Bengt Nordenskiöld

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bengt Nordenskiöld
Bengt Nordenskiöld, 1941.jpg
Bengt Nordenskiöld som flygstabschef 1941, före en övning som han ledde från sitt flygplan.
Information
Född 6 september 1891
Sundsvall, Sverige
Död 28 januari 1983 (91 år)
Sverige
Begravningsplats Kalmar slottskyrkogård
I tjänst för Sverige
Försvarsgren Flygvapnet
Tjänstetid 1910 - 1954
Grad General
Befäl Flygvapenchef (1942-1954)
Relationer Far till Claes Henrik Nordenskiöld
Farfar till Louise Nordenskiöld
Morfar till Hanno von Liechtenstein

Bengt G:son Nordenskiöld, född 6 september 1891 i Sundsvall, död 28 januari 1983, var svensk flygvapenchef 1942-1954. Han var far till generalmajoren Claes Henrik Nordenskiöld och farfar till Louise Nordenskiöld och morfar till prins Hanno von Liechtenstein.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Bengt Nordenskiöld var son till friherre Gustaf Henrik Nordenskiöld och hans hustru Ester Laura. År 1910 ryckte han in som volontär vid Svea livgarde (I 1), senare genomgick han Krigsskolan i Karlberg och utnämndes till löjtnant 1916. Senare gick han också stabskursen vid Krigsskolan, där han gick ut som etta på sin kurs.[1] Den 28 januari 1928 utnämndes han till kapten i generalstaben. År 1931 genomgick Nordenskiöld en flygspanarutbildning vid F 5 Ljungbyhed, som följdes av en flygförarutbildning 1934. Nordenskiöld utsågs 1936 att arbeta i den nyinrättade Flygstaben under Torsten Friis. År 1937 blev han överste och 1941 utnämndes han till general - den yngste i modern svensk tid - vilket fick stort utrymme i massmedia[1]. År 1938 blev han eskaderchef vid Flygeskadern fram till 1942 då han utnämndes till generallöjtnant och chef för Flygvapnet och senare Flygförvaltningen.

Nordenskiöld var Flygvapnets första flygutbildade chef, vid flottiljbesöken flög han ibland själv med en J 9 flygplan nr 19 kom att bli hans ”personliga” flygplan, det var med detta flygplan han den 18 april 1944 havererade i samband med en start från Ljungbyhed.

När posten som Sveriges överbefälhavare skulle tillsättas 1951, var Nordenskiöld en av de kandidater som övervägdes av regeringen. Enligt Tage Erlanders dagboksanteckningar föll han bort på grund av häftigt temperament och en benägenhet att göra egna utrikespolitiska uttalanden.[2] Ny överbefälhavare blev istället armégeneralen Nils Swedlund.

Det var på den tiden vanligt att höga militära chefer i samband med pensioneringen befordrades en grad. Sista juni 1954 skulle Nordenskiöld avgå med pension, men redan 1 april utnämndes han till general, en unik hedersbetygelse.

Än idag lever Nordenskiölds namn kvar. Vid en högtidlig ceremoni i augusti 2005 fick den svenska militärcampen i Termez, Uzbekistan sitt nya namn - "Camp Nordenskiöld". Namnet har valts för att hedra minnet av Bengt G:son Nordenskiöld.[1]

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Nordenskiöld gifte sig 1916 med Dagmar Werner och fick två barn, Claes-Henrik född 1917, som också blev flyggeneral, och Brita född 1919. Marie-Louise Lambert- Meuller blev 1934 hans andra fru, men äktenskapet blev barnlöst. Han dog den 28 januari 1983 och ligger begravd på Kalmar slottskyrkogård i sällskap av sina föräldrar och sedermera sina båda barn.[1]

Militär karriär[redigera | redigera wikitext]

  • 1916 - Löjtnant
  • 1928 - Kapten
  • 1934 - Överstelöjtnant
  • 1937 - Överste
  • 1941 - Generalmajor
  • 1942 - Generallöjtnant
  • 1954 - General

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Nordenskiöld, Louise (11 september 2006). ”Bengt Nordenskiöld (1891 - 1983)” (PDF). Nordenskiöld.se. http://www.nordenskiöld.se/DownloadableContentHandler.ashx?mediaId=a740886e-5d12-4cbb-bad5-1e46e3bea129. Läst 12 december 2009. 
  2. ^ Agrell, Wilhelm (2002). Svenska förintelsevapen. Lund: Historiska Media. sid. 281. ISBN 91-89442-49-0. ”Som källa anges Tage Erlander, Dagböcker 1950-1951 (2001), s. 218 f.” 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]