Centurion (stridsvagn)
Centurion är en brittisk stridsvagn som utvecklades under andra världskriget. Den började levereras i slutet av kriget men kom inte i strid. Den framsynta konstruktionen var väl lämpad för uppgradering och modernisering vilket utgjorde en viktig faktor för modellens långa livslängd. Vagnen anskaffades av många länder och kom att bli en av de vanligaste stridsvagnsmodellerna världen över. Centurion ingick i det svenska försvaret från 1953 till dess att den successivt ersattes av tyska Leopard 2 (Strv 121 och Strv 122). De sista togs ur tjänst 2000. Centurion använde så sent som 2006 i Israel-Libanon kriget, men då i starkt modifierade versioner.
Innehåll |
Centurion i Sverige [redigera]
| Strv 81 | |
|---|---|
| Vikt: | 50 000 kg |
| Längd: | 9,62 m (7,55 m utan kanon) |
| Bredd: | 3,37 m |
| Höjd: | 2,94 m |
| Max hastighet: | 35 km/h |
| Bränslekapacitet: | 550 liter |
| Motor: | Bensin - Rolls Royce Meteor Mk 4B 650 hk |
| Besättning: | 4 man |
| Beväpning: | 8,4 cm kanon 2 st 8 mm Ksp m/39 |
| Tillverkare: | Leyland, British Ordnance och Vickers |
| Strv 101 | |
| Vikt: | 52 000 kg |
| Längd: | 9,85 m (7,60 m utan kanon) |
| Bredd: | 3,40 m |
| Höjd: | 3,00 m |
| Max hastighet: | 35 km/h |
| Bränslekapacitet: | 1035 |
| Motor: | Bensin - Rolls Royce Meteor Mk 4B 650 hk |
| Besättning: | 4 man |
| Beväpning: | 10,5 cm högtryckskanon 2 x 8 mm ksp |
| Tillverkare: | Leyland, British Ordnance och Vickers |
| Strv 102 | |
| Vikt: | 50 000 kg |
| Längd: | 9,62 m (7,55 m utan kanon) |
| Bredd: | 3,37 m |
| Höjd: | 2,94 m |
| Max hastighet: | 35 km/h |
| Bränslekapacitet: | 950 l |
| Motor: | Bensin - Rolls Royce Meteor Mk 4B 650 hk |
| Besättning: | 4 man |
| Beväpning: | 10,5 cm högtryckskanon 2 x 8 mm ksp |
| Tillverkare: | Leyland, British Ordnance och Vickers |
| Strv 104 | |
| Stridsvikt: | 54 000 kg |
| Längd: | 9,854 m (med kanonen framåt) 7,823 m (vagnskroppen) |
| Bredd: | 3,39 m |
| Höjd: | 3,009 m |
| Marktryck: | 0,6 kg/cm² |
| Max hastighet: | 45-50 km/h (väg) |
| Hindertagningsförmåga: | 0,914 m |
| Dikestagesförmåga: | 3,3 m |
| Lutning: | 60 % |
| Sidlutning: | 40 % |
| Bränslekapacitet: | 1200l |
| Pansar: | 17-152 mm |
| Motor: | Teledyne Continental AVDS 1790 2DC V12 |
| Besättning: | 4 man |
| Beväpning: | 10,5 cm L7 kanon 2 st 7,62 mm Ksp |
| Tillverkare: | ? |
Direkt efter andra världskriget stod det klart att den brokiga stridsvagnsparken var föråldrad. Kungliga arméförvaltningen (KAF) kom efter inventering och utredning fram till att det kostnadseffektivaste alternativet var nyanskaffning av den brittiska stridsvagnen Centurion Mk III, som dessutom ansågs vara möjlig att uppgradera i framtiden. Svaret på förfrågan blev dock att ingen leverans kunde ske innan Storbritanniens egna behov var täckta, vilket räknades ta mellan fem och femton år varför bland annat den franska AMX-13 testades, men ÖB general Nils Swedlund, ville hellre ha en stridsvagn med kraftigare pansar för att klara av hotet från taktiska atomvapen varför projekt KRV inleddes. Den 1 december 1952 ändrade sig britterna av hänsyn till handelsbalansen och i årsskiftet 1952/1953 fattades överraskande beslutet av försvarsminister Torsten Nilsson att köpa Centurionvagnar, varvid både KAF och arméchefen – general Carl August Ehrensvärd förbigicks. CA Ehrensvärd hade varit kritisk till Centurion och hävdat att den var "väl tung för svenska förhållanden och dyrbar, även i drift". En order om 80 vagnar lades i januari 1953 av modellen Centurion Mk III. De första vagnarna kom till Sverige den 2 maj 1953 direkt från brittiska mob-förråd. Stridsvagnarna levererades till Skånska pansarregementet (P 2) under beteckningen Strv 81. Beteckningen 81 visar på att det var den första stridsvagnen med kaliber över 80 mm. 1955 inköptes ytterligare 160 Centurioner, och nu av versionen Mark V för att uppgradera brigaderna med modernare vagnar. Dessa vagnar var styrkan i pansarbrigaderna fram till början av 1960-talet. 1958 beslutades om inköp av 110 Centurion Mk X i väntan på att strv 103 skulle kunna levereras. 1964-1966 blev samtliga Centurionvagnarna av versionerna Mark III och V ombyggda, modifierade och fick beteckningen Strv 102 och var därmed inte fullt så långt bakom strv 101 nivåmässigt.
1980 fattade armén beslut om att börja skrotningen av Centurionvagnarna i syfte att ersätta dem med en ny svensktillverkad stridsvagn, Stridsvagn 2000. Beslutet upphävdes i samband med försvarsbeslutet 1982 i väntan på den nya vagnen och det visade sig vara tur, för senare på 1980-talet beslutade regeringen att ingen ny vagn skulle köpas före år 2000. Istället utfördes mellan 1983 och 1987 "”torn-REMO" (REnovering och MOdifiering) där riktmaskineriet fick nya gyron, riktdon och elektronikdelar för ökad precision, ny eldledning med laseravståndsmätare och måldator, mörkerstridsutrustning inkluderande 71 mm Lyran lyskastare samt termoskydd över eldrör, avgasrör och ljuddämpare. Dessutom förstärktes frontpansaret på strv 102 för att få samma skydd som strv 101. Slutligen fick samtliga vagnar, bland de första i världen, aktivt pansar från FFV Ordnance till skydd mot pansarspränggranater. Samtidigt med REMO fick 80 st strv 102 dessutom ett nytt motorpacket bestående av en Continental dieselmotor och en automatlåda från Allison. Dessa vagnar med betydligt större rörlighet och enklare underhåll fick beteckningen strv 104. Innan det stod klart att köpet av strv 122 skulle kompletteras med den enklare strv 121 fanns prototypen klar för en sista uppgradering av Centurion i form av strv 105, men detta skrinlades när Leoparden började levereras.
Förutom stridvagnarna i de reguljära förbanden har ett antal försöksvagnar funnits. Det gjordes mängder av försök med Centurionstridsvagnen. Den provades bland annat som pansarvärnsrobotfordon, broläggare och schaktmaskin. I mitten av 1980-talet anskaffas trettio kopior på den sovjetiska minvälten KMT-4, vilket gjorde att vissa Centurioner fick anta rollen som minröjare.
I början av 1990-talet inköptes 16 begagnade Centurioner Mk 7 i nyskick från Schweiz (á 10.000 SFr) för att användas i analyser av skydd och verkan. Dessa stationerades huvudsakligen på FMV i Karlsborg. Vid utprovningen av det svenskutvecklade ballistiska skyddet till Strv 122 framkom behovet av en mobil 12 cm kanon, varför lösningen blev att klämma in en 12 cm L44:a i en av testvagnarna. Denna Centurion är fortfarande i bruk (2009) som skjutrigg och är troligen världens enda Centurion med så tung beväpning?
Versioner [redigera]
- Stridsvagn 81
80 st Mk III (lev 1953) och 160 st Mk V (lev 1955) med 84mm kanon och instrumenteringen i engelska enheter. Skruvgäng i icke NATO-standard.
- Stridsvagn 101
110 st vagnar av typen Centurion Mk X med gyrostabiliserad 10,5 cm kanon, bättre frontpansar (120 mm pansarstål i stället för 76 mm), drivmedelstank ökad från 540 till 1000 liter, golv i tornet, skruvgäng av NATO-standard samt instrumentering i metriska enheter levererades 1959-1960. Den svenska beteckningen blev Strv 101 då det var den första stridsvagnen med kaliber över 10 cm.
- Stridsvagn 102
Under perioden 1964-1966 ombeväpnades samtliga 240 Strv 81 med 10,5 cm kanon, utrustades med två Ra 421 och gavs beteckningen Strv 102.
- Stridsvagn 101R
Stridsvagn 101 genomgick i början av 1980-talet REMO och fick tillägget R
- Stridsvagn 102R
Stridsvagn 102 genomgick i början av 1980-talet REMO och fick tillägget R
- tilläggsskydd extra pansar för att nå samma skydd som strv 101, och reaktivt pansar med ökad skyddsnivå.
- Stridsvagn 104
80 vagnar av typen Strv 102 som i tillägg till REMO under åren 1984-1986 uppgraderades med ny dieselmotor och automatväxellåda för väsentligt ökad rörelseförmåga och kom att tilldelas Kristianstadsbrigaden (PB 26) med beteckningen till Strv 104.
- Stridsvagn 105
Stridsvagn 102R uppgraderad med bland annat med nytt fjädringssystem till bandaggregatet, IRV-sikte och ny förarlucka. Endast byggd som prototyp. Togs fram för komplettera den stridsvagn som skulle väljas i samband med FMV:s upphandling av ny stridsvagn, i början av 90-talet.
- Stridsvagn 106
Stridsvagn 101R uppgraderad med bland annat ny fjädring, etc. Dock aldrig byggd.
- Bärgningsbandvagn 81
Är en bärgningsbandvagn först och främst till stridsvagn 81, 101, 102 och 104
Avveckling [redigera]
I samband med att Stridsvagn 121 skulle levereras till Sverige 1994[1] och beslutet om anskaffning av Stridsvagn 122 var taget,[2] började de kvarvarande Strv 101 och Strv 102 att utrangeras 1992 i väntan på skrotning. Kvar fanns 80 stycken Strv 104 vid Kristianstadsbrigaden (PB 26), dock skulle denna brigad avvecklas 1994. I samband med denna avveckling kom 60 stycken av Kristianstadsbrigadens stridsvagnar att överföras 1992 till Södermanlandsbrigaden (MekB 10), där de var i tjänst fram till 1994, då de överfördes till Gotland för att uppgradera och modernisera Gotlandsbrigaden (MekB 18). Stridsvagnarna kom att tjänstgöra vid Gotlandsbrigaden till 2000-års försvarsbeslut, då stridsvagnsutbildningen upphörde vid brigaden och Stridsvagn 104 utrangerades och skrotades.[3][4][5]
Centurion i världen [redigera]
Första gången den sattes in i strid var i Koreakriget
Centurion har bland annat använts i följande krig
- Koreakriget
- Suezkrisen
- Kriget 1965 i Indien
- Sexdagarskriget
- Jom Kippur-kriget
- Vietnamkriget
- Inbördeskriget i Angola
- Gulfkriget
versioner [redigera]
Referenser [redigera]
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Centurion tank, 10 mars 2010.
- Noter
- ^ fmv.se-Leopard 2 - Stridsvagn 121 Läst 11 mars 2010
- ^ fmv.se-Leopard 2 - Stridsvagnssystem Läst 11 mars 2010
- ^ Södermanlands regemente 1973-2005, Bo Henrickson och C.V Sandberg, Kungliga Södermanlands regementets officerares kamratförening ISBN 91-631-8864-3 s.230-231
- ^ fmv.se (2000-02-03) FMV avvecklar gamla stridsvagnar Läst 17 mars 2010
- ^ fmv.se (2000-07-28) FMV avvecklar gamla stridsvagnar Läst 18 mars 2010
Externa länkar [redigera]
- Pansarmuseet - Stridsvagn 81, 101, 102, 104, 105
- ointresse/pansar
- Wikimedia Commons har media som rör Centurion (stridsvagn)
|
|||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||
