Gullbergsvass
Gullbergsvass, en stadsdel[1] i centrala Göteborg, bestående av bangård, kombiterminal, godsterminaler, postterminal och andra verksamheter kopplade till transportnäringen. Området har fått sitt namn av Gullberget som Skansen Lejonet står på, men har också kallats Fattigförsörjningsvassen.[2] Vassmarkerna omfattade före dräneringen cirka 200 tunnland.[3] Mellan Göta Älv och Mårten Krakow-leden finns kontor på Hultmans holme och Swedish Match snusfabrik med Pagoden. Av det gamla gasverket vid Gullbergskajen står bara Gasklockan kvar. Kajen benämns också Drömmarnas kaj, med en mängd äldre fartyg under renovering. Fartygen som inte renoveras fungerar som bostäder, kaféer, restauranger, vandrarhem och hotell. Stadsdelen har en areal på 156 hektar.[4]
År 1645 upptäcktes en "saltbrunn", en hälsokälla på den då sanka marken mellan staden och Gullbergs skans. "Källan låg invid nordvästra hörnet av det då nya pumpverkets maskinistbostad. Ungefär 10 meter därifrån låg den i ett brett dike, där en trappa ledde ned till en brygga av plank. I ytterkanten av denna brygga stack det upp tre rör, varur klart salt vatten rann." Åren 1889-1890 utförde Göteborgs vattenverk djupborrningar i området, och en privatperson intresserade sig då för möjligheten att utnyttja vattnet till en badinrättning, som skulle placeras mittemot Stora Teatern, i nuvarande Bältesspännarparken alternativt på Heden. Det visade sig dock att vattenmängden inte var tillräcklig, varför projektet lades ned. Ända fram på 1910-talet hämtade man vatten från källan, som värmdes upp till badvatten. I samband med påfyllning av marken på 1920-talet fylldes källan igen.[5]
Tobaksmonopolets hus på Gullbergskajen stod klart 1928 efter ritningar av arkitekt Cyrillus Johansson.[6]
[redigera] Källor
- ^ Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 (inb.), s. 10
- ^ Plan af Götheborg med Nya Utvidgningen, [plankarta], Geo. Löwegren 1815
- ^ Göteborgs Kalender för 1857, Utgifven af S. A. Hedlund och Anton Berg, Hedlund & Lindskog, Göteborg 1857, s. 17
- ^ Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
- ^ Renströmska baden : 1876-1956, Sven Schånberg, utgiven av Renströmska Badanstalterna, Göteborg 1956 s. 16-17
- ^ Byggnader i Göteborg : en guide till 1900-talsarkitektur, Claes Caldenby, Matts Heijl, Eva Jönsson, Jaan Tomasson, Sektionen för arkitektur, Chalmers Tekniska Högskola 1979 s. 46
[redigera] Externa länkar
|
|||||||
