Egron Lundgren
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Egron Lundgren | |
Födelsenamn | Egron Sellif Lundgren |
---|---|
Född | 18 december 1815 Stockholm |
Död | 16 december 1875 (59 år) Stockholm |
Begravningsplats | Norra begravningsplatsen[1][2][3] kartor |
Nationalitet | Sverige |
Konstnärskap | |
Fält | Måleri, författare |
Utbildning | Kungliga Akademien för de fria konsterna |
Signatur | |
Redigera Wikidata (för vissa parametrar) |
Egron Sellif Lundgren, född 18 december 1815 i Stockholm, död där 16 december 1875, var en svensk konstnär och författare.
Biografi
Lundgren var son till fabrikören Erik Lundgren och Maria Elisabeth Fåhræus. Han studerade från 1829 vid Teknologiska institutet med inriktning på bergshantering. Därefter arbetade han en tid i Eskilstuna och på Finspångs kanongjuteri.
Han återvände till Stockholm och 1835–1839 studerade han vid Konstakademien. Han hade redan som barn tecknat interiörer i hemmet, läsande eller spelande flickor och porträtt som han färglade i akvarell.
Egron Lundgren kan betecknas som den svenska akvarellkonstens fader.[källa behövs] Han började först som oljemålare där han utförde genremålningar och historiska framställningar i tidens anda. 1841-1849 bodde han i Italien och 1849-53 i Spanien. I Italien sysselsatte han sig främst med historiemåleri, men målade även folklivsscener. I Spanien, Italien och Indien fann han akvarellen, vars teknik han utvecklade till fullo. Han bosatte sig 1853 i London, där han sedan kom att vara bosatt fram till 1867 och kom att få stora framgångar som porträttmålare.[4]
Med London som utgångspunkt företog han sedan ytterligare resor både till Italien och Spanien, men även till Egypten och Indien. Hans reportagemålningar från sepoyupproret under en resa till Indien 1858-59[4] anses utgöra en av höjdpunkterna i hans produktion.
Hans akvarellmåleri utvecklades med åren till en snabb, upplöst teknik i rena, klara färger och lätt penselföring. 1864 invaldes han i Society of painters in watercolours. Efter ett kort uppehåll i Sverige 1860 fortsatte han sina studieresor och besökte under de följande åren bland annat Norge, Egypten, Spanien och Italien. Under sin sista resa till Italiens 1873 studerade han ivrigt medeltida- och ungrenässansenskonst.[5]
Sina sista år tillbringade Egron Lundgren i Stockholm men också därifrån fortsatte han sitt resande. Mest känd för en sentida publik har han blivit genom sina brev och dagboksanteckningar, utgivna under titeln En målares anteckningar 1 - 2
Egron Lundgrens väg i Södra Ängby, Stockholm är uppkallad efter Egron Lundgren. Lundgren finns representerad vid bland annat Nationalmuseum[6] i Stockholm och Göteborgs konstmuseum[7].
Oljemålningar
1839 reste Egron till Paris, där han målade på Léon Cogniets elevateljé. Han kopierade de gamla mästarna i Louvren och målade ett par oljemålningar; Grisett i ett fönster, Falstaff (1840) och Porträtt (1841) som var ett självporträtt.
Hösten 1841 reste han till Rom där han bodde tillsammans med andra skandinaver och fick många intryck både av platsen och naturen. På hemresan 1842, reste han via Venedig till Neapel för att åter igen hamna i Rom.
Han hade fått akademiens resestipendium 1843-1849 och besökte München och Wien 1845. Han reste ofta omkring i Italien där han enligt egen utsago ägnade sig "åt de högre konststudier som erfordrades för en historiemålare".
I olja målade han tavlorna Neapolitanska fiskare och Vinskörd (1843). Flicka från Sonino med sin bror (1846), Corpus Dominifesten i Rom (1847). Han tecknade Homeros sjunger för folket och målade även små porträtt som J. A. Josephson och Stäck (1846), O. J. Södermark (1847).
Akvarellmålningar
Våren 1849 lämnade han Rom för att resa hem, men tog vägen via Spanien genom Barcelona och Granada till Sevilla där han stannade från augusti 1849 till maj 1853. Det var under denna tid han övergick till att måla akvarell och övergav tanken på att bli historiemålare. Han influerades av sina engelska kollegor John Phillip och F. Topham. Han blev uteslutande en verklighetsavbildare och hämtade inspiration från gator, kyrkor, marknadsliv och folkfester. Han målade bönder, präster, äldre kvinnor, romska flickor och unga damer.
Lundgren var ingen djup natur,[källa behövs] men han hade begåvning för improvisationer och illustrationer i färg och hans skisser hade en direkthet och en skärpa. I hans färgbehandling fanns en spelande och sprakande livfullhet som inte hade någon likhet med hans tidigare stela och försiktiga, skarpa och utslipade oljemåleriteknik. Han hade vid den tiden blivit en kolorist och ibland impressionist.
Resa till England
1850 blev han ledamot av konstakademien och blev erbjuden en tjänst som professor 1853. Denna tjänst tackade han dock nej till. Samma år lämnade han Spanien och följde sina engelska vänners uppmaning att besöka London där han introducerades i societeten. Han fick beställningar av drottningen och hade framgång med sina spanska akvareller. Han målade till största delen porträtt av förmögna damer och barn, men även ceremonier vid hovet, kungliga bröllop och dop samt på beställning scener ur Shakspeares skådespel.
Han hade beslutat sig för att arbeta sig till framgång och oberoende, vilket han lyckades med. På nyåret 1858 fick han ett erbjudande av ett företag i Manchester att resa till Indien för att göra teckningar av sepoyupproret, som just hade brutit ut. Under drottningens personliga beskydd fick han resa med den engelska arméns högkvarter. Han återvände till England efter ett år och ställde med stor framgång ut omkring 500 blad som han hade tecknat under resan.
Att han inte helt hade övergivit oljemåleriet, visade verket Spionen förhöres, som han hade utfört med en mycket kraftfullare hållning än hans tidigare karriär i Italien.
Övriga resor
Sommaren 1860 besökte Lundgren, efter 21 år utomlands, Sverige. 1861 gjorde han en resa i södra Norge och vintern 1861-1862 tillbringade han i Egypten. 1857 och 1862-1863 var han i Spanien. Under alla sina resor sysselsatte han sig med att måla allt vackert och intressant som han såg: människor, landskap, stämningar, stadsbilder och interiörer.
Under hela denna tid var han dock bosatt i London där han deltog flitigt i utställningar. Han invaldes 1864 i den ansedda och aristokratiska Society of painters in watercolours som en av endast cirka 30 medlemmar.
1865 reste han åter till norra Italien och flyttade hem till Stockholm 1867. När vintern närmade sig reste han till Sevilla och därefter London. Han bodde i Stockholm mellan 1869 och 1871 då han reste till Egypten och därefter Italien där han stannade till 1873. Under den tiden studerade han till största delen ungrenässansenskonst i Perugia och Florens.
Resten av sitt liv bodde han i Sverige där han målade skogsmotiv och svensk natur. Det motiv som intresserade honom mest var dock Kina slott vid Drottningholm.
Författare
Det var under sina sista år som han även blev känd som författare. Under sin ungdom hade han varit en flitig och underhållande, spirituell brevskrivare.[källa behövs] Ett litet urval av hans brev till sina anhöriga trycktes 1861 uteslutande för vänkretsen och han själv var inte engagerad i urvalet och tryckningen av dessa.
1870 gavs En målares anteckningar, Italien och Spanien ut, som var brev från hans första vistelse utomlands. För detta blev han tilldelad Svenska akademiens mindre skådepenning i guld 1871.
1872 gavs boken Indien ut och 1873 Lediga stunder i främmande land med intryck från vistelsen i Egypten och Italien'
Lundgrens manuskriptsamling - däribland samtliga brev som han skrev till sin bror - testamenterades av denne till Kungliga biblioteket. Ett omfattande utdrag ur dessa och ur hans övriga brev och papper gavs ut 1905.
1876 instiftade Konstakademien stiftade "Egron Lundgrens medalj" som delades ut till framstående svenska akvarellmålare.
Verk
-
Gåvan.
-
Neapolitanska fruktförsäljare. 1843.
-
Flicka i folkdräkt
-
Norsk pojke. 1861.
-
Fem sikher och gurkhas. 1857-58
-
En indisk diamanthandlare. Litografi i Litografiskt Allehanda 1865.
Bibliografi
- Ur Egron Lundgrens bref till hemmet : utdrag ombesörjda af en anhörig [fru Laura Grubb, f. Fåhreus]. Stockholm. 1861. Libris 2880519
- En målares anteckningar : utdrag ur dagböcker och bref. Stockholm: Norstedt. 1870-1873. Libris 1856787
- [1], Italien och Spanien. 1870. Libris 10188198
- D. 2, Indien. 1872. Libris 750994. http://runeberg.org/lemalares/
- D. 3, Lediga stunder i fremmande land. 1873. Libris 1856789
- Förteckning på oljemålningar, aqvareller och handteckningar m. m. af Egron Lundgren : utstälda i Akademiens för de fria konsterna lokal fråm den 10 april 1876. Stockholm. 1876. Libris 2880521
- Reseskildringar, anteckningar och bref / samlade och utgifna af Georg Nordensvan. Stockholm: Bonnier. 1905. Libris 1727584. http://runeberg.org/lerese/
- A.-b.H.Bukowskis konsthandel ... : utställning av Egron Lundgrens akvareller och teckningar från Indien 1858-59. [Stockholm]. 1940. Libris 2880520
- Egron Lundgren: en målares anteckningar / [katalogredaktion: Küllike Montgomery och Ragnar von Holten ; foto: Erik Cornelius ...]. Nationalmusei utställningskatalog, 0585-3222 ; 587. Stockholm: Nationalmuseum. 1995. Libris 7602507. ISBN 91-7100-520-X
Illustrerade böcker
Lundgren uppträdde som illustratör med bilder till Stephens Bihang till Fritjofs saga (1839), till lady Tenisons Castile and Andalucia (1853), Spanish pictures drawn with pen and pencil i slutet av 1860-talet, Travelling in Spain the present day (illustrerad av John Phillip och Lundgren, 1866) samt till Svenska folksagor av Hyltén-Cavallius och Stephens (1875).
Vidare läsning
- Asplund, Karl (1914-1915). Egron Lundgren. Sveriges allmänna konstförenings publikation, 99-0481499-6. Stockholm: Norstedt. Libris 8214396
- Cederström, Gustaf (1907). Tal vid aftäckande af baustastenen å hofmålaren Egron Lundgrens graf den 17 maj 1907.. Stockholm. Libris 2497497
- Gellerstedt, Albert Theodor (1914). Minne af Egron Lundgren: Ett studiefragment. Stockholm: Norstedts. Libris 1633812
- Göthe, Georg (1902). En konstnärs sista år. Örebro. Libris 2682864
- Krook, Axel (1877). ”Egron Sellif Lundgren. [Nekrolog”]. Svea Folk-kalender (1876): sid. 176-186. http://runeberg.org/svea/1877/0193.html. Libris 2105141
- Lindwall, Bo: Egron Lundgren i Svenskt biografiskt lexikon (1982-1984)
- Nilsson, Sten Åke (1991). ”Med målarens öga: svensk konstnär som krigsreporter”. Populär historia (Lund : Populär historia, 1991-) 1991:3,: sid. 36-41 : ill.. ISSN 1102-0822. ISSN 1102-0822 ISSN 1102-0822. http://www.popularhistoria.se/artiklar/med-malarens-oga-svensk-konstnar-som-krigsreporter/. Libris 2362482
- Nilsson, Sten Åke; Gupta Narayani (1992). The painter's eye: Egron Lundgren and India. Series of publications / Nationalmuseum, 0081-5683 ; S.N., 11. Stockholm: Nationalmuseum. Libris 7602451. ISBN 91-7100-441-6
- Plaza Orellana, Rocío (2012). Egron Lundgren: un pintor sueco en Sevilla. Arte hispalense. Sevilla: Disputación de Sevilla. Libris 13686255. ISBN 978-84-7798-327-9
- Tre resande tecknare: [Billmark i Sverige, Lundgren i Spanien, Palm i Italien]. Nationalmusei utställningskatalog, 0585-3222 ; 209Vandringsutställning ; 26. Stockholm: Nationalmuseum. 1953. Libris 1444227
- Upmark, Gustaf (1887). Etsningar af Egron Sellif Lundgren.. Meddelanden / Nationalmuseum; N:r 8: Bihang 3. [Stockholm]. Libris 3147304
Referenser
Noter
- ^ Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 8 juni 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Lundgren, EGRON, Svenskagravar.se, läs online, läst: 16 maj 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Sten nr 341 – Egron Lundgren, Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 16 maj 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 830
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 831-32
- ^ Nationalmuseum
- ^ Göteborgs konstmuseum
Källor
- Lundgren, Egron Sellif i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Egron Lundgren.