Kurland
- Se även Kurland (olika betydelser).
| Lettlands historia | |
 Denna artikel är en del av en serie |
|
| Tidig historia | |
|---|---|
| Kundakulturen (ca 8000–5000 f.Kr.) | |
| Narvakulturen (ca 5300–1750 f.Kr.) | |
| Stridsyxekulturen (ca 2950-2300 f.Kr.) | |
| Liver och Balterkulturen (ca 2000 f.Kr.-800-talet) | |
| Medeltiden | |
| Skandinavisk koloni i Kurland (650-850-talet) | |
| Kurland, Semgallen, Livland och Lettgallen (800-1200-talet) | |
| Nordiska korståg (1193-1316) | |
| Svärdsriddarorden (1202-1237) | |
| Livländska orden (1237-1561) | |
| Tidigmoderna tiden | |
| Livländska kriget (1558-1583) | |
| Hertigdömet Kurland och Semgallen (1561–1795) | |
| Andra polska kriget (1600-1629) | |
| Svenska Livland (1621–1721) | |
| Polska Livland (1629–1772) | |
| Kurländsk kolonisering (1637-1690) | |
| Karl X Gustavs ryska krig (1656-1661) | |
| Stora nordiska kriget (1700-1721) | |
| Moderna tiden | |
| Guvernement Livland och Kurland (1721/1795–1918) | |
| Östfronten under första världskriget (1914–1918) | |
| Baltiska hertigdömet (1918) | |
| Det självständiga Lettland | |
| Republiken Lettland (1918–1940) | |
| Molotov-Ribbentrop-pakten (1939) | |
| Reichskommissariat Ostland (1941–1945) | |
| Lettiska SSR (1940–1990) | |
| Den sjungande revolutionen (1987–1990) | |
| Lettland (1990/1991–) | |
|
Lettland-portalen |
Kurland, på lettiska Kurzeme, är Lettlands minsta landskap, beläget i väster. I Kurland ligger de två viktiga hamnstäderna Liepaja (ty. Libau) och Ventspils (ty. Windau). Till sevärdheterna hör den gamla hansastaden Kuldīga. Landskapet är huvudsakligen glesbygd, i norra delen skog, mestadels slättland, som högst 213 meter över havet. Den sista resten av den liviska befolkningen bebor nordvästra Kurland.
[redigera] Historia
Historiskt är Kurland benämningen på ett landområde beläget väster och söder om Rigabukten. Området hade tidigare en betydande svensktalande befolkning, varav en återstående rest bebodde ön Runö i Rigabukten ända fram till andra världskriget. Den största befolkningsgruppen vid sidan av letterna utgjordes av balttyskar vilka emellertid överflyttades till Tyskland under och efter andra världskriget. Kurlands norra udde Domesnäs (lett. Kolkasrags) (tyska. "Bakenhof") var ett viktigt landmärke på den stora skandinaviska handelsleden österut till Ryssland via floden Daugava (ty. Düna).
Hertigdömet Kurland var den minsta nation som koloniserade Amerika (Tobago) och Afrika (James Island). Kurland hade en kortlivad koloni på Tobago åren 1654-1659 och sedan 1660-1689, se vidare Kurländsk kolonisering av Amerika.
Hertigdömet Kurland bildades 1561. Det var en feodalstat inom Polen-Litauen, den tyska adeln var den styrande klassen. I hertigdömet ingick även Semgallen. Rikets huvudstad var Mitau (namnet är idag Jelgava). Kurland var ockuperat av Sverige 1701-1709 och styrdes då av en generalguvernör. Karl XII avsåg troligen att införliva detta hertigdöme med det svenska väldet, men slaget vid Poltava ledde till att den ryskvänlige hertigen kunde återvända. Efter detta var Kurland i än högre grad än resten av Polen ett ryskt protektorat och år 1795 införlivades området i Ryssland, där det kvarstod som guvernement fram till 1918. Det kom att ingå i det Baltiska hertigdömet 1918, en tyskstödd statsbildning, som emellertid föll i samband med det tyska nederlaget i första världskriget. Därefter förenades Kurland med omkringliggande lettiskbebodda områden i republiken Lettland. Guvernementet delades i två provinser inom Lettland; Kurland (med huvudstaden Liepaja/Libau) och Semgallen (med huvudstaden Jelgava/Mitau). Dess historia sammanfaller sedan med Lettlands, se Lettlands historia.
Befolkningen bestod 1870 av 675,000 människor. Av dessa var 79 % letter, 8,8 % tyskar, 8 % judar, 1,7 % ryssar, 1 % polacker, 1 % litauer, samt en mindre grupp liver.
