. I förgrunden till höger finns Nackareservatets skogar. I bakgrunden till höger sticker höghuset vid Nacka forum upp.

Gränsen mellan landskapen Uppland och Södermanland går rakt genom kommunen, genom Skurusundet och Baggensstäket.

Folkbokföringsmässig indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 är kommunen folkbokföringsmässigt indelad i

Från 2016 övergår indelningen till att vara baserad på distrikt vilken bygger på församlingsindelningen vid årsskiftet 1999/2000

Kommundelar[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är indelad i fyra kommundelar, Sicklaön, Boo, Älta och Saltsjöbaden/Fisksätra. Åren 1997-2006 fanns politiskt tillsatta områdesnämnder i varje kommundel, vilka avskaffades från 1 januari 2007.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Tätbebyggelsen inom Sicklaön tillhör tätorten Stockholm. Dessutom finns inom kommunen följande tätorter: Boo, Fisksätra, Hästhagen, Kil, Kummelnäs, Saltsjöbaden och Älta.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Nacka kommun har haft borgerligt styre sedan lång tid, och de borgerliga partiernas inflytande har ökat de senaste valen. I valet 2006 fick det lokala partiet Nackalistan (nl) två mandat.

Ledande lokalpolitiker[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsens ordförande
Ordförande för arbetarekommunen

Mandatfördelning i Nacka kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP SD NYD ÖVR NL C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 3 23 1 6 11 11
3 23 6 11 11
55 89,8
46 9
1973 4 20 9 7 15
4 20 9 7 15
55 91,7
41 14
1976 5 20 7 8 15
5 20 7 8 15
55 89,8
36 19
1979 5 22 1 5 8 20
5 22 5 8 20
61 88,0
37 24
1982 4 23 2 5 4 23
4 23 5 4 23
61 89,1
35 26
1985 4 21 2 3 9 22
4 21 3 9 22
61 87,2
36 25
1988 4 19 4 3 9 22
4 19 4 3 9 22
61 83,2
33 28
1991 3 18 2 3 2 8 2 23
3 18 3 8 23
61 84,1
32 29
1994 4 20 4 2 6 25
4 20 4 6 25
61 84,0
33 28
1998 5 18 3 5 4 26
5 18 3 5 4 26
61 80,33
36 25
2002 4 16 4 10 4 23
4 16 4 10 4 23
61 80,20
32 29
2006 2 13 4 2 2 7 2 29
13 4 7 29
61 82,66
32 29
2010 2 11 5 3 2 7 2 29
11 5 3 7 29
61 84,45
32 29
2014 3 11 7 2 4 3 5 2 24
3 11 7 4 3 5 24
61 85,25
33 28
  • Övriga 1970 var Kommunal Demokrati
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiernas starkaste valdistrikt 2014[redigera | redigera wikitext]

Parti Valdistrikt Kommun
Starkaste Andel Andel
M Rösunda 58,05 % 37,21  %
S Fisksätra V 41,05 % 17,87  %
MP Sickla Ö 23,39 % 11,10  %
FP Saltsjö-Duvnäs, Saltängen Ö 14,57 % 8,44  %
NL Mensättra, Eriksvik, Gustavsvik 19,02 % 7,06  %
C Vikingshill, Insjön, Backeböl 8,62 % 5,08  %
V Henriksdal 11,45 % 4,44  %
SD Orminge N 9,01 % 4,25  %
KD Danviken, Saltsjöqvarn 6,60 % 3,52  %
Data hämtat från Valmyndigheten.


Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Kontorshus i Nacka strand från tidigt 1990-tal.

Fram till 1990-talets början hade kommunen fortfarande ett flertal stora industriföretag, bland annat Atlas Copco AB, ABB Fläkt AB, och Akzo Nobel AB. Inget av dessa företag har dock någon tillverkning kvar i kommunen numera. Under senare år har näringslivet istället i allt högre grad dominerats av tjänste- och servicenäringarna samt handel. Bland större företag i kommunen märks företag som till exempel Keolis och Apoteket. Ett snabbt växande utbud inom detaljhandel & hemelektronik till exempel El-giganten, Siba samt den tyska jätten Media Markt kan alla hittas i Sickla köpkvarter eller Nacka forum, vilket i sig ökar konkurrensen enormt. Även kommunen själv och landstinget är stora arbetsgivare.

I tabellen nedan finna några större arbetsgivare i Nacka. Siffrorna avser 2003.

Företag Antal anställda
Nacka kommun 4 180
Telia Sonera Sverige 1 375
Stockholms läns landsting 525
Keolis 500
Apoteket 375
Atlas Copco Tools 275
Svensk Banproduktion 275
Rikspolisstyrelsen 225
Securitas Bevakning 225

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Grundskolor[redigera | redigera wikitext]

Grundskolor i kommundelen Boo
  • Backeboskolan
  • Björknässkolan
  • Boo Gårds skola
  • Idunskolan-Nacka Värmdö Waldorfskola
  • Johannes Petriskolan
  • Lännersta skola
  • Myrsjöskolan
  • Nyholmska skolan
  • Orminge skola
  • Sågtorpsskolan
Grundskolor i kommundelen Saltsjöbaden/Fisksätra
  • Da Vinciskolan
  • Fisksätraskolan
  • Igelboda skola
  • Ljusets skola
  • Futuruskolan Lännbo
  • Neglinge skola
  • Saltsjöbadens Samskola
  • Solsidans skola
Grundskolor i kommundelen Sicklaön
  • Duvnäs skola
  • Eklidens skola
  • Ektorps skolenhet
  • Internationella Engelska Skolan i Nacka Strand
  • Jarlabergs skola
  • Järla skola
  • Kunskapsskolan i Nacka
  • Montessoriskolan Castello
  • Musik/Konstskolan Maestro, före detta Svindersviks skola
  • Nacka strands skola
  • Qvarnholmens skola
  • Saltängens skola
  • Sickla skola
  • Skuru skola
  • Vilans skola
Grundskolor i kommundelen Älta
  • Sigfridsborgs skola
  • Stavsborgsskolan
  • Stensö skola
  • Älta skola

Gymnasieskolor[redigera | redigera wikitext]


Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  2. ^ [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/378565/. Läst 10 november 2014. 
  3. ^ Svensk uppslagsbok 2 upplagan, del 20 1951, sid 817
  4. ^ Jansson, Alfred (1960). Nacka, kring Nacka Ström 1557-1887. Nacka Kulturnämnd 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Nacka tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden i Sveriges kommuner 1950-2012 enligt indelning 1 januari 2013”. http://www.scb.se/Statistik/BE/BE0101/2012A01x/Be0101Kom_1950_2012.xls. Läst 15 januari 2014. 
  8. ^ Kommunernas befolkningstillväxt 2010-2035 — prognos av SCB på uppdrag av Svenskt Näringsliv, september 2011.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Nackaboken, ges ut en gång om året av Nacka kommun. Kulturhistoriska artiklar och statistik.
  • BooBoken - Saltsjö-Boo nu och då av Josephson, Öberg Lindevall och Waldton Lézin, 2008.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]