Åsna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Åsna
Status i världen: Husdjur
Åsna
Åsna
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Uddtåiga hovdjur
Perissodactyla
Familj Hästdjur
Equidae
Släkte Hästar
Equus
Art Afrikansk vildåsna
E. africanus
Underart Åsna
E. a. asinus
Vetenskapligt namn
§ Equus africanus asinus
Auktor (Linné, 1758)
Synonymer
  • Equus asinus
  • Equus asinus asinus
  • Tamåsna
Åsnesto med föl.
Åsnesto med föl.
Hitta fler artiklar om djur med

Åsna (Equus africanus asinus)[1][2] är den domesticerade formen av afrikansk vildåsna (Equus africanus). Djuret började domesticeras för omkring 5000-6000 år sedan, förmodligen i Egypten och Mesopotamien [3][4] Därifrån har den introducerats till många delar av världen och fyller än idag en viktig roll som arbetsdjur, speciellt i utvecklingsländer. Åsnan uppträder i en mycket stor mängd varianter och kan även korsas med häst.

Taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Traditionellt användes det vetenskapliga namnet Equus asinus asinus för åsna, baserat på principen om äldsta publicerade namn. 2003 bestämde International Commission on Zoological Nomenclature (ICZN) att utifrån indikationerna att den domesticerade arten är en underart till afrikansk vildåsna, så borde den vilda artens vetenskapliga namn ha företräde, även om den arten beskrevs senare än den domesticerade underarten.[2] Därför är åsnans vetenskapliga namn idag Equus africanus asinus, när den bedöms som underart, och Equus asinus när den bedöms som art.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Åsnor varierar kraftigt i storlek beroende på variant och skötsel. Mankhöjden varierar från cirka 80 till 160 cm och vikten från 80 till 480 kg. Arbetsåsnor i fattiga länder har en förväntad livslängd på 12–15 år,[5] men i mer välmående länder kan den leva i 30 till 50 år.[6]

Åsnan har kort man. Endast svansens nedre del är försedd med längre hår. Öronen är mycket längre än hos hästar. Färgen är oftast grå med ett svart streck längs ryggen, (även kallad ål), och ett annat tvärs över skuldrorna, ett så kallat skulderkors.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Ett åsnesto är dräktigt i 12 månader till skillnad från hästens 11 månader. Åsnestoet får ett föl om året. Om ett åsnesto korsas med en hästhingst blir avkomman en mulåsna och om man korsar ett häststo med en åsnehingst blir avkomman en mula. Hybrider mellan olika arter är allt som oftast sterila vilket gäller för mulor och mulåsnor. Korsningar mellan åsna och zebra förekommer och kallas för zonkey.

Åsnan och människan[redigera | redigera wikitext]

Domesticering[redigera | redigera wikitext]

Åsnan har varit domesticerad ungefär lika länge som hästen i Afrika varifrån den införts till Europa. I Egypten har man funnit bilder äldre än 3000 f.kr på åsnor som både bär last och körs av människor. Tamåsnan tros främst härstamma från de två underarterna av afrikansk vildåsna, nubisk vildåsna (Equus africanus africanus)[7] och somalisk vildåsna (Equus africanus somalicus)[7]. Den nubiska vildåsnan lever i östra Sudan - Röda havet. I Sudan och Eritrea är den nästan utrotad, men i delar av Sahara förekommer den fortfarande. Somaliska vildåsna lever i Somalia och Etiopien. Eftersom åsnan är ömtåligare för kyla än hästen, fick den inte någon större användning i norra Europa. Åsnan utmärks av uthållighet och anspråkslöshet med avseende på födan. Den kan uppnå betydligt högre ålder än hästen. Det finns exempel på åsnor som varit i bruk i 55 år. Åsnor används på samma sätt som ponnyer till ridning och körning. En åsna utvecklas långsamt och brukar inte köras in förrän den fyllt tre år och ridas in först vid 4 års ålder.

Åsnan i kulturen[redigera | redigera wikitext]

Åsnan är ett av de viktigaste husdjuren, och har skildrats i många olika litterära sammanhang. Den representerar både positiva egenskaper som flit och anspråkslöshet, och negativa egenskaper som envishet och dumhet. Åsnan är också maskot för demokratiska partiet i USA. Åsnor förekommer ofta i religiösa motiv, som Jesu födelse och intåget i Jerusalem, samt Bileams åsna som omtalas i bibeln.

Exempel på åsnor i litteratur, film, berättelser och dylikt är I-or i Nalle Puh, den lilla Åsnan i Bamse som ställer upp i travlopp mot tävlingshästar Åsnan i reklamen för Karlsons klister, Åsnan i Shrek-trilogin, och åsnan i berättelsen om Stadsmusikanterna från Bremen av Bröderna Grimm. Inom musiken är en av de mer kända melodin Donkey Serenade från filmen Señorita

Åsnan i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige finns 400-500 åsnor idag.[8] På 60-talet importerades ett antal från Italien, Spanien och Irland. De flesta är mindre än 120 cm i mankhöjd, men de senaste åren har även större åsnor importerats. Den franska åsnerasen Poitou har importerats och finns numera spridda i Sverige. De vanligaste färgerna på svenska åsnor är grå, brun, vit och svartbrun, men även skäck förekommer. Ett gammalt svenskt ord för åsna är boricka.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Equus asinus”. Mammal Species of the World. A Taxonomic and Geographic Reference (3rd). Johns Hopkins University Press. 2005. http://www.bucknell.edu/msw3/browse.asp?s=y&id=14100004 
  2. ^ [a b] International Commission on Zoological Nomenclature (2003). ”Usage of 17 specific names based on wild species which are pre-dated by or contemporary with those based on domestic animals (Lepidoptera, Osteichthyes, Mammalia): conserved. Opinion 2027 (Case 3010)”. Bull.Zool.Nomencl. 60 (1): sid. 81–84. 
  3. ^ Rossel S, Marshall F et al. (2008) Domestication of the donkey: Timing, processes, and indicators., PNAS 105(10):3715-3720. Sammanfattning
  4. ^ Nowak, Ronald M. (1999). Walker's Mammals of the World (6th). Baltimore, MD: Johns Hopkins University Press. ISBN 978-0-8018-5789-8. http://books.google.com/books?id=7W-DGRILSBoC 
  5. ^ The Donkey - Description and Diagram, The Donkey Society of New South Wales. Läst 2012-11-26.
  6. ^ ”The Donkey”. Government of Alberta: Agriculture and Rural Development. 1990. http://www1.agric.gov.ab.ca/$department/deptdocs.nsf/all/agdex598. Läst 26 november 2012. 
  7. ^ [a b] Moehlman, P.D., Yohannes, H., Teclai, R. & Kebede, F. 2008 Equus africanus . Från: IUCN 2011. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2011.2. Läst 2012-01-21.
  8. ^ "Fakta om åsnor". Asneforeningen.org, 2009-04-12. Läst 10 februari 2014.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]