Dromedar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Dromedar
domesticerad[1]
07. Camel Profile, near Silverton, NSW, 07.07.2007.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Partåiga hovdjur
Artiodactyla
Familj Kameldjur
Camelidae
Släkte Kameler
Art Dromedar
C. dromedarius
Vetenskapligt namn
§ Camelus dromedarius
Auktor Linné, 1758
Utbredning
Utbredningsområde
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Dromedar, camelus dromedarius, eller enpucklig kamel är en art som hör till familjen kameldjur (Camelidae) och släktet kameler tillsammans med baktrisk kamel. Dromedaren har en större utbredning över Afrika och Asien som last- och riddjur. Den introducerades även i Australien. Vilda former av arten är däremot utdöd. Namnet kommer av det grekiska ordet δρομάς (dromás) som betyder springande.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

De två arter kameler som finns har sitt ursprung i Asien. Dromedar är lätt att skilja från baktrisk kamel eftersom den bara har en puckel.[2] Vuxna dromedarers kroppslängd ligger mellan 2,3 och 3,4 meter, mankhöjden mellan 1,8 och 2,3 meter och vikten mellan 300 och 700 kilogram. Svansen är med en längd av cirka 50 centimeter jämförelsevis kort. Pälsen är oftast sandfärgad men det förekommer även andra färger från vitaktig till extremt mörkbrun. Djurets hjässa, nacke, hals och rygg är täckt med långa hår.

Dessa djur har en lång hals och ett långsträckt huvud. Överläppen är kluven och de springformiga näshålorna går att sluta. Dromedaren har tydligt långa ögonfransar. Större broskansamlingar finns på bröstbenet, armbågsleden, handloven och knäet. Fötterna har som hos alla kameldjur två tår. Även djurets mage är som hos de andra arterna delad i flera kamrar.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Arten lever i hela Nordafrika, dit den infördes av Perserna på 500-talet f.Kr. då de erövrade Egypten. Den sydliga gränsen ligger ungefär en grad söder om ekvatorn. Utbredningsområdet fortsätter över Arabiska halvön och Sydvästasien till västra Indien. Den norra gränsen ligger i Turkestan. Där och i Anatolien lever dromedaren bredvid kamelen.

Mindre populationer introducerades på Balkan, i Sydvästafrika och på Kanarieöarna. Mellan 1840 och 1907 flyttades många dromedarer till Australien som bruksdjur. Flera individer blev frisläppt eller rymde från sina ägare. Deras avkomlingar lever idag i Australiens centrala regioner. Denna grupp består idag av cirka 1 miljon individer och är den största och enda populationen av vild levande dromedar.[3] Dessa kameldjur orsakade större skadegörelser under letandet efter vatten och även föroreningar av ursprungsbefolkningens vattenreservoar har förekommit.[4] En population som introducerades i sydvästra USA utrotades under början av 1900-talet.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Dromedaren är främst aktiv på dagen. Vilda individer lever oftast i flockar som bildas av en hanne, flera honor och deras ungar. Unga hannar bildar ibland ungkarlsgrupper med lös sammanhalt som ofta upplösas efter kort tid. Då och då förekommer strider mellan hannarna om en bättre plats i hierarkin. Under striden bitar individerna varandra eller utdelar spark.

Liksom andra kameldjur äter dromedaren uteslutande växter. Angående vegetabiliska ämnen är den opportun, den livnär sig till och med av växter med taggar eller med högre salthalt. Födan tuggas i början lite grann innan den hamnar i förmagen. Dromedaren tuggar om före den egentliga ämnesomsättningen vad som påminner om matsmältningen hos idisslare (Ruminantia) men släktskapet till dessa djur är bara avlägset. Det antas att likheterna uppkom genom konvergent evolution. En tydlig skillnad är att dromedarens förmage har körtlar. Dromedaren kan klara sig utan vatten i 1-2 veckor och kan dricka uppåt hundra liter vid samma tillfälle. Arten kan vid god tillgång på föda spara fett i sin puckel och på så sätt lagra energi till perioder med sämre födotillgång.

Parningen är ofta kopplad till regnperioden. Dräktigheten varar i 360 till 440 dagar och sedan föds vanligen ett enda ungdjur, sällan tvillingar. Nyfödda dromedarer är bra utvecklade och kan vanligen gå efter första dagen i livet. Honan sköter ungdjuret ett till två år, digivning sker 1 till 1,5 år. Två år efter födelsen kan honan para sig på nytt.

Könsmognaden infaller för honor efter 3 år och för hannar efter 4 till 6 år. Livslängden för en dromedar är runt 25 år, men de kan i vissa fall bli upp till 50 år gamla.

Dromedar och människor[redigera | redigera wikitext]

Föremål från Irak som avbildar en dromedar, 900-talet.
En karavan med dromedarer i Algeriet.

Vilda dromedarer[redigera | redigera wikitext]

Det är inte känt var de vilda dromedaren levde och när de dog ut. På grund av det minimala antalet av fynd och möjligheten att korsa dromedar med kamel antar några zoologer att det aldrig fanns vilda dromedarer. Å andra sidan finns några tecken som styrker de vilda dromedarers existens. På Arabiska halvön hittades 3000 år gamla grottmålningar som troligen visar jakten på vilda individer. Ett ben av en underkäke som upptäcktes i Saudiarabien är enligt dateringen 7000 år gammalt, vad enligt uppskattningen ligger före artens domesticering. Under pleistocen levde i Nordafrika flera liknande kameldjur som dog ut för cirka 5000 år sedan eller något tidigare. De flesta av fossilen räknas till den utdöda arten Camelus thomasi.

Domesticerade dromedarer[redigera | redigera wikitext]

Tidpunkten för artens domesticering är inte helt utredd. Det antas att tämjandet på Arabiska halvön skedde för 4000 till 3000 år sedan. Orsaken var troligen dromedarens mjölk. I Somalia hölls dromedarer även idag huvudsakligen som mjölkproducent.[5] Senare uppkom i större utsträckning användningen av djurets kött, ull och skinn som förarbetas till läder. Även dromedarens torkade spillning brukas i regioner med brist på andra naturresurser som bränsle. Fram till cirka 1500 år för Kristus nyttjades bara åsnan som riddjur i dessa områden där kameldjuren hör hemma. För kameldjuren saknades i början en bra sadel. Denna sadel utvecklades mellan 1300 och 100 f. Kr. av olika nomadiska arabiska folk. Den fördelade vikten som i genomsnitt ligger vid 250 kg jämt på djurets rygg. Sadeln har efter 2000 år närapå sin ursprungliga form.[6]

Det finns två varianter av sadlar. Den första sitter på en ställning av trä som placeras på puckeln och den andra lättare varianten placeras på puckelns framkant. Hos den sistnämnda hänger ryttarens ben inte ner utan de vilar på dromedarens (eller kamelens) hals.

I Nordafrika uppkom dromedaren jämförelsevis sent som bruksdjur. Arten var här mindre representativ före vår tidräkning. På grund av den fortskridande ökenspridningen blir dromedaren allt vanligare i regionen medan nötkreaturen minskar i betydelse.

Idag skiljs mellan olika raser som brukas för olika ändamål, till exempel last-, bergs- och tävlingsdjur. Särskild betydelse har dromedaren för beduinerna i Sahara och arabiska öknar. Med hjälp av det tålmodiga djuret upprättades viktiga handelsvägar genom svåra ökenområden (till exempel Olibanumvägen från Saudiarabien till Medelhavet) som ökade förmögenheten hos alla handelspartner.

Dromedaren brukas sedan ungefär 2900 år inom militären som riddjur.[7]

Dromedaren är "landskapsdjuret" för provinsen Baluchistan i Pakistan.[8]

Dromedarer används också i kamelkapplöpning och för beridna militära enheter.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 27 mars 2011.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Wilson & Reeder (red.) Mammal Species of the World, 2005, Camelus dromedarius
  2. ^ Nationalencyklopedin. ”Dromedar”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/dromedar. Läst 26 augusti 2010. 
  3. ^ Feral Camel, Northern Territory Government (engelska), läst 25 november 2009.
  4. ^ Scharfschützen erlegen Dromedare, ORF News (tyska), läst 13 december 2009.
  5. ^ Bernstein, W. (2009) s. 56
  6. ^ Bernstein, W. (2009) s. 56-57
  7. ^ Das vorislamische Arabien, www.politische-bildung-brandenburg.de, s. 58 (tyska)
  8. ^ ”Symbols of Balochistan”. http://forum.urduworld.com/f109/symbols-balochistan-311335/. Läst 7 november 2010. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ronald M. Nowak: Walker’s mammals of the world. 6 upplaga. Johns Hopkins University Press, Baltimore 1999, ISBN 0-8018-5789-9. sid. 1078-1081
  • E. Mukasa-Mugerwa: The Camel (Camelus Dromedarus): A Bibliographical Review. International Livestock Centre for Africa, Addis Abeba 1982. Online
  • William Bernstein: A Splendid Exchange – How Trade shaped the World, Atlantic Books, London 2009, ISBN 978-1-84354-803-4

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]