Fiskebäck, Göteborg
 |
Den här artikeln behöver fler källhänvisningar för att verifieras. (2009-10) Förbättra artikeln genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Information som inte verifieras, blir ifrågasatt och kan tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
Fiskebäck är en stadsdel och primärområde i Göteborg, tillhörande stadsdelsnämndsområdet Västra Göteborg. Den gränsar till havet vid Göteborgs södra skärgård, och gränsar i norr till Hinsholmen/Långedrag, i nordost till Påvelund, och i söder till Bratthammar/Högen/Önnered. Stadsdelen har en areal på 561 hektar.[1]
Namnet Fiskebäck förekommer i skriftliga källor första gången 1550 i namnformen Fiskebäch, vidare Fiæskebeck 1565, Feskebeck 1576 med betydelsen bäcken där man fiskar.[2] Bäcken rinner numera kulverterad under Stora Fiskebäcksvägen ut mot naturområdet Sjöbacka, allmänt kallat "tippen".
runt 1900-talet bodde det 3 bondefamiljer i Fiskäbeck bl.a. familjen Attesten och det är 5:e generationen som bor där nu (år 2008). Fiskebäck var redan i början av 1500-talet indelat i tre hemman: Lilla Fiskebäck, Mellangården och Stora Fiskebäck och har från början varit en by där bönderna försörjt sig på fiske vid sidan av, och som så småningom kommit att bli ett fiskeläge. Här finns en grundskola, Fiskebäcksskolan, byggd 1974, med klasser från förskola upp till årskurs nio, och det finns också en lokal ICA-nära-butik. Bebyggelsen i Fiskebäck består nästan uteslutande av större och mindre villor samt radhus och enstaka äldre stugor och lador.
Fiskebäck lär vara ett av landets per yta kyrktätaste områden, och frikyrkor som missionskyrkan, allianskyrkan och pingstkyrkan har många medlemmar här. Dessa organiserar bland annat scout- och ungdomsverksamhet.
[redigera] Referenser
- Fotnoter
- ^ Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
- ^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län III: Ortnamnen i Askims härad och Mölndals stad, jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, red. Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri 1932 s. 28 >
- Källor
- Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 (inb.), s. 10
- Göteborgs stad - Stadsdelar och primärområden Läst 2011-01-27.
[redigera] Vidare läsning
- Grahn Arne, Börjesson Ivar, red (1963). Filadelfiaförsamlingen Fiskebäck-Näset 1923-1963: minnesskrift utgiven med anledning av församlingens 40-årsjubileum. Göteborg: församl.. Libris 1242089
- Lisberg Jensen, Ole (1989). ”Fiskarna i Fiskebäck.”. Unda maris 1986/1988,: sid. 69-111 : ill.. 0349-0335. ISSN 0349-0335. Libris 8772447
- Nilsson, Ove (1991). Mitt Fiskebäck - men då-. Västra Frölunda: Dataskrift i Göteborg. Libris 7448426. ISBN 91-630-0312-0
|
|||||||
Denna artikel om en plats i Göteborg behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.
