Sydvästafrika

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sydvästafrika
Engelska: South-West Africa
Afrikaans: Suidwes-Afrika
Tyska: Südwestafrika

19151990

Flagga

Sydvästafrikas läge i södra Afrika
Sydvästafrikas läge i södra Afrika
Huvudstad Windhoek
Språk Engelska, afrikaans, tyska (Officiellt)
Nederländska (till 1983)
Statsskick Ockupationszon (1915-1919)

NF-mandat (1919-1966)

Bildades 1915


Upphörde 21 mars 1990


Valuta Sydvästafrikanskt pund (1920-1961)
Sydafrikansk rand (1961-1993)

Sydvästafrika (afrikaans: Suidwes-Afrika; tyska: Südwestafrika) kallades tidigare vad som i dag är Republiken Namibia åren 1915-1990 då området kontrollerades av Sydafrika. Från år 1968 erkände FN inte längre statsrättsligt Sydvästafrika utan endast Namibia.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kolonialtiden[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Tyska Sydvästafrika

Bakgrunden till den sydafrikanska kontrollen av Sydvästafrika låg i de territoriella förändringar som påbjöds i Versaillesfreden 1919 efter första världskriget som påverkade bl a Tysklands kolonier, varav en var Tyska Sydvästafrika (tyska: Deutsch-Südwestafrika). Sydafrikanska unionen hade gått med i kriget på Storbritanniens sida och år 1915 erövrat angränsande Tyska Sydvästafrika. Enligt fredsfördraget erhöll Sydafrika direktkontroll över territoriet som ett så kallat Klass C-mandat där Sydvästafrika skulle administreras å Nationernas förbunds vägnar.

Sydafrikansk administration[redigera | redigera wikitext]

Området var tänkt att bli ett så kallat förvaltarskapsområde då Nationernas förbund ersattes av Förenta nationerna efter andra världskriget, men Sydafrika vägrade låta området förbereda sig för självständighet. I praktiken styrdes territoriet som en femte sydafrikansk provins, även om det aldrig formellt blev en del av Sydafrika.[1] Sydafrika förklarade sina anspråk på Sydvästafrika med att man styrt där i decennier, och investerat pengar på infrastruktur och modernisering. Walvis Bay och Penguinöarna hade annekterats av Storbritannien som en del av Kapkolonin 1878, och blev därmed en del av Sydafrikanska unionen då den bildades 1910. Walvis Bay överfördes från Sydafrika till Sydvästafrika 1922, och sedan åter till Kapprovinsen 1977.

Trots internationella protester slog Internationella domstolen i Haag 1950 fast att Sydafrika inte var tvunget att omvandla NF-mandatet för Sydvästafrika till ett förvaltarskapsområde, men att FN:s generalförsamling övertog Nationernas förbunds rättigheter att övervaka att mandatmakten fullföljde sina åtaganden.[2] Man lät bilda Kommittén för Sydvästafrika som fick rätt att bl a höra klagomål från territoriets invånare.[3] År 1960 försökte Etiopien och Liberia framtvinga ett slut på mandatstyret genom att mena att Sydafrika ej uppfyllt villkoren för mandatet, men ärendet ärendet lades ner av Internationella domstolen.[4] Samma år bildades den vänsternationalistiska befrielserörelsen SWAPO som stod för självständighet från Sydafrika och avskaffande av raslagarna. Med åren blev SWAPO allt mer aktivt i militära operationer mot de sydafrikanska myndigheterna. 1961 krävde FN:s generalförsamling att Sydafrika officiellt avslutade utövandet av mandaträttigheter i Sydvästafrika men den sydafrikanska regeringen vägrade.[5]

År 1966 förändrades det internationella läget dramatiskt när FN:s generalförsamling röstade igenom resolution 2145 som formellt avslutade NF-mandatet för Sydvästafrika.[6] Samma år påbörjade SWAPO en storskalig väpnad kamp för territoriets självständighet i vad som kom att kallas sydafrikanska gränskriget, som snabbt eskalerade över gränsen till Portugisiska Angola där ett fullskaligt krig för avkolonisering redan pågick. 1968 röstade Generalförsamlingen igenom en officiell namnändring på territoriet till Namibia genom resolution 2372.[7] Istället för att släppa taget påbörjade de sydafrikanska nationalisterna en implementering av Odendaalkommissionens förslag: Att införa bantustaner även i Sydvästafrika, något som mötte kraftigt fördömande runtom i världen. År 1971 fastslog Internationella domstolen i Haag att all fortsatt sydafrikansk närvaro i Sydvästafrika var olaglig, att Sydafrika hade en skyldighet att omedelbart dra sig ut ur Sydvästafrika och att FN:s medlemsstater inte skulle erkänna några handlingar som Sydafrika utförde å Sydvästafrikas vägnar.[8] År 1976 erhöll SWAPO observatörsstatus i FN:s generalförsamling som den enda rättmätiga representanten för det namibiska folket vilket ytterligare underminerade sydafrikanska anspråk på territoriet.[9]

Förhandlingar om självständighet[redigera | redigera wikitext]

Den sydafrikanska apartheidregeringen gav sitt fulla stöd till Lissabon i det portugisiska kolonialkriget men när Portugals fascistiska diktatur störtades i Nejlikerevolutionen 1974 blev läget plötsligt förändrat. Sydafrika blandade sig i angolanska inbördeskriget från sina baser i Sydvästafrika medan den nyutropade Folkrepubliken Angola, som stödde SWAPO:s frihetskamp i Namibia, backades upp av Kuba.

Medan Sydafrika på grund av apartheid blev allt mer isolerat från omvärlden kostade landets inblandning i krig runtom i södra Afrika enorma resurser. I maj 1988, när kalla kriget drogs mot sitt slut, hölls en konferens i Moskva där det beslutades att Sovjetunionen skulle avbryta sitt militära bistånd till Angola och Kuba dra tillbaka sina trupper från landet efter att Sydafrika hade lämnat Sydvästafrika.[5] 1989 bildades FN:s fredsbevarande styra UNTAG som hade i uppdrag att övervaka demokratiska val i Namibia. Mindre stridigheter mellan SWAPO och sydafrikanska trupper fortsatte under året. Apartheidsystemet i Namibia avskaffades och demokratiska val hölls i november 1989 som, trots att den sydafrikanska regeringen mutade åtminstone sju partier för att ställa upp i opposition mot SWAPO, vanns av SWAPO med 57% av rösterna.[10][11][12] SWAPO:s partiledare Sam Nujoma blev i mars 1990 Namibias första president.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Den högste ämbetsmannen i Sydvästafrika var administratören som 1920-1968 utsågs av Sydafrika i enlighet med NF-mandatet. Territoriet fortsatte styras av en administratör, från 1977 titulerad generaladministratör, utsedd av den sydafrikanska regeringen fram till 1989. Sydvästafrika hade ett eget regionalt parlament, Sydvästafrikas lagstiftande församling (engelska: South West Africa Legislative Assembly), och regionala departement likt de sydafrikanska provinserna. De inhemska folkgruppernas angelägenheter sköttes av departementet för bantuadministration i Pretoria.

Rösträtt hade fram till 1978 endast de som enligt raslagarna tillhörde den vita rasgruppen. Sydvästafrikas nationalistparti vann samtliga eller nästan samtliga mandat i varje parlamentsval åren 1950-1978. År 1978 hölls ett riggat men etniskt inklusivt val som vanns överlägset av den moderata oppositionsalliansen Democratic Turnhalle Alliance men bojkottades av bl a SWAPO.[13][14] 1983 införde Sydafrika direktstyre, den valda regionala regeringen avsattes och inga fler val hölls i Sydvästafrika under apartheidstyret.[15]

Bantustaner[redigera | redigera wikitext]

De sydafrikanska myndigheterna skapade från år 1968 totalt 10 bantustaner i Sydvästafrika i enlighet med Frans Hendrik Odendaals rekommendationer från 1964 för att uppnå total rassegregation i territoriet. Av dessa erhöll fyra nominellt självstyre.[16] År 1980 fastslogs bantustanernas etniska exklusivitet. När apartheid i Namibia avskaffades 1989 återintegrerades samtliga bantustaner.

Karta över Sydvästafrikas bantustaner

Lista över koloniala överhuvuden i Sydvästafrika (1915-1990)[redigera | redigera wikitext]

Administratörer[redigera | redigera wikitext]

Generaladministratörer[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Cedric Thornberry (2004). A Nation Is Born: The Inside Story of Namibia's Independence. Gamsberg Macmillan Publishers Ltd. Sid. 9–11. ISBN 978-99916-0-521-0 
  2. ^ International Status of South-West Africa - Advisory Opinion
  3. ^ http://unyearbook.un.org/1956YUN/1956_P1_SEC3_CH2.pdf
  4. ^ South-West Africa Cases (Preliminary Objections) Ethiopia v. South Africa and Liberia v. South Africa
  5. ^ [a b] http://www.bbc.co.uk/news/world-africa-13891138
  6. ^ http://www.un.org/en/ga/search/view_doc.asp?symbol=A/RES/2145%28XXI%29
  7. ^ Legal Repertory of Practice of United Nations Organs
  8. ^ Legal Consequences for States of the Continued Presence of South Africa in Namibia (South-West Africa) notwithstanding Security Council Resolution 276 (1970) - Advisory Opinion
  9. ^ http://www.un.org/en/ga/search/view_doc.asp?symbol=A/RES/31/153
  10. ^ Wren, Christopher (26 July 1991). ”Pretoria Spent $35 Million to Influence Namibian Vote”. New York Times. http://www.nytimes.com/1991/07/26/world/pretoria-spent-35-million-to-influence-namibian-vote.html. Läst 17 December 2010. 
  11. ^ The Guardian, 26 July 1991
  12. ^ New York Times, 26.07.89: The United States has complained...., New York Times, 12.08.89: American Group Finds Obstacles To Free and Fair Vote in Namibia, New York Times, 03.11.89: Pretoria Playing Down Namibia 'Infiltration', New York Times, 28.11.89: South-West African Police became Pretoria's paramount armed presence..., New York Times, 29.07.91: $35 million to seven political parties...
  13. ^ Okoth, Assa (2006). A History of Africa: African nationalism and the de-colonisation process [1915-1995]. "2". East African Publishers. Sid. 195. ISBN 9966253580. http://books.google.co.uk/books?id=suMvEWjK-OcC&pg=PA195&dq=%22democratic+turnhalle+alliance%22+election+1978&hl=en&sa=X&ei=6uTrUaiwMuav7AaPo4HYDQ&ved=0CDYQ6AEwAQ#v=onepage&q=%22democratic%20turnhalle%20alliance%22%20election%201978&f=false 
  14. ^ Dierks, Klaus. ”Chronology of Namibian History, 1978”. klausdierks.com. http://www.klausdierks.com/Geschichte/120.htm. Läst 21 July 2013. 
  15. ^ Nohlen, Dieter; Krennerich, Michael; Thibaut, Bernhard (1999). Elections in Africa: a data handbook. Oxford University Press. Sid. 660. ISBN 0-19-829645-2. http://books.google.co.uk/books?id=9v1MnKYHSLoC&pg=PA660&dq=%22democratic+turnhalle+alliance%22+election+1978&hl=en&ei=4DxvTr_sH4mVOv-psZ4J&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=4&ved=0CDsQ6AEwAw#v=onepage&q=%22democratic%20turnhalle%20alliance%22%20election%201978&f=false. Läst 13 September 2011 
  16. ^ World Statesman