Kameler

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Camelus
07. Camel Profile, near Silverton, NSW, 07.07.2007.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Partåiga hovdjur
Artiodactyla
Familj Kameldjur
Camelidae
Släkte Kameler
Camelus
Vetenskapligt namn
§ Camelus
Auktor Carl von Linné, 1758
Arter
Kamel i Mongoliet.
Kamel i Mongoliet.
Hitta fler artiklar om djur med

Kameler[källa behövs] (Camelus) är ett släkte inom familjen kameldjur med två nu levande arter: baktrisk kamel[källa behövs] (Camelus bactrianus) och dromedar (Camelus dromedarius), som framför allt förekommer i centrala och östra Asien, respektive i västra Asien. Till Camelus förs även de tre arterna Camelus gigas, Camelus hesternus och Camelus sivalensis som endast är kända genom fossil.

Utseende och anatomi[redigera | redigera wikitext]

Allmänt[redigera | redigera wikitext]

Kameler skiljer sig från kameldjuren i Nya världen genom sin storlek och sina pucklar. Dromedaren har en puckel, och den baktriska kamelen har två. Kroppslängden ligger mellan 225 och 345 centimeter, mankhöjden ligger mellan 180 och 230 centimeter, och vikten mellan 300 och 700 kilogram. Dessutom har de en svans med 35 till 55 centimeters längd, vilket är jämförelsevis kort. Pälsens färg varierar mellan mörkbrun, beige och sandgrå. Dromedarens päls är relativ kort men den baktriska kamelen har över vintern en lång päls. Under våren byts pälsen ut och djuret har under dessa månader ett rufsigt utseende.

Som alla kameldjur har de bara två tår per fot, och bara två leder av tån når marken. De har inga hovar, utan böjda naglar som bara skyddar fotens främre kant. Under hela foten finns en elastisk fotsula som består av bindväv.

Dessa djur har en lång hals och ett långsträckt huvud. Den övre läppen är kluven i två delar. Som skydd mot extrema väderförhållanden har ögonen stora ögonlock med långa ögonfransar och näsborrarna går att stänga. Liksom hos andra kameldjur är deras mage delad i flera kamrar som omsätter den vegetariska födan bättre. De är dock inte idisslare.

Biologisk anpassning till värme och kyla[redigera | redigera wikitext]

Kameler lagrar fett i pucklar som energireserv. När fettet sedan förbränns i kroppen bildas mer än 1 gram vatten per gram fett. Detta sker genom kemisk reduktion av fettet med hjälp av syre. Detta är bakgrunden till missuppfattningen att kameler skulle ha vatten i sina pucklar. Denna möjlighet att omvandla fett till vatten gör att kameldjuren kan klara sig långa tider utan vatten. Denna uthållighet beror dock inte enbart på pucklarna. Deras blodceller har en oval form, till skillnad från andra däggdjur som har cirkulära. På så sätt kan de bibehålla en cirkulation i lägen då de annars skulle ha blivit uttorkade. Dessutom kan deras celler lättare stå emot höga osmotiska tryck[1] utan att få interna bristningar till följd av de stora stora mängder vatten (100-150 liter) som de kan dricka vid ett tillfälle.[2]

Kameler klarar av stora skillnader i kroppstemperaturen. Kroppstemperaturen kan variera mellan 34 °C nattetid och 41 °C dagtid. När kroppstemperaturen överstiger 41 °C börjar de svettas. Denna övre temperaturgräns nås oftast inte i milda klimat och därför kan de ofta klara sig helt utan att svettas under dagen. De klarar dessutom att svettas bort 20-25 procent av sin kroppsvikt, vilket kan jämföras med de flesta andra däggdjur som blir uttorkade redan efter 3-4 procent. Deras blod fortsätter vara hydrerat till dess de förlorat 25 procent av kroppsvikten.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Av världens 14 miljoner dromedarer lever merparten i Somalia (7 miljoner), Sudan (3,3 miljoner), Mauretanien och dess grannländer.[3] Vilda former av dromedar är utdöd, troligtvis omkring Kristi födelse. Det är dock omstridd om vilda dromedarer har existerat.[källa behövs] Det är även möjlig att det funnits en gemensam vild stamfader för dromedar och baktrisk kamel.

Den största förvildade antalet dromedarer finns i Australien, dit den införts för transporter under 1800-talet och början av 1900-talet. Antalet växer med cirka 11 procent per år, och skyddsjakt genomförs i södra Australien för att kontrollera antalet.[källa behövs]

Baktriska kameler förekommer i en tiondel så stort antal, varav de flesta är tamboskap (cirka 1,4 miljoner). Enligt uppskattningar förekommer cirka 1 000 vilda baktriska kameler i Kina och i Gobiöknen i Mongoliet.[4]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Kameler lever i några av de torraste områden på jorden,och tillhör de få stora däggdjur som har förmåga att överleva i öken.

Arterna är aktiva på dagen och i naturen bildar de grupper som består av en hane, flera honor och deras ungdjur. Unga hanar som lämnat sådana grupper sammansluter sig ibland till egna grupper. För rätten att leda en grupp med honor uppstår ibland häftiga strider mellan hanarna.

Föda[redigera | redigera wikitext]

Kamel i Kina.

Kameler livnär sig huvudsakligen på gräs. De har även förmåga att äta växter med taggar samt växter som är rika på salt. I nödsituationer händer det att de äter ben, hud och kött eller till och med tyg.

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Efter den jämförelsevis långvariga dräktigheten som varar i 360 till 440 dagar föder honan normalt en enda kalv som är långt utvecklat och kan gå efter några timmar. Efter cirka ett år sluter honan att ge di och efter två eller tre år är ungdjuret könsmoget. Arterna i släktet blir mellan 40 och 50 år gamla.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Evolution[redigera | redigera wikitext]

Fossil tyder på att de nutida arterna av Camelus härstammar från Nordamerika där de utvecklades under paleogenperioden. Sedan spred de sig till Asien. Det förekommer olika uppgifter om när Camelus domesticerades. Beroende på användningsområde utvecklades olika raser. De tama baktriska kamelerna delas vanligen i tre raser, den första från Astrachan, den andra från Burjatien och Mongoliet och den tredje från Kazakstan. För dromedar finns ett stort antal raser.

Hybrider[redigera | redigera wikitext]

Dromedarer har en puckel och tunn päls, medan baktriska kameler har två pucklar och tjockare päls. Kameler och dromedarer kan föröka sig med varandra, och avkomman blir fruktsam med båda arter.[5][6] En sådan hybrid kallas bukhts och blir större än både föräldrarna, och får en puckel. En sådan hona kan sedan korsas med en baktrisk kamel eller dromedar.

Det har även förekommit försök att korsa dromedarer och lamadjur. På engelska kallas ett sådant djur för cama efter camel och lama. Det går bara att korsa en dromedarhanne och en lamahona, men det måste ske med provrörsbefruktning eftersom dromedaren är sex gånger större än lamadjuret.

Kameler och människan[redigera | redigera wikitext]

Vid spaningsuppdrag kan det fortfarande förekomma att kameler och dromedarer används. På bilden ses FN-soldater i Eritrea.

Kameler används som rid- och dragdjur, liksom för mat, mjölk, ull och läder. I norra Kenya konsumeras även dromedarens blod som en källa av järn, vitamin D, salt och mineraler. Dromedaren används i Afrika, kamelen i norra och östra Asien.

Både dromedarer och kameler har använts i krig, bland annat i kamelkavalleri. Dromedarer har historiskt varit en viktig del av krigföringen i Mellanöstern. En dromedar kan springa i upp till 60 kilometer i timmen korta sträckor och klara av att springa 40 kilometer i timmen under längre sträckor. Deras klövar är dessutom inte lika känsliga som hästhovar och kan därför ta sig fram i steniga områden utan att skadas.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Unique properties of the camel erythrocyte membrane, National Center for Biotechnology Information, 5 april 1975
  2. ^ Dromedary, Hannover Zoo, besökt 8 januari 2008
  3. ^ FAOSTAT 2005 av FAO (FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation)
  4. ^ Wild Bactrian Camel, Animal Info
  5. ^ Alfred Brehm, Djurens liv II, Malmö 1929, s. 18
  6. ^ Bilder på korsningar av dromedar och kamel