Birger Johansson
Per Birger Johansson, född 3 november 1887 i Åby-Klippan, Kristianstads län, död 5 december 1975, var en svensk diplomat.
Biografi
Johansson tog studentexamen i Helsingborg 1907 och kansliexamen i Lund 1910. Han tjänstgjorde vid Utrikesdepartementet (UD) 1911 och var attaché i Helsingfors 1912 och Hamburg 1913. Johansson var tillförordnad andre sekreterare 1914, tjänstgjorde i Petrograd 1916, var tillförordnad vice konsul i Narvik 1917, tillförordnad konsul i Vasa 1918, Rouen 1918 och Mariehamn 1919. Han var chef för arvs- och ersättningsbyrån vid rättsavdelningen vid UD 1923, konsul Reval 1925, legationsråd i Moskva 1927, byråchef vid UD 1929, utrikesråd och chef för personal- och administrativa avdelningen vid UD 1931, envoyé i Riga, Reval och Kaunas 1935, chef för UD:s B-avdelning 1941 och envoyé i Belgrad 1948-1953.[1]
Johansson gifte sig 1917 med Signe Thornquist (född 1888).[1] Han var far till Göran Thornquist (1922-1984).
Utmärkelser
Svenska utmärkelser
- Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 11 november 1952.[2]
- Kommendör av första klassen av Nordstjärneorden, 15 november 1937.[3]
- Riddare av Nordstjärneorden, 1925.[4]
Utländska utmärkelser
- Innehavare av första klassen av Estniska Vita stjärnans orden, tidigast 1940 och senast 1942.[5][6]
- Storkorset av Finlands Lejons orden, tidigast 1945 och senast 1947.[7][8]
- Storkorset av Isländska falkorden, tidigast 1947 och senast 1950.[8][9]
- Storkorset av Jugoslaviska Fanans orden, tidigast 1950 och senast 1955.[9][2]
- Storkorset av Lettiska Tre Stjärnors orden, tidigast 1931 och senast 1940.[10][5]
- Storkorset av Litauiska Storfurst Gediminas orden, tidigast 1940 och senast 1942.[5][6]
- Riddare av storkorset av Nederländska Oranien-Nassauorden, tidigast 1945 och senast 1947.[7][8]
- Storkorset av Norska Sankt Olavs orden, tidigast 1945 och senast 1947.[7][8]
- Storkorset av Ungerska republikens förtjänstorden, tidigast 1947 och senast 1950.[8][9]
- Storkorset av andra klassen av Mexikanska Aztekiska Örnorden, tidigast 1950 och senast 1955.[9][2]
- Storofficer av Belgiska Kronorden, tidigast 1947 och senast 1950.[8][9]
- Storofficer av Bulgariska Civilförtjänstorden, tidigast 1947 och senast 1950.[8][9]
- Kommendör av första klassen av Finlands Vita Ros’ orden, tidigast 1931 och senast 1940.[10][5]
- Storofficer av Italienska republikens förtjänstorden, tidigast 1955 och senast 1962.[2][1]
- Storofficer av Rumänska kronorden, tidigast 1931 och senast 1940.[10][5]
- Kommendör av Franska Hederslegionen, tidigast 1947 och senast 1950.[8][9]
- Officer av Franska Hederslegionen, tidigast 1945 och senast 1947.[7][8]
- Innehavare av tredje klassen av Finska Frihetskorsets orden, tidigast 1921 och senast 1925.[11][12]
- Officer av Tjeckoslovakiska Vita lejonets orden, tidigast 1925 och senast 1931.[12][10]
Referenser
- ^ [a b c] Harnesk, Paul, red (1962). Vem är vem? 1, Stor-Stockholm (2. uppl.). Stockholm: Vem är vem. sid. 647-648. Libris 53509. http://runeberg.org/vemarvem/sthlm62/0671.html
- ^ [a b c d] Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1955
- ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1940bih
- ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1931bih
- ^ [a b c d e] Kungl. Maj:ts Beskickningar till främmande makter. i Sveriges statskalender 1940
- ^ [a b] Tjänstemän i disponibilitet eller över stat. i Sveriges statskalender 1942
- ^ [a b c d] Tjänstemän i disponibilitet eller över stat. i Sveriges statskalender 1945
- ^ [a b c d e f g h i] Tjänstemän i disponibilitet eller över stat. i Sveriges statskalender 1947
- ^ [a b c d e f g] Kungl. Maj:ts Beskickningar till främmande makter. i Sveriges statskalender 1950
- ^ [a b c d] Kungl. Utrikesdepartementet. i Sveriges statskalender 1931
- ^ Svenska Generalkonsuler, Konsuler och Vicekonsuler. i Sveriges statskalender 1921
- ^ [a b] Kungl. Utrikesdepartementet. i Sveriges statskalender 1925
Företrädare: Patrik Reuterswärd |
Sveriges sändebud i Lettland Sidoackrediterad i Estland och Litauen 1935–1940 |
Efterträdare: Lars Grundberg Sveriges sändebud i Estland 1991-1995 |
Efterträdare: Lars Fredén Sveriges sändebud i Lettland 1989-1992 | ||
Efterträdare: Lars Magnuson Sveriges sändebud i Litauen 1991-1994 | ||
Företrädare: Gunnar Reuterskiöld |
Sveriges sändebud i Jugoslavien 1948–1953 |
Efterträdare: Ole Jödahl |
- Män
- Födda 1887
- Avlidna 1975
- Sveriges ambassadörer i Lettland
- Sveriges ambassadörer i Estland
- Sveriges ambassadörer i Litauen
- Sveriges ambassadörer i Serbien
- KmstkNO
- KNO1kl
- RNO
- Mottagare av Vita stjärnans orden
- Mottagare av Finlands Lejons orden
- Mottagare av Isländska falkorden
- Mottagare av Jugoslaviska Fanans orden
- Storkorset av Tre Stjärnors orden
- Mottagare av Storfurst Gediminas orden
- Storkorset av Oranien-Nassauorden
- Mottagare av Ungerska republikens förtjänstorden
- Mottagare av Mexikanska Aztekiska Örnorden
- Mottagare av Belgiska Kronorden
- Mottagare av Bulgariska Civilförtjänstorden
- KFinlVRO1kl
- Mottagare av Italienska republikens förtjänstorden
- Storofficerare av Rumänska kronorden
- Kommendörer av Hederslegionen
- Officerare av Hederslegionen
- FFrK
- Mottagare av Vita lejonets orden