Nacka kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nacka kommun
Kommun
Nacka vapen.svg
Nacka kommunvapen
Land  Sverige
Län Stockholms län
Landskap Uppland och Södermanland
Domsaga Nacka domsaga
Läge 59°19′0″N 18°10′0″Ö / 59.31667°N 18.16667°Ö / 59.31667; 18.16667Koordinater: 59°19′0″N 18°10′0″Ö / 59.31667°N 18.16667°Ö / 59.31667; 18.16667
Centralort Nacka (del av tätorten Stockholm)
Areal 99,62 km² (2013-01-01)[1]
273:e största (av 290)
 - land 95,12 km²
 - vatten 4,5 km²
 - storstadsområde 6 519 km²(juni 2010)
Folkmängd 94 744 (2014-03-31)[2]
18:e största (av 290)
 - storstadsområde 2 171 459 (2014[2])del av Stor-Stockholm
Befolkningstäthet 996,05 invånare/km²[2][1]
11:e högsta (av 290)
 - storstadsområde 333 invånare/km²
Kommunkod 0182
Nacka Municipality in Stockholm County.png
Webbplats: www.nacka.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Nacka kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är Nacka, vilket är en del av tätorten Stockholm.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Sicklaö, Boo samt nordöstra delen av Brännkyrka socken (delen som utgjorde Erstaviks och Nacka kapellförsamlingar). Vid kommunreformen 1862 bildades för de första två socknarna Sicklaö och Boo landskommuner medan det för delen i Brännkyrka socken inte formellt bildades någon landskommun[3][4]. 1888 bildades Nacka landskommun av Sickalö landskommun och området i Brännkyrka socken.

Saltsjöbadens köping bildades 1909 genom en utbrytning ur Nacka landskommun. I samband med byggandet av Hammarbyleden överfördes 1930 en del av Nacka (Hammarby samt delar av Sickla och Henriksdal) till Stockholms stad. Ytterligare en överföring i samma riktning skedde också 1959, då en mindre del av Nackareservatet lades till Stockholm för att möjliggöra stadsdelen Bagarmossens expansion norrut.

Nacka stad bildades 1949 genom en ombildning av landskommunen. Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.

Nacka kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Nacka stad, Saltsjöbadens köping och Boo landskommun.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 1977 i Svartlösa tingsrätts domsaga och kommunen ingår sedan 1977 i Nacka tingsrätts domsaga.[6]

Historia före 1500-talet[redigera | redigera wikitext]

Människor har bott i området i ca 4 000 år, man har hittat så gamla boplatser i Älta och Erstavik. På andra platser i kommunen finns andra fornminnen av varierande ålder, till exempel boplatser, gravar, stenrösen och stensättningar.

Man har hittat 14 mindre gravfält i kommunen, troligtvis är de flesta från vikingatiden (800–1050 e.Kr), då området antas ha haft cirka 100 invånare. Platser som Älta, Sickla, Järla, Drevinge, Boo, Lännersta och Rensättra var då bebodda. Ända fram till 1600-talet levde människorna här mest på jordbruk och fiske. Gårdarna låg utspridda och de flesta var arrenden. Sedan 1100-talet var kyrkan och klostren traktens stora markägare. Av andra större markägare kan Danvikens Hospital, Erstavik, Velamsund, Kummelnäs och Boo nämnas. Fram mot 1500-talet var befolkning utspridd på 25 olika platser, de flesta ensamliggande gårdar.

Ända sedan 1200-talet har utvecklingen påverkats eller varit beroende av Stockholm, där bönder och fiskare kunnat sälja sina varor samt där kunnat köpa de varor man själv inte kunde framställa.

Historia efter 1500[redigera | redigera wikitext]

Nacka kyrka
Danvikshem i västra Nacka sett från sjön.
Saltängen, ett av många bostadsområden som uppfördes efter andra världskriget.
Bostadsområdet Ekudden vid Järlasjöns norra strand uppfördes under 1960-talet.

Nacka gård omnämns första gången 1505 (och tillhör då Brännkyrka socken), då Ragvald i Nacka uppträder som edgärdesman vid Stockholms rådstugurätt. År 1550 grundade kung Gustav Vasa en hammarsmedja i Nacka Ström, som via tre vattenfall går mellan Dammtorpssjön och Järlasjön. Sedan tillkom ytterligare fabriker och kvarnar för tillverkning av bland annat mässing, papper, krut och mjöl. Sicklaön ansågs ligga lagom långt bort från staden, så år 1551 grundade Gustav Vasa Danvikens Hospital för sinnessjuka, orkeslösa, hittebarn m.fl.

Till hospitalet skänkte han bland annat hemmanen Duvnäs, Järla, Hammarby, Skuru och Sickla. Under 1800-talet var hospitalet hopplöst omodernt och många av de sjuka flyttade till andra ställen, bara de gamla blev kvar. Verksamheten flyttade 1915 till det nyuppförda Danvikshem, och de flesta byggnaderna utom huvudbyggnaden revs i samband med bygget av Hammarbykanalen.

Under 1700-talet ökade antalet industrier i Nacka, speciellt på Sicklaön, där bl.a. krutfabrik, beckbränneri och andra störande illaluktande verksamheter förlades. Många industrier hade tidigare legat inne i Stockholm, men flyttade till Nacka eftersom marken där var billigare och mer utrymme fanns än i innerstaden. 1730 startat ett s.k. kattunstryckeri (kattun=bomull) vid Stora Sickla, och 1736 anläggs ett glasbruk vid Lilla Björknäs.

Runt 1870-talet utvecklades blandade kåk- och fabrikssamhällen, ex. vid Järla, Sickla, Finnboda och Henriksborg. Efter järnvägens tillkomst uppstod också villaområden, bl.a. vid stationerna Storängen (1904) och Saltsjö-Duvnäs (1907).

I samband med den industriella revolutionen i slutet av 1800-talet kom Nacka snabbt förändras från landsbygd till en av Sveriges tyngsta industriorter. 1871 grundades Stockholms Superfosfat Fabriks AB i Gäddviken, man tillverkade konstgödsel och svavelsyra. Finnboda Varv, som anlades 1873 som en filial till Bergsunds Mekaniska Verkstad, kom länge att vara ett av landets största. 1890 invigdes den moderna ångkvarnen Saltsjöqvarn, och åtta år senare kvarnen Tre Kronor, båda med utmärkta lägen vid farleden in mot Stockholm.

1896 etablerade sig AB de Lavals Ångturbin på Järla gårds mark. Företaget var i många år en stor arbetsgivare; på 1960-talet arbetade nästan 1 000 personer här. Företaget flyttade sedan verksamheten till Finspång. 1897 tillkom AB Diesels Motorer med tillverkning av dieselmotorer; sedan 1956 heter företaget Atlas Copco. Först med Tollare pappersbruk 1922 lyckades även dåvarande Boo kommun få en större industri till sig.

År 1891 öppnades järnvägen mellan Stockholm och Saltsjöbaden, Saltsjöbanan, vilket gjorde Saltsjöbaden till en populär badort. Längs med sträckan växte villaområden upp, till exempel Storängen 1904 och Saltsjö-Duvnäs 1907. Byggandet fortsatte de närmaste åren, med Älta 1910, Skuru 1916, Kvarnholmen 1922, Ekängen och Nysätra 1923, Trollebo 1924, Hästhagen 1925, Långsjöstrand 1926, Skogalund 1932 och Lillängen 1937. Nästan alla av dessa var villaområden.

1934 bildade kommunen ett eget fastighetsbolag, AB Nacka bostäder, som började bygga i Ektorp. Man byggde 16 fastigheter med 96 lägenheter, arkitekt Hakon Ahlberg, Sven Backström och Leif Reinius. Hösten 1941 kunde inflyttningen ske. Här fanns då även ett nybyggt affärscentrum med tobaksaffär, pappershandel, livsmedel, skomakeri, järnaffär och frisör.

Från den 1 januari 1949 upphöjdes Nacka landskommun till Nacka stad. Nacka blev Sveriges 129:e stad med cirka 14 000 invånare. Detta firades med ett stort gästabud med 1 200 personer som hölls i Svenska Bilfabrikens lokaler i Augustendal.

Under 1950- och 1960-talet fortsatte kommunen bygga i bland annat Tallbacken (arkitekt Sture Frölén) och Alphyddan (arkitekt Backström & Reinius). I Ekudden byggdes i mitten av 1950-talet tiovåningars punkthus. Även Finntorp började bebyggas samma tid och hit förlades även en hel del affärer, området blev ett lokalt centrum för hela västra delen av Sicklaön.

Efter justeringar av gränsen mot Stockholm började Stensöområdet i Älta byggas 1964. Det fanns planer att förlänga tunnelbanan hit, men när området väl var byggt drog landstinget in de planerna.

En stor galleria, Nacka Forum, invigdes 1989. Den skulle kunna ses som ett slags kommuncentrum där den ligger intill Värmdövägen.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Nackas befolkning har sedan 1970-talets början ökat med ca 27 000 invånare. Under tioårsperioden 19932003 var ökningen ca 10 500 personer. Kommunen har en ung befolkning i jämförelse med landet i dess helhet. I likhet med många andra kommuner i Stockholmsregionen är utpendlingen större än inpendlingen; skillnaden har dock minskat något under 2000-talet. Nästan hela befolkningen bor i tätorter och ca 35% i kommuncentrumet Nacka.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Nyckelvikens gård.
Nacka forum sett från Nacka Strand.


Befolkningsutvecklingen i Nacka 1950–2010[7]
År Folkmängd
1950
  
25 614
1955
  
29 221
1960
  
32 738
1965
  
38 135
1970
  
48 035
1975
  
55 321
1980
  
57 229
1985
  
59 688
1990
  
64 056
1995
  
70 172
2000
  
74 974
2005
  
80 247
2010
  
90 108
Anm.: Enligt kommunindelningen 1 januari 2013



Kommunens befolkningstillväxt 2010–2035 prognostiseras till +34%.[8]

Kända personer bosatta i Nacka kommun[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Kontorshus i Nacka strand från tidigt 1990-tal.

Fram till 1990-talets början hade kommunen fortfarande ett flertal stora industriföretag, bland annat Atlas Copco AB, ABB Fläkt AB, och Akzo Nobel AB. Inget av dessa företag har dock någon tillverkning kvar i kommunen numera. Under senare år har näringslivet istället i allt högre grad dominerats av tjänste- och servicenäringarna samt handel. Bland större företag i kommunen märks företag som till exempel Nobina och Apoteket. Ett snabbt växande utbud inom detaljhandel & hemelektronik till exempel El-giganten, Siba samt den tyska jätten Media Markt kan alla hittas i Sickla köpkvarter eller Nacka forum, vilket i sig ökar konkurrensen enormt. Även kommunen själv och landstinget är stora arbetsgivare.

I tabellen nedan finna några större arbetsgivare i Nacka. Siffrorna avser 2003.

Företag Antal anställda
Nacka kommun 4180
Telia Sonera Sverige 1375
Stockholms läns landsting 525
Swebus 375
Apoteket 375
Atlas Copco Tools 275
Svensk Banproduktion 275
Rikspolisstyrelsen 225
Securitas Bevakning 225

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Grundskolor[redigera | redigera wikitext]

Grundskolor i kommundelen Boo
  • Backeboskolan
  • Björknässkolan
  • Boo Gårds skola
  • Idunskolan-Nacka Värmdö Waldorfskola
  • Johannes Petriskolan
  • Lännersta skola
  • Myrsjöskolan
  • Nyholmska skolan
  • Orminge skola
  • Sågtorpsskolan
Grundskolor i kommundelen Saltsjöbaden/Fisksätra
  • Da Vinciskolan
  • Fisksätraskolan
  • Igelboda skola
  • Ljusets skola
  • Futuruskolan Lännbo
  • Neglinge skola
  • Saltsjöbadens Samskola
  • Solsidans skola
Grundskolor i kommundelen Sicklaön
  • Duvnäs skola
  • Eklidens skola
  • Ektorps skolenhet
  • Internationella Engelska Skolan i Nacka Strand
  • Jarlabergs skola
  • Järla skola
  • Kunskapsskolan i Nacka
  • Montessoriskolan Castello
  • Musik/Konstskolan Maestro, före detta Svindersviks skola
  • Nacka strands skola
  • Qvarnholmens skola
  • Saltängens skola
  • Sickla skola
  • Skuru skola
  • Vilans skola
Grundskolor i kommundelen Älta
  • Sigfridsborgs skola
  • Stavsborgsskolan
  • Stensö skola
  • Älta skola

Gymnasieskolor[redigera | redigera wikitext]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Nacka kommun har haft borgerligt styre sedan lång tid, och de borgerliga partiernas inflytande har ökat de senaste valen. I valet 2006 fick det lokala partiet Nackalistan (nl) två mandat.

Mandatfördelning i valen 1970–2010[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP NYD ÖVR NL C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 3 23 1 6 11 11
3 23 6 11 11
55 89,8
46 9
1973 4 20 9 7 15
4 20 9 7 15
55 91,7
41 14
1976 5 20 7 8 15
5 20 7 8 15
55 89,8
36 19
1979 5 22 1 5 8 20
5 22 5 8 20
61 88,0
37 24
1982 4 23 2 5 4 23
4 23 5 4 23
61 89,1
35 26
1985 4 21 2 3 9 22
4 21 3 9 22
61 87,2
36 25
1988 4 19 4 3 9 22
4 19 4 3 9 22
61 83,2
33 28
1991 3 18 2 3 2 8 2 23
3 18 3 8 23
61 84,1
32 29
1994 4 20 4 2 6 25
4 20 4 6 25
61 84,0
33 28
1998 5 18 3 5 4 26
5 18 3 5 4 26
61 80,33
36 25
2002 4 16 4 10 4 23
4 16 4 10 4 23
61 80,20
32 29
2006 2 13 4 2 2 7 2 29
13 4 7 29
61 82,66
32 29
2010 2 11 5 3 2 7 2 29
11 5 3 7 29
61 84,45
32 29
  • Övriga 1970 var Kommunal Demokrati
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Ledande lokalpolitiker[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsens ordförande
Ordförande för arbetarekommunen

Partiernas starkaste valdistrikt[redigera | redigera wikitext]

(val 2010 till kommunfullmäktige)

Parti Valdistrikt Kommun
Starkaste Andel Andel
M Solsidan, Älgö, karta 62,85 % 44,20  %
S Fisksätra S, karta 45,93 % 16,72  %
FP Älta Gård, karta 19,08 % 11,35  %
MP Sickla Ö, karta 17,66 % 9,09  %
NL Orminge S, karta 15,14 % 4,71  %
C Igelboda, Ljuskärrsberget, karta 7,11 % 3,86  %
KD Danviken, Saltsjöqvarn, karta 6,55 % 3,65  %
V Stensö N, karta 7,98 % 3,54  %
ÖVR Henriksdal, karta 7,17 % 2,88  %
Data hämtat från Valmyndigheten.


Val till riksdagen[redigera | redigera wikitext]

Så här röstade Nackas befolkning i riksdagsvalet 2010. Siffrorna avser giltiga valsedlar, inklusive poströster.

Parti Antal röster  % Förändring (procentenheter)
jämfört med valet 2006
Moderaterna 24 153 43,97 +0,18
Socialdemokraterna 8 797 16,01 −3,84
Folkpartiet 4 950 9,01 −1,24
Miljöpartiet 4 765 8,67 +2,05
Centerpartiet 4 040 7,35 +1,62
Kristdemokraterna 3 799 6,92 +0,64
Vänsterpartiet 2 207 4,02 −0,32
Sverigedemokraterna 1 510 2,75 +1,48
Övriga partier 709 1,29 -0,58
Totalt 54 930 100,00

Ca 88,02% av de röstberättigade deltog i valet, en ökning med 2,13 procentenheter jämfört med 2006.

Sport och idrott[redigera | redigera wikitext]

Boo KFUM bildades 1950 och blev 1973 svenska mästare i lag i bordtennis. Samma år bildades Skuru IK som blivit svenska mästare i damhandboll 2001, 2004 och 2005.

Natur[redigera | redigera wikitext]

Nacka kommun präglas av en mycket uppsprucken berggrund. De branta stränderna mot ex. Skurusundet, Lännerstasunden och Baggensfjärden utgör i detta sammanhang karakteristiska drag. Många av de högre bergspartierna uppvisar kala hällar, ibland täckta av ett tunt jordtäcke. I dalgångarna förekommer en del sediment, som skapades då vattenytan låg högre. Vid bl.a. Boo och Saltsjö-Duvnäs utgör dessa dalgångar öppna områden.

Berggrunden i Nacka kommun är rester av en bergskedja som kallas Svecofenniderna, bildad för 2 000 miljoner år sedan. Under tidens gång har den förändrats på olika sätt, t.e.x genom sprickbildningar och vulkanutbrott. Sitt nuvarande utseende fick berget för ca. 500 miljoner år sedan. Berggrunden består till största delen av olika gnejser, gnejsgraniter eller graniter. Efter den senaste istiden för 10 000 år sedan var hela Nacka täckt av vatten. De högsta punkterna började höja sig ur vattnet för 7 000 år sedan. För 4 000 år sedan låg vattenytan 20 meter högre än i dag, och år 1000 f.kr låg vattenytan 15 meter över den nuvarande nivån. De högsta punkterna i kommunen är Ältaberg (82,2 m ö.h.), Sicklaberg (72,5 m ö.h.) och Himlaberg (70,4 m ö.h.).

Flera förkastningsbranter finns. En sådan går från Södermalm i Stockholms kommun och fortsätter över Nackas norra kustlinje. En annan går längs Sicklasjön, Järlasjön, Duvnäsviken, Lännerstasundet och vidare österut.

Övergivna bebyggelseområden[redigera | redigera wikitext]

Alpbaden, söder om Telegrafberget, var från början tänkt att bli ett nytt Saltsjöbaden men projektet lades ner och idag finns endast rester av gammal bebyggelse kvar i form av enorma stenterasser och stengrunder.

Naturområden[redigera | redigera wikitext]

I Nackareservatet och Erstaviks fideikommiss, båda stora rekreationsområden, finns omväxlande natur med granskogar, hällmarkstallskogar, kärr och sjöar.

Naturreservat[redigera | redigera wikitext]

Följande naturreservat finns inom kommunen:

Naturreservat Yta (hektar)
Nackareservatet cirka 730
Velamsund cirka 700
Nyckelviken cirka 170
Skogsö cirka 150
Tattby cirka 110
Strålsjön–Erstavik 63
Älta Mosse–Strålsjön 52
Långsjön 23
Abborrträsk 21
Gärdesudden cirka 10
Ekoberget 3

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Översiktsbild av västra Nacka från Hammarbytoppen. Längst till vänster ligger Henriksdalsberget, i bakgrunden finns Lidingö med bland annat Larsberg och Bodal, i vattnet mellan Lidingö och Nacka ligger Fjäderholmarna. Till vänster om masten finns Alphyddan tegelklädda höghus. I förgrunden är Sickla och Sicklasjön. Bakom ligger Järlasjön med bostadsområdena Ekudden, Nacka och Järla sjö. I förgrunden till höger finns Nackareservatets skogar. I bakgrunden till höger sticker höghuset vid Nacka forum upp.
Översiktsbild av västra Nacka från Hammarbytoppen. Längst till vänster ligger Henriksdalsberget, i bakgrunden finns Lidingö med bland annat Larsberg och Bodal, i vattnet mellan Lidingö och Nacka ligger Fjäderholmarna. Till vänster om masten finns Alphyddan tegelklädda höghus. I förgrunden är Sickla och Sicklasjön. Bakom ligger Järlasjön med bostadsområdena Ekudden, Nacka och Järla sjö. I förgrunden till höger finns Nackareservatets skogar. I bakgrunden till höger sticker höghuset vid Nacka forum upp.

Gränsen mellan landskapen Uppland och Södermanland går rakt genom kommunen, genom Skurusundet och Baggensstäket.

Kommundelar[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är indelad i fyra kommundelar, Sicklaön, Boo, Älta och Saltsjöbaden/Fisksätra. Åren 1997-2006 fanns politiskt tillsatta områdesnämnder i varje kommundel, vilka avskaffades från 1 januari 2007. Områden inom kommundelarna:

Kommundelen Sicklaön[redigera | redigera wikitext]

Finnboda varvs gamla område på Sicklaön som håller på att byggas om till ett nytt bostadsområde.

Danviken, Henriksdal, Finnboda, Finnberget, Gäddviken, Kvarnholmen, Alphyddan, Sickla Allé, Tallbacken, Nysätra, Sickla Strand, Hästhagen, Finntorp, Järla, Järla sjö, Järlahöjden, Ekudden, Talliden, Ryssbacken, Skvaltan, Storängen, Lillängen, Vikdalen, Nacka Strand, Jarlaberg, Skogalund, Ektorp, Ekängen, Saltängen, Saltsjö-Duvnäs, Skuru och Duvnäs Utskog.

Kommundelen Älta[redigera | redigera wikitext]

Kolarängen, Älta, Stensö, Hedvigslund, Lovisedal, Älta Gård och Ältadalen.

Kommundelen Boo[redigera | redigera wikitext]

Lilla Björknäs, Sjöängshöjden, Björknäsplatån, Eknäs, Tollare, Hjortängen, Björknäs, Kocktorp, Nacka, Lännersta, Dalkarlsområdet, Boo, Skogsö, Gustavsvik, Krokhöjden, Orminge, Kummelnäs, Rensättra, Mensättra, Källvägsområdet, Backeböl, Eriksvik, Kil, Insjön, Kungshamn, Sågtorp och Drevinge.

Kommundelen Saltsjöbaden/Fisksätra[redigera | redigera wikitext]

Fisksätra, Igelboda, Neglinge, Tattby, Solsidan, Rösunda, Älgö, Talludden och Erstavik.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Tätbebyggelsen inom Sicklaön tillhör tätorten Stockholm. Dessutom finns inom kommunen följande tätorter: Boo, Fisksätra, Hästhagen, Kil, Kummelnäs, Saltsjöbaden och Älta.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  2. ^ [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/373921/. Läst 12 maj 2014. 
  3. ^ Svensk uppslagsbok 2 upplagan, del 20 1951, sid 817
  4. ^ Jansson, Alfred (1960). Nacka, kring Nacka Ström 1557-1887. Nacka Kulturnämnd 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Nacka tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden i Sveriges kommuner 1950-2012 enligt indelning 1 januari 2013”. http://www.scb.se/Statistik/BE/BE0101/2012A01x/Be0101Kom_1950_2012.xls. Läst 15 januari 2014. 
  8. ^ Kommunernas befolkningstillväxt 2010-2035 — prognos av SCB på uppdrag av Svenskt Näringsliv, september 2011.

Litteratur: Nackaboken, ges ut en gång om året av Nacka kommun. Kulturhistoriska artiklar och statistik.

BooBoken - Saltsjö-Boo nu och då av Josephson, Öberg Lindevall och Waldton Lézin, 2008.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]